Hur många 13-åringar bildar föreningar idag?

En presentation över ämnet: "Hur många 13-åringar bildar föreningar idag?"— Presentationens avskrift:

1 Hur många 13-åringar bildar föreningar idag?
Danssport 10 januari 2009 Hur många 13-åringar bildar föreningar idag? © Christer Pallin, RF-Juridik

2 Saknar dagens 13-åringar demokrati – och föreningskunskaper?
Om så - Hur kommer då framtidens föreningar att fungera och se ut? Fundera på detta en stund! © Christer Pallin, RF-Juridik

3 Demokrati- och föreningskuskapssatsning
Varför en satsning på föreningskunskap? Distriktsledningskonferens oktober 2003 © Christer Pallin, RF-Juridik

4 Därför att: Det är en förutsättning för en demokratisk organisation!
Danssport 10 januari 2009 Därför att: Det är en förutsättning för en demokratisk organisation! Ungdomar ska kunna vara med och påverka! Tillvarata allas engagemang och åsikter! Skapa en grund för rekrytering av nya förenings/förbundsledare! Motverka individualism och egenintressen! Kunna motivera varför t.ex. lotter ska säljas! (Är det tvång?) För att förklara att det inte är ordföranden som bestämmer! För att idrotts-/föreningsverksamhet i sig är viktigare än att vinna guldmedaljer! m.fl. skäl! © Christer Pallin, RF-Juridik

5 Frågeställningar under resans gång
Vad menar vi med demokrati – inom idrotten? Formell ./. Informell demokrati! Engagemang i idrotten och/eller i föreningen? Vilka är de största hindren för engagemang? Kan vi genom förändrade former påverka utvecklingen. Föreningskunskap - Grundbulten? ..\..\..\MANUSCP\Artiklar\Juridikspalten\nr Föreningskunskap och föreningsutveckling.doc © Christer Pallin, RF-Juridik

6 Omedveten förändring – ställer nya och större krav
Danssport 10 januari 2009 Omedveten förändring – ställer nya och större krav Efterhand som de ekonomiska förhållandena ändras för idrottsorganisationer och dess medlemmar, så ändras också förutsättningarna genom att den juridiska ramen ändras. Förändringarna i organisationen sker inte i tydliga steg utan gradvis och framförallt många gånger utan att man kan säga när förändringen verkligen skedde. Förändringen ställer nya och större krav på organisationens företrädare. Under den senaste 20-30års-perioden har de ekonomiska förutsättningarna förändrats radikalt: De gamla amatörreglerna har successivt slopats – prispengar införts. Idrotten har blivit en viktig del i marknadsförning av olika produkter och tjänster- sponsorer. Tidigare blygsamma övergångssummor har pga av Bosman skapat möjligheter för individen att själv skaffa sig stora inkomster vid byte av förening – agenterna har blivit en ny yrkeskår inom idrotten. Föreningarna anställer ”proffs” på långa kontrakt – övergångssummor byts mot ”lösen” ur kontrakt. Numera får även spelare en bra bit ned i seriesystemet betalt för att idrotta. För att ha råd med spelartrupper/dyra idrottsstjärnor måste nya intäktskällor hittas. Föreningen har blivit en marknadsplats med ideella försäljare och kommersiella idrottsaktörer. Idag ägnar föreningsstyrelsen säkert mer tid åt att fundera på olika fiffiga sätt att tjäna perngar till idrottsverksamheten än på att utveckla själva idrotten. Betänk att enbart BiungoLotto har tillfört föreningslivet 10 miljarder kr de senaste 10 åren. Förutsättningarna är inte längre desamma som för år sedan. Men – fortfarande är det den ideella föreningsformen som utgör organisations-basen för idrotten!! Hur länge håller den ideella föreningen som ass.form för omfattande ekonomisk verksamhet? När blir t.ex borgenärsintresset så stort att ifrågasättande av föreningsformen ställer krav på förändringar? © Christer Pallin, RF-Juridik

7 Idrottens föreningslära - grunden
Danssport 10 januari 2009 Idrottens föreningslära - grunden Nya Föreningsguiden Målstegen Idrotten vill Normalstadgar Skatter och avgifter – PM SISU Idrottsutbildarna och SISU Idrottsböcker Plats för eget material från SF och IF Välkommen till Idrottens föreningslära! Du som ideellt eller professionellt engagerad ledare inom idrotten är tillsammans med cirka tre miljoner andra (!) medlemmar oerhört viktig för idrottens och föreningslivets fortsatta utveckling. I syfte att öka dina möjligheter att bidra till denna utveckling har vi tagit fram ett paket av bra-att-ha-saker. Vi hoppas att du finner dem introducerande, informerande och inspirerande! Idrottens föreningslära är det samlade begrepp vi använder för allt som har med föreningskunskap och föreningsutveckling att göra. Du får Idrottens föreningslärapärm som en del i det första steget av tre som handlar om föreningskunskap och föreningsutveckling. De övriga två stegen, Idrottens föreningslära fortsättning och fördjupning, hittar du mer information om på SISU Idrottsutbildarna hemsida ( I pärmen har vi mot bakgrund av ovanstående lagt med: Nya Föreningsguiden – ett material om elementär föreningskunskap och föreningsutveckling Målstegen – ett material när man ska ta fram föreningens verksamhetsinriktning och verksamhetsplan Idrotten Vill (utdrag), som är hela den samlade idrottens verksamhetsinriktning, verksamhetsidé och värdegrund Riksidrottsförbundets normalstadgar för idrottsföreningar med kommentarer – ett dokument som på olika sätt belyser och beskriver varför stadgarna finns, varför de innehåller det de gör och behöver göra PM om skatter och avgifter – ett material som översiktligt beskriver vad som gäller för allmännyttiga ideella föreningar när det gäller just skatter och avgifter SISU Idrottsböckers förlagskatalog – där du kan hitta en mängd fortsättnings- och fördjupningsmaterial i det som handlar föreningslära Beroende på i vilket sammanhang du får pärmen kan den vara kompletterad med material från ditt specialidrottsförbund, ditt SISU-distrikt, från din kommun eller annan samverkanspartner. Pärmen med dess innehåll i kombination med den träff, Idrottens föreningslära – grund, som du just deltagit i är tänkt att vara ditt eget uppslagsverk när det gäller sådant som har med föreningslära att göra. Fyll därför gärna på pärmen allt eftersom och besök också med jämna mellan både ditt eget specialidrottsförbunds, SISU Idrottsutbildarnas och Riksidrottsförbundets ( hemsidor. Där hittar mer du kan ha nytta av i rollen som en av de viktigaste personerna vad gäller idrottens och föreningslivets utveckling. Till sist – organisationen (föreningen och förbundet) är till för idrottens skull, aldrig tvärtom. Idrottens föreningslära är på samma sätt till för idrottens skull, inte för sin egen. © Christer Pallin, RF-Juridik

8 Föreningskunskap – 10 jan-09
Danssport 10 januari 2009 Föreningskunskap – 10 jan-09 Förening eller företag – ökad kommersialism? Samverkansformer – Moralregler och rättsregler Den Ideella föreningen Medlemmarna bestämmer Idrottens organisation och krav på regelefterlevnad Styrelsens ansvar Ombildning av förening m.m Frågor!! © Christer Pallin, RF-Juridik

9 Sagt av andra om demokrati och idrott!
Går idrotten från att ha varit en offentlig allmänt tillgänglig samhällsverksamhet av och för medlemmar till att bli en exklusiv ekonomisk företeelse styrd av några få? Blir framtidens ”medlemmar” kunder hos ett idrottsföretag? © Christer Pallin, RF-Juridik

10 Sagt av andra om demokrati och idrott!
Vad händer om idrotten bara blir ett spel om pengar!! Känner sig idrottens ledare komfortabla? det man gör blir viktigare än varför man gör det!! Vilka är medlemmar i de ideella organisationerna? – och varför är/blir de medlemmar? engagemang, motivation, delaktighet i beslutsfattandet. vill arbeta tillsammans med andra för en sak, en föreningsidé. © Christer Pallin, RF-Juridik

11 Meningen med föreningen?
”I takt med ökade intäkter har den kommersiella idrotten kommit att bli allt mer företagsliknande.” Det talas om”Kunder” i stället för medlemmar ”Jag är tränare och avser nu att bilda en förening för min verksamhet?” Var tar det ideella engagemanget vägen? Blir föreningar företag? © Christer Pallin, RF-Juridik

12 ? © Christer Pallin, RF-Juridik

13 Medlem eller inte medlem
Medlemmars status? Aktiv medlem Passiv medlem Stödjande medlem Röstberättigad medlem Familjemedlem Vardags medlem Dagmedlem (Nattmedlem??) Hemmamedlem Junior- respektive seniormedlem Hedersmedlem Ständig medlem. Riktig medlem Medlem eller inte medlem - det är frågan? © Christer Pallin, RF-Juridik

14 2 § Sammansättning Medlemmarna är föreningen !!
Danssport 10 januari 2009 2 § Sammansättning "Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar." Medlemmarna är föreningen !! © Christer Pallin, RF-Juridik

15 Samverka med andra? Det har vi gjort i alla tider!
Danssport 10 januari 2009 Samverka med andra? Det har vi gjort i alla tider! Tillsammans blir vi starkare – Regler om samverkan! DET VAR DÅ! Regler för samverkan människor emellan har alltid funnits. Från början var de oskrivna och skapades i takt med de behov som uppstod. De tidiga jägarfolken behövde enas om hur den samordnade jakten skulle bedrivas, hur det gemensamma bytet skulle fördelas och hur besluten skulle fattas i kollektivet. Interna gruppregler utvecklades. Någon blev ledare. Ledaren utsågs inte alltid genom demokratiska val, utan närmast efter en mer eller mindre påtaglig maktkamp där den starkaste, äldste och/eller klokaste kom att bli den som förde stammens talan. I umgänget med andra nomadiserande stammar eller med dem som till skillnad från jägarfolken blev bofasta jordbrukande folk, uppstod snart ett behov av att byta egna varor mot andras. Till en början styrdes denna byteshandel av efterfrågan på begärliga och överflödiga varor. Så småningom utvecklades handeln till mer praktiska betalningsmedel, dvs mynt i olika utföranden och valörer började användas. Hela tiden förfinades och skapades regler för samverkan mellan människorna. I de samhällen och statsbildningar som nu successivt formades började snart de oskrivna reglerna att kodifieras, och en tidig lagstiftning växte fram. I Sverige nedtecknades de första sammanhängande lagarna genom de s k landskapslagarna under 1200‑talet. I dessa finns bl.a. knapphändiga regler om några slag av bolag, bl a för jordbruk. Redan tidigt uppstod även föreningsliknande organisationer såsom t ex gillen, skrån och byalag. Gillen var ursprungligen oftast av religiös karaktär och finns omnämnda i urkunder från början av 1300‑talet. Härefter uppstod även gillen med rent sällskapliga syften. Närbesläktade med gillena var de gamla skråna, sammanslutningar för olika hantverkare. Skråväsendet utvecklades snart till monopolliknande sammanslutningar med offentlig prägel. Endast skråmedlemmar ägde rätt att utöva visst yrke och försälja alster därav. Skråväsendet upphörde genom lagstiftning så sent som under mitten av 1800‑talet. Från mitten av 1800‑talet och fram till de första årtiondena under 1900‑talet fick vi lagstiftning för de flesta av de nu vanligaste samverkansformerna, såsom t ex aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. Under denna tid växte även de ideella föreningarna ‑ den vanligaste juridiska formen för de s k folkrörelserna ‑ fram. Idrotten På idrottens område bildades ett stort antal ideella föreningar under senare delen av 1800‑talet och i början av 1900‑talet ‑ om än att den äldsta, och omtalade föreningen Uppsala Simsällskap bildades redan år År 1903 bildades Svenska Gymnastik‑ och Idrottsföreningars Riksförbund, vilket år 1947 ändrade namn till Sveriges Riksidrottsförbund (RF). Frågan om lagstiftning rörande ideella föreningar har under historiens lopp tagits upp vid ett flertal tidpunkter. Det första egentliga försöket kom från riksdagen år 1899 i skrivelse till Kungl. Maj:t. Härefter har förslag och utkast till lag om ideella föreningar framlagts med jämna mellanrum. Senast prövade riksdagen under hösten 1989 ett antal motioner med begäran om lagstiftning. Någon lagstiftning har dock ännu inte kommit vilket sannolikt ligger i linje med vad flertalet stora ideella organisationer önskar. © Christer Pallin, RF-Juridik

16 Vad är en förening? Avtal om samverkan © Christer Pallin, RF-Juridik

17 Vilken form finns för samverkan?
Vem bestämmer? Vilka regler gäller? Vem äger idrotten? Vem har ansvaret? © Christer Pallin, RF-Juridik

18 Olika former för samverkan (Alternativa Associationsformer )
Offentliga ./. Privata Olika (rätts)regler! Stiftelser ./. Rena ass. Bolag ./. Föreningar IdrottsAB Ek fören ./. Ideella fören Ideella fören Var finns idrotten? Social sammanslutning © Christer Pallin, RF-Juridik

19 Vad behöver vi veta? Grundreglerna om samverkan genom avtal
Olika samverkansformer – vad skiljer dem åt Den ideella föreningen Dvs den grundläggande juridiken Idrottens organisation Hur hänger vi ihop – och vem bestämmer Idrottens särregler Dvs våra egna idrottsliga förhållningsregler That’s it! ? © Christer Pallin, RF-Juridik

20 Rättssystemet i samhället
För all mänsklig samlevnad behövs regler. Moralregler – som svarar upp mot de moraluppfattningar folk har. Rättsregler – som samhällsmedborgare på olika sätt kan tvingas följa. (Optimalt är då moralregler och rättsregler sammanfaller, men så är inte alltid fallet!!) © Christer Pallin, RF-Juridik

21 Rättsregler Rättsreglerna och deras tillämpning kallas rättsvetenskap eller juridik. Lag – riksdagen Förordning – regeringen Föreskrifter – myndigheter Tvingande regler – ibland straffsanktionerade Dispositiva regler – träder in som komplement i de fall man inte själv har kommit överens om annat. Stadgar – Årsmötet Föreskrifter – Styrelsen Anvisningar – Sekt.Kommitté © Christer Pallin, RF-Juridik

22 Oreglerade områden Omöjligt att täcka in alla områden med rättsregler – ibland t.o.m. önskvärt att lämna vissa delar oreglerade. Uppkommer konflikter på dessa område får jurister och domstolar ytterst lösa det hele i enlighet med den rättsuppfattning som gäller för regelsystemet i övrigt (praxis). Saknas praxis får man studera de förslag till lösningar som jurister (professorer m.fl) skriver om (doktrinen). © Christer Pallin, RF-Juridik

23 Idrottens rättssystem?
Danssport 10 januari 2009 Idrottens rättssystem? Idrottsjuridik – finns ingen akademisk sakbestämd sådan disciplin i Sverige (ännu). Idrottsrelaterad juridik – bättre samlande begrepp. ……dock Idrottsjuridik i egentlig mening finns genom idrottsspecifika regelverk bestående av bl.a. utövanderegler, tävlingsbestämmelser, reglementen, föreskrifter och anvisningar. Ett regelsystem som saknar motsvarighet på något annat samhällsområde. Idrottsvetenskap – ett tema där många akademiska discipliner vävs samman med idrott som nav!! © Christer Pallin, RF-Juridik

24 Idrottsrelaterade föreningsrätten
Även om den idrottsrelaterade föreningsrätten faller utanför området för den egentliga idrottsjuridiken tillhör den en av de viktigaste beståndsdelarna i idrottens rättsordning (idrottens normsystem). Hela idrottsrörelsens organisationsstruktur bygger nämligen på föreningsrätten, eller snarare den begränsade delen av föreningsrätten som reglerar ideella föreningar. © Christer Pallin, RF-Juridik

25 © Christer Pallin, RF-Juridik

26 © Christer Pallin, RF-Juridik

27 Krångligt bilda förening?
Det är så enkelt att bilda en förening att man förvånas över att det inte är förbjudet! Vet ni hur man gör? ..\Sampling\Breviks SK.ppt © Christer Pallin, RF-Juridik

28 Grundlagsskydd – Regeringsformen (RF) 2 kap 1 §
"Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad: 5. FÖRENINGSFRIHET: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften". © Christer Pallin, RF-Juridik

29 Ideell förening - Formalia
Danssport 10 januari 2009 Ideell förening - Formalia Lag om ideella föreningar saknas, därför får svaret sökas i praxis (dvs rättsliga avgöranden, HD, äldre datum). Enligt praxis gäller att Stadgar av någorlunda fullständighet skall antas Styrelse skall utses att företräda föreningen. Namn/firma kan sägas ingå i kravet på fullständiga stadgar. Juridisk Person!! © Christer Pallin, RF-Juridik

30 Juridisk Person! RÄTTSKAPABEL dvs Ideell förening kan äga saker
Danssport 10 januari 2009 Juridisk Person! Ideell förening Fysisk person Juridisk Person RÄTTSKAPABEL dvs kan äga saker kan vara part i avtal kan vara part inför domstol kan vara medlem i annan ideell fören kan försättas i konkurs © Christer Pallin, RF-Juridik

31 Sektion är ingen juridisk person!!
Danssport 10 januari 2009 Sektion är ingen juridisk person!! Föreningen är en juridisk person! En styrelse! Ett årsmöte! Boule Ett namn! En ”ägare”! Medlemmarna Ishockey Basket En avtalspart! Orientering IF-styrelsen står över sekt.- styrelserna! Fotboll Gemensamma skulder! Tennis Obs! Föreningen svarar med sina tillgångar för samtliga skulder! © Christer Pallin, RF-Juridik

32 Ideell eller Ekonomisk Förening?
Danssport 10 januari 2009 Ideell eller Ekonomisk Förening? Verksamhet Ekonomisk Icke ekonomisk Reg. Ekonomiskt Ekonomisk förening Ideell förening Oreg. Ändamål Icke ekonomiskt Ideell förening Ideell förening © Christer Pallin, RF-Juridik

33 NJA 1973 s 341 (HD-fall) Personligt ansvar!
Danssport 10 januari 2009 NJA 1973 s 341 (HD-fall) Mellersta Norrlands köpmannaförbund bildades genom sammanslagning. En av de gamla organisationernas stadgar fick gälla. HD anförde att eftersom förbundet ej hade antagit stadgar var det ingen juridisk person. Under rådande omständigheter får den eller de som är ansvarig för handlingen också vara den/de som anspråken riktas mot. Personligt ansvar! © Christer Pallin, RF-Juridik

34 Stadgarna = Föreningens Skelett!!
Danssport 10 januari 2009 Stadgarna = Föreningens Skelett!! Styrelsen Årsmötet Hur skulle Du se ut utan benstomme att bygga vidare på ?? Valberedningen Revisorer Stadgarna = Avtal mellan medlemmarna! Kommittéer Varför bra stadgar! - grundstomme - hjälpmedel - trygghet - uppslagsverk - medlemmarnas skydd - möta samhällets krav Kansli/Anställda Sektioner © Christer Pallin, RF-Juridik

35 Stadgar - Föreningens Ändamål
Danssport 10 januari 2009 1§ Stadgar - Föreningens Ändamål Ändamålet anger föreningens profil dvs vad föreningens medlemmar har bestämt att göra i förening!! Vilken verksamhet medlemmarna vill organisera på vilken nivå medlemmarna vill ha sin verksamhet Ändamålet står i föreningens ”grundlag” (stadgarna) dvs alla medlemmar bestämmer om nya verksamheter ska komma till eller läggas ned elit, ungdom och eller bredd ska finnas i föreningen Stadgarna = Medlemsavtalet! © Christer Pallin, RF-Juridik

36 Vad ska stadgarna innehålla? - Fullständiga stadgar!
Danssport 10 januari 2009 Vad ska stadgarna innehålla? - Fullständiga stadgar! Föreningens målsättning/ändamål Den ort där föreningen har sin hemvist Hur medlemmarna vinner inträde Hur medlemsavgift bestäms Antalet styrelseledamöter, revisorer, mandattid Hur styrelse utses Om styrelsens beslutförhet och om beslut Om räkenskapsår Om föreningssammanträden, hur kallelse skall ske, hur beslut fattas Ärenden på föreningssammanträdet (årsmötet/stämman) Hur förfara med tillgångarna vid upplösning Förutsättningarna för uteslutning av medlem § § § § § § § RF:s Normalstadgar © Christer Pallin, RF-Juridik

37 Företrädare (styrelse) måste finnas!
Vem utser styrelse och hur? Mandattid? Antalet styrelseledamöter? Omyndiga i styrelsen? Bindande avtal? Måste ordförande finnas? Personalrepresentant? Valbarhetsregler? Anställd? Stor frihet finns!! Styrelsemöte © Christer Pallin, RF-Juridik

38 Krav på en hierarkisk struktur!
Danssport 10 januari 2009 Krav på en hierarkisk struktur! Årsmötet (medlemmarna) Styrelsen (sysslomän) ……………………………….. Sektioner Kommittéer Funktionärer/ledare Anställda Delegering - Ansvar!! Formell ./. Informell demokrati © Christer Pallin, RF-Juridik

39 Danssport 10 januari 2009 Demokrati [av grekiska demos, folk, och kratein, härska], dvs, folkstyre (500-talet f.Kr.) Formell demokrati Informell demokrati Formell demokrati Styrelsen verkställande Informell demokrati Föräldrar Lag/grupp Årsmötet lagstiftande Sektioner Spelarråd Medlemmarna väljande Idrottens organisation Bonniers lexikon © Christer Pallin, RF-Juridik

40 Föreningsstyrelsen och dess underliggande organ
Finns ingen gräns för hur långt ned beslut kan delegeras! Delegering – Ansvar – Återrapportering © Christer Pallin, RF-Juridik

41 Demokrati- och Föreningskunskap
Danssport 10 januari 2009 Demokrati- och Föreningskunskap En förutsättning för den informella demokratin är att alla kan de formella reglerna!! © Christer Pallin, RF-Juridik

42 Grundläggande Principer
Danssport 10 januari 2009 Grundläggande Principer För all demokratisk fören.verksamhet "Den mening som fått de flesta antalet röster avgör i regel uppkommande fråga" (dock. kval. och rel. majoritet) MAJORITETSPRINCIPEN Majoriteten får vid sitt besluts- fattande inte utan "lagstöd" utsätta de enskilda medlemmarna för olika behandling LIKHETSPRINCIPEN I likhetsgrundsatsen torde ligga en generalklausul mot sådan ändring av stadgarna som medger otillbörlig fördel för medlem till nackdel för andra medlemmar (jfr AvtL). © Christer Pallin, RF-Juridik

43 Idrottsliga likhetsprincipen
Den idrottsliga likhetsprincipen säger att jag har samma rätt som du - fast inte på plan!! 14 § i Normalstadgarna 8 kap 8 § RFs stadgar © Christer Pallin, RF-Juridik

44 8 kap 8 § RF:s stadgar Medlems deltagande i den idrottsliga verksamheten (Första stycket): Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. © Christer Pallin, RF-Juridik

45 Idrottens Organisation Danssport 10 januari 2009
© Christer Pallin, RF-Juridik

46 Idrottsrörelsens organisation - Medlemskapet
Individ-Förening-SF-RF = Medlemskedjan!! Medlemskapet = Avtal Regelefterlevnad, lojalitet, sammanhållning Demokratisk organisation Majoritetsprincipen & Likhetsprincipen Sanktioner vid ”avtalsbrott” Medlemskapet är Frivilligt!! RF DF SF SDF Fören © Christer Pallin, RF-Juridik

47 Danssport 10 januari 2009 12 kap 3 § RF:s stadgar Endast medlem i en förening ansluten till SF har rätt att delta i detta SF:s tävlingsverksamhet. 12 kap. 3 § Rätt att delta i tävlingsverksamheten Här föreslås ett tillägg som fastställer den ordning som redan idag råder inom de flesta SF, nämligen att huvudregeln för att få delta i SF:s tävlingsverksamhet är att man är medlem i en förening som tillhör detta SF. För idrottsutövare som kommer från utlandet, och inte är medlem i förening inom RF, föreskrivs en motsvarande organisationsanknytning, dvs att personen i fråga är medlem inom en idrottsorganisation som motsvarar RF-organisationen i detta land. SF har härutöver rätt att i sina stadgar eller tävlingsregler ange ytterligare förutsättningar för deltagande. Medlemskapet, som kan liknas vid ett avtal, är av central betydelse inom idrottsrörelsen, och självfallet även på antidopingområdet. Genom medlemskap i förening har den enskilde personen accepterat att följa föreningens stadgar och regler, och genom föreningens medlemskap i SF har föreningen (och dess medlemmar) accepterat att följa SF:s stadgar och tävlingsregler. SF har sedan genom medlemskapet i RF medverkat till att skapa det övergripande regelverk som RF:s stadgar och idrottens dopingreglemente utgör. Genom medlemskedjan kan således föreningsdemokratiska motiv anföras för att idrottsutövarna själva har varit delaktiga i tillskapande av det regelverk som finns på antidopingområdet. SF:s tävlingsregler ska även innehålla närmare föreskrifter om vilka tävlingsbestraffningar utövare respektive lag ska ådömas vid brott mot RF:s regler 12 kap. 3 § Rätt att delta i tävlingsverksamheten SF:s tävlingsregler ska även innehålla närmare föreskrifter om vilka tävlingsbestraffningar utövare respektive lag ska ådömas vid brott mot RF:s regler mot doping. Som vägledning härför finns vissa regler införda i dopingreglementet, och sannolikt kommer även respektive internationellt specialidrottsförbunds regler ha inverkan härpå. 3 §* Rätt att delta i SF:s tävlingar (ändr 2005) Endast idrottsutövare som är medlem i förening ansluten till SF har rätt att delta i detta SF:s tävlingsverksamhet. För utländsk idrottsutövare, som inte representerar en RF-organisation krävs motsvarande organisationsanknytning. SF har rätt att i sina stadgar eller tävlingsregler ange ytterligare förutsättningar för deltagande. SF:s tävlingsregler skall innehålla föreskrifter om vilka tävlingsbestraffningar utövare respektive lag skall ådömas vid brott mot RF:s regler mot doping. © Christer Pallin, RF-Juridik

48 Idrottsrörelsens organisation - Medlemskapet: Förening - Individ
Danssport 10 januari 2009 Idrottsrörelsens organisation - Medlemskapet: Förening - Individ RF 8 kap RF:s stadgar 6 § - Medlemskap i förening Utträde, uteslutning, varning 7 § - Rättigheter och skyldigheter 8 § - Deltagande i idrottslig verksamhet RF:s Normalstadgar för Idrottsföreningar Mall för upprättande av egna stadgar Obs! Endast fysiska personer kan få medlemskap i förening! DF SF SDF Fören 1 § - Gå genom villkoren rel noga. Endast fysiska pers. Ansvaret sen!! Ök! 2 § - Skilj utträde från uteslutning Obs! vikten av att rensa i register. Uteslutning - se kopplingen till medlemsavtalet, lojaliteten etc 5 § - Föreningens åligganden ska SF se till att det följs!!!! Återkommer till SF:s organisationsansvar att se till att anslutna föreningar verkligen uppfyller de krav som ställs! En viktig trovärdighetsfråga för idrottsrörelsen! Ev koppla till den nyligen genomförda enkäten! © Christer Pallin, RF-Juridik

49 8 kap 8 § RF:s stadgar Medlems deltagande i den idrottsliga verksamheten (Andra stycket): Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av föreningsstyrelsen……. Om medlem önskar delta i tävling eller uppvisning utanför Sverige ska SF samtycka…… Är arrangören inte ansluten till SF måste SF godkänna deltagandet……. © Christer Pallin, RF-Juridik

50 Representativ demokrati
Medlemmarna är föreningen Föreningarna bildar SF SF konstituerar RF Föreningsombud utgör SDF:s DF:s och SF:s årsmöten!! 185 SF ombud och 21 DF ombud utgör RF-stämman. Vem bestämmer – egentligen?? RF DF Motion SF SDF Fören © Christer Pallin, RF-Juridik

51 Idrottsrörelsens org. - SISU och SOK
RF har 68 medlemsförbund (SF) SISU har 68 SF och 5 övriga MO SOK har 35 OSF och 11 erkända SF RF är den svenska idrottsrörelsens samlande organisation SISU har fått uppdrag att vara idrottens utbildningsorganisation samt är studieförbund SOK är högsta organet för handläggandet av olympiska frågor SF Fören © Christer Pallin, RF-Juridik

52 Idrottens Organisation
RF Sisu SOK 68 DF SisuD 68+5 35+12 SF SDF Fören 22.000 Ca. 3 milj © Christer Pallin, RF-Juridik

53 Idrottens Organisation
IOC ISF ESF EOC RF Sisu SOK 68 DF SisuD 68+5 35+12 SF SDF Fören 22.000 Ca. 3 milj © Christer Pallin, RF-Juridik

54 Monopol på sin specialidrott?
Danssport 10 januari 2009 Monopol på sin specialidrott? ISF ESF Kan man ha monopol på sin specialidrott? Vad kan hända om någon annan vill starta en egen liga – eller ett eget specialidrottsförbund? Private Euro-League IOC RF EOC Kan idrottens org hindra privata ligor? Förmodligen inte! ……, men…. Medlemskapet är ett avtal! Regelefterlevnad, lojalitet, sammanhållning! Avtalsbrott – en grund för uteslutning? Föreningar och utövare får välja sida! SOC Private League Private League SF Private Leagues ? Club Inga VM och OS-tävlingar…… eller? Konflikter? © Christer Pallin, RF-Juridik

55 Idrottens Organisation – idag & i morgon?
Danssport 10 januari 2009 Idrottens Organisation – idag & i morgon? ” Föreningen har blivit en marknadsplats med ideella försäljare och kommersiella idrottsaktörer.” IOC ISF EOC ESF Private Euro-League RF Sisu SOK Kommersiell idrott Folkrörelse idrott DF 68 SisuD 68+5 Private League 35+11 Private League SF Private Leagues SDF ”Idag ägnar föreningsstyrelsen säkert mer tid åt att fundera på olika smarta sätt att tjäna pengar till idrottsverksam-heten än på att utveckla själva idrotten.” Sport Akademi Fören Natilus Idrotts AB Sport Camps S.A.T.S 22.000 Pay & play Ca 3 milj Kund – medlem? Köpidrott © Christer Pallin, RF-Juridik

56 Företrädaransvar! © Christer Pallin, RF-Juridik

57 Ingen vill sitta i styrelsen!
Vad gör man? Vem ansvarar? Kan ”kansliet” ta över? Förslag……? © Christer Pallin, RF-Juridik

58 © Christer Pallin, RF-Juridik

59 Jo! – till slut så…………….! Medlemmarnas ansvar? Genusperspektiv?
Vilka värden väger i sista stund tyngst? Vad mer ….? © Christer Pallin, RF-Juridik

60 Danssport 10 januari 2009 Revisorns roll! IF Bäst §§ Förra gången jag redogjorde för föreningens ekonomi sa jag att vi stod vid randen av en avgrund. Nu kan jag meddela att vi har tagit ett stort steg framåt! © Christer Pallin, RF-Juridik

61 Ansvar - utgångspunkt Var går gränsen?? Huvudregeln Dock
Den juridiska personen svarar med sina tillgångar för de skulder som kan uppkomma i föreningen. Dock I de fall då föreningens företrädare inte sköter vad på dem ankommer kan dessa bli ansvariga. Var går gränsen?? © Christer Pallin, RF-Juridik

62 Föreningens företrädare
Styrelsen Enskilda styrelseledamöter Chefstjänsteman Sektionsstyrelse Ställningsfullmakt Särskild skriftlig fullmakt ?? Behöriga företrädare!! © Christer Pallin, RF-Juridik

63 Behörighet - Befogenhet
Behörigheten kan inskränkas genom att t.ex i en fullmakt ange inom vilka gränser avtal får träffas för föreningens räkning. Den begränsade rätten kallas firmatecknares befogenhet. Behörighet Den som genom sin ställning eller genom särskilt beslut (fullmakt) har fått rätt att företräda föreningen kan sägas ha behörighet att företräda föreningen. © Christer Pallin, RF-Juridik

64 Ansvar: Huvudregeln och Normal aktsamhet
Så länge föreningens företrädare sköter föreningen med normal aktsamhet - finns ingen risk för personligt ansvar. Medlemmarna går i princip alltid fri från ansvar. Missar företrädare vad på dem ankommer kan ansvarighet föreligga: SKADESTÅNDSANSVAR STRAFFRÄTTSLIGT ANSVAR PERSONLIGT BETALNINGSANSVAR © Christer Pallin, RF-Juridik

65 Skadeståndsansvar Föreningsinternt skadeståndsansvar
Ansvarsfrihet! Vad gör man? Väcka skadeståndstalan inom ett år! Ansvarsfrihetsbeslut gäller inte brottslig gärning eller dolda fel. Externt skadeståndsansvar Borgenärer kan stämma styrelsen för orsakad ekonomisk skada. Fråga om brister i säkerheten (jfr Leksandsfallet) Uppsåt eller oaktsamhet! © Christer Pallin, RF-Juridik

66 Straffrättsligt ansvar
Föreningens styrelse är skyldig att se till att brott inte begås i föreningen Föreningen är skyldig att följa gällande lagstiftning. En juridisk person kan inte buras in - I stället svarar föreningens företrädare. Viktigt med klarlagd ansvarsfördelning inom styrelsen. Fängelse och/eller böter för bl.a skattebrott. © Christer Pallin, RF-Juridik

67 Personligt betalningsansvar
Huvudregeln: Om allt sköts bra = ingen risk för pers.ansv. Dock: Om allt inte är som det ska….då ev personligt ansvar! Föreningen är ingen juridisk person antagna stadgar, utsedd styrelse och firma. Främst tänker man på skatter och avgifter Skattebetalningslagen (SFS 1997:483) Om företrädare för jur.pers. inte i rätt tid gjort föreskrivet skatteavdrag eller i övrigt underlåtit att betala skatt (även ag-avgifter) är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten och räntan på den. Bilaga Den som går i Borgen går i sorgen!! © Christer Pallin, RF-Juridik

68 Skattebetalningslagen 12 kap 6 § Ansvar för företrädare för juridisk person
Om någon i egenskap av företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har gjort föreskrivet skatteavdrag, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala belopp som har bestämts enligt 11 kap. 19 § jämte ränta. Om en företrädare för en juridisk person i övrigt uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala skatt enligt denna lag, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten och räntan på den. © Christer Pallin, RF-Juridik

69 Ombildning av föreningar
Danssport 10 januari 2009 Ombildning av föreningar © Christer Pallin, RF-Juridik

70 Föreningsförändringar/ -ombildningar
Flersektionsföreningar delas upp i specialföreningar S.k Allianser av allehanda slag bildas Särskilda tävlingsföreningar bildas Farmarklubbarnas antal ökar Föreningar delas mellan elit och ungdom Föreningar med felaktiga syften förekommer ”Pappersföreningar” Obs! Risk finns för att vissa föreningar inte längre är (allmännyttiga) ideella föreningar! © Christer Pallin, RF-Juridik

71 Föreningsombildning: Uppdelning
Danssport 10 januari 2009 Föreningsombildning: Uppdelning "Nya Fotbollsklubben" Platsen i seriesystemet, tillgångar? Spelaravtal, licenser? Vad händer om spelare vägrar? Jfr Skånefallet Allians i.st.f flersektionsförening! Årsmöte "Gamla IF" Fotboll Orientering Ishockey © Christer Pallin, RF-Juridik

72 Föreningsombildning: Utbrytning
Danssport 10 januari 2009 Föreningsombildning: Utbrytning Spelarna lämnar föreningen och bildar en ny! "Gamla IF" "Nya Fotbollsklubben" Fotboll Orientering Ishockey © Christer Pallin, RF-Juridik

73 Ombildning av gamla traditionella flersektionsföreningar
Från en flersektionsförening Till flera ensektionsföreningar Samt en Idrottsallians © Christer Pallin, RF-Juridik

74 Föreningsombildning: Farmarklubbsproblematiken
Danssport 10 januari 2009 Föreningsombildning: Farmarklubbsproblematiken Varför bildas farmarklubbar? En ren tävlingsfråga, eller? Vem bestämmer i/över farmarklubben? Medlemskap i SF? Pappersförening? Felaktiga signaler?? Fusk??? Se över Tävlingsreglerna!! Moder- klubb Farm- klubb B-lag Se PM - ”Skvadern” ” Under rubriken Bandy-Aktuellt stod för en tid sedan följande att läsa: ”-Totalt finns inom bandyn 52 representationslag som har farmarlag. -Två farmarlag, Bajen Bandyklubb och Ovanåkers Bandyklubb, har div I status.” I Svenska Fotbollförbundets bestämmelser för farmarklubbsverksamheten kan följande läsas: ”Bildandet av farmarklubbar kan ske inom ramen för redan befintliga föreningar.” År 1874 kunde man i Sundsvalls Tidning ta del av en dråplig jägarhistoria. Där omtalades att en närmare namngiven stor humorist och jaktvän en morgon skulle ha skjutit en "bevingad hare" som fick namn, heder och värdighet av Skvader och vilkens egendomliga namnbeteckning skulle vara liktydigt med "korsningen mellan en hare och en tjädertupp". Vad jag här vill belysa är frågan om vi inom svensk idrott håller på att få - eller kanske redan har fått - associationsrättsliga skvadrar. Farmarlag/-klubbar som på ”papperet” utger sig för att vara egna självständiga ideella föreningar, men som i praktiken i många fall utgör en del av befintlig förening. På grund av den utveckling som har skett vet man med säkerhet inte om en farmarklubb är en egen förening eller om den utgör en del av en annan förening. Ingås förbindelser av olika slag med farmarklubben kan man därför inte alltid vara säker på vem som är motpart. Frågan är om idrottens ledare är medvetna om den osäkerhet som härmed uppkommer och om de problem eller konflikter av olika slag som kan bli en följd härav. ” (Se även i slutet av PM:an). C-lag Farm- klubb © Christer Pallin, RF-Juridik

75 Föreningsombildning: Elit-/Tävlingsklubbar
Danssport 10 januari 2009 Föreningsombildning: Elit-/Tävlingsklubbar Tre föreningar kommer överens om idrottsligt samarbete (avtal/finans)!! De bästa spelarna ”placeras” i en elitklubb! Vem bestämmer i/över elitklubben?? Vilka är medlemmar?? Finns det några risker?? Alternativ ass.form?? Tänk efter före!! Elit- klubb Klubb A Klubb B Klubb C © Christer Pallin, RF-Juridik

76 Föreningsombildning: Allianser
Danssport 10 januari 2009 Föreningsombildning: Allianser Allianser kan skapas för olika syften Allianser för samordning och opinionsbildning - (t ex HISO) Allians i stället för flersektionsförening - (DIF, IFK L-ö m fl) Arrangörsallianser och Tävlingsallianser - (t ex O-ringen) Allianser som äger/driver anläggningar Bingo & Lotteri Allianser Inom idrottsrörelsen definieras en allians som en lokal ideell förening bestående av andra föreningar!! Risker med allianser?? © Christer Pallin, RF-Juridik

77 Slut! © Christer Pallin, RF-Juridik

78 Styrelsen är sysslomän!!
”Varder man av annan ombunden, att å dess vägnar något syssla och uträtta, och säger där ja till; tage fullmakt, och ligge där sedan hans vårdnad å; göre ock redo och besked för det han om händer får” //Västgötalagen// Styrelsens ledamöter har fått medlemmarnas förtroende att sköta och tillvarata föreningens intressen. Styrelsen är sysslomän!! © Christer Pallin, RF-Juridik

79 Den Ideella Föreningen
Danssport 10 januari 2009 Den Ideella Föreningen © Christer Pallin, RF-Juridik

80 Val av organisationsform
”Idrotten måste vara klokt organiserad. Utan organisation och målmedveten, osjälvisk ledning komma vi ingen vart. Men organisationen är till för idrottens skull, aldrig tvärt om.” Ur förordet till RF:s jubileumsskrift 1928 Valet av organisationsform är viktigt!! för att veta vilka regler som gäller för att veta vem som är ansvarig för att veta vem som bestämmer © Christer Pallin, RF-Juridik

81 Annons: Medlemskap säljes Årsavgift 4.600 : - är betald .
kr av priset är ett lån som återbetalas Alltså under självkostnadspris . Pris : - © Christer Pallin, RF-Juridik

82 Medlemskap till salu från 2 850:-
   Intendenten För dig som inte spelar så många rundor per år men som inte vill släppa golfen helt och hållet har vi det perfekta medlemskapet. Du betalar 2 850:- och får följande: * 8 greenfeebiljetter som gäller * Medlemskap i Svenska Golfförbundet * Tidningen Svensk Golf © Christer Pallin, RF-Juridik

83 Timglaset - (hur uppfylls uppdraget)
Förtroendevalda Styrelsen, Revisorer, Valb m.fl. Klubbchefen (VD:n) ”VD” el motsv har en nyckelroll Kansliet/anställda Sektioner- Kommittéer? © Christer Pallin, RF-Juridik

84 Rollfördelningen (i större org)
Föreningsstyrelsen ska fatta besluten AU kan få delegerad rätt från FS VD är den ”felande” länken mellan kansli och FS – VD företräder arb.giv Områdesansvarig (”mellanchef”) ska ha överblicken och samordningsansvar Ansvarig handläggare är den som bör vara bäst insatt av alla i ärendet. FS AU VD Avdelningsansvarig Ansvarig handläggare Alla företrädare har ansvar! länk © Christer Pallin, RF-Juridik

85 Danssport 10 januari 2009 Demokratin © Christer Pallin, RF-Juridik

86 Putnam: Om den fungerande demokratin
”Ju fler människor som är engagerade i frivilliga organisationer som t.ex idrottsföreningar, desto bättre utvecklad medborgaranda och desto bättre demokrati.” * * Putnam, Robert; sagt vid seminarium i Örebro den 11 maj 2001. © Christer Pallin, RF-Juridik

87 © Christer Pallin, RF-Juridik