Avfallshanteringssystemet

En presentation över ämnet: "Avfallshanteringssystemet"— Presentationens avskrift:

1 Avfallshanteringssystemet

2 Totala mängder avfall Uppkomna avfallsmängder, exkl. gruvavfall (1998)

3 Uppkommen mängd hushållsavfall i förhållande till befolkningsökning och konsumtion i Sverige 1985 – 2001 1,50 1,50 [Index 1985=1,00] Hushållsavfall (Total mängd före källsortering, ökning 2,4 % per år) 1,40 1,40 1,30 1,30 Hushållens 1,20 1,20 konsumtion (Penningvärde 1995, ökning 1,8 % per år) 1,10 1,10 Folkmängd (ökning 0,4 % per år) 1,00 1,00 0,90 0,90 1984 1984 1986 1986 1988 1988 1990 1990 1992 1992 1994 1994 1996 1996 1998 1998 2000 2000 2002

4 Mängden insamlat hushållsavfall i Sverige, 1985-2001
Farligt avfall 4000 4000 Vitvaror & elektronik [kton] Totala mängden hushållsavfall Metall 3500 3500 Returpapper Returpapper 3000 3000 Förpackningar Förpackningar 2500 2500 Biologisk behandling Biologisk behandling Mängden hushållsavfall som återstår efter materialåtervinning 2000 2000 1500 1500 Förbränning Förbränning 1000 1000 Mängden hushållsavfall som deponeras 500 500 Deponering Deponering 1984 1984 1986 1986 1988 1988 1990 1990 1992 1992 1994 1994 1996 1996 1998 1998 2000 2000 2002 2002 Profu

5 Sammansättning av hushållsavfall före materialåtervinning
Källa: Profu

6 Källsortering i Sverige
Avfallsuppkomst Farligt avfall Producentansvarsmaterial Grovavfall Restavfall Beroende på kommun/avfalls-entreprenör Osorterat till behandling Sortering i två eller tre fraktioner, sedan till behandling

7 Farligt avfall Farligt avfall är t ex lysrör, bilbatterier, färger, lacker, lösningsmedel, gifter och bekämpningsmedel Farligt avfall har egenskaper som gör dem speciellt olämpliga för människor och/eller natur. De kan t ex vara giftiga, ha ett högt innehåll av tungemetaller, vara cancerogena eller frätande. Farligt avfall inverkar också negativt på behandlingsprocesser såsom förbränning och biologisk behandling. För ett gott behandlingsresultat är det viktigt att det farliga avfallet sorteras ut och tas om hand separat. I Sverige lämnar hushållen normalt in farligt avfall på miljöstationer. Företag och industrier kan få det farliga avfallet hämtat.

8 Producentansvarsmaterial
I Sverige har vi producentansvar för följande avfallsslag: förpackningar av olika materialslag (papper, well, metall, glas, plast) • returpapper • däck • bilar • elektriska och elektroniska produkter Producenterna ska se till att det finns lämpliga insamlingssystem och har också skyldighet att informera om sortering och insamling. Producenterna ska också se till att avfallet återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt.

9 Insamling av producentansvarsmaterial
Bringsystem Fastighetsnära insamling

10 Grovavfall Grovavfall är t ex möbler, skrot och annat skrymmande avfall som inte kan benämnas farligt avfall eller producentansvarsmaterial Grovavfall samlas in separat eftersom materialet normalt är för stort för att kunna behandlas direkt. Efter insamling och förbehandling skickas materialet till lämpliga behandlingsprocesser. I Sverige lämnar hushållen normalt in grovavfall på återvinningscentraler. Företag och industrier kan få grovavfallet hämtat.

11 Insamling av sorterat restavfall
Säck och/eller kärl Optisk sortering (olikfärgade påsar) Vakuumsystem                                                                 

12 Materialåtervinning 2002 Materialåtervinning hushåll och liknande
Mängd (ton) Insamlad mängd i viktprocent (inom parantes anges målet för materialutnyttj.) Returpapper Kontorspapper Wellpapp Kartongförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar Glasförpackningar Vitvaror Kommunskrot Elektronikskrot 84 (40) 54 (50) 86 (65) 44 (40) 62 (70) 18 (30) 88 (70) Totalt: Källa: RVF

13 Biologisk behandling Organiskt lätt- och svårnedbrytbart avfall
Organiskt lättnedbrytbart avfall Biogas Kompostering Rötning Kompost (gödselmedel) Rötrest (gödselmedel) I Sverige behandlades år 2002 cirka ton avfall och gödsel genom biologisk behandling. Källa: RVF

14

15 Förbränning Blandat hushålls- och industriavfall El Förbränning
Fjärrvärme Slagg och aska I Sverige behandlades år 2002 cirka ton avfall genom förbränning. Totalt producerades cirka 8,0 TWh fjärrvärme och 0,6 TWh el. Källa: RVF

16 Energiutvinning från avfall: en nordisk utblick
Danmark: Förbränner cirka dubbelt så mycket avfall per person jämfört med Sverige. I Danmark har man väl utbyggda fjärrvärmenät. Man har en hög grad av material- och energiåtervinning av avfall. Norge: Förbränner betydligt mindre avfall per person jämfört med Sverige. I Norge har man få fjärrvärmenät. Deponering dominerar som behandlingsform för avfallet. Finland: Har endast en avfallsförbränningsanläggning. Istället sorterar man ut bränslefraktioner från avfall som samförbränns med andra fasta bränslen såsom kol, torv och bobränslen. Deponering dominerar som behandlingsform för avfallet.

17

18 Deponering Alla avfallstyper Deponigas (endast från organiskt avfall)
I Sverige behandlades år 2002 cirka ton avfall genom deponering. Totalt utvanns deponigas motsvarande 406 GWh fjärrvärme, 21 GWh el och 2 GWh fordons-bränsle. Källa: RVF

19

20 Emissioner Förbränning: Dioxiner Tungmetaller
Försurande ämnen (SOx, NOx) Biologisk behandling: Försurande ämnen (främst ammoniak) Övergödning (kväveläckage vid spridning av kompost och rötrest) Flyktiga organiska ämnen – VOC (rötning, främst vid uppgradering av biogas till fordonsbränsle) Deponering: Metan (stark växthusgas) Övergödning (emissioner i lakvatten) Stor reduktion sedan mitten av 1980-talet

21 Källa: ORWARE- gruppen

22 Energimarknader Fjärrvärme: Avfall står för cirka 10 % av den svenska fjärrvärmeproduktionen. El: Elproduktionen från avfall (0,6 TWh år 2002) är mycket liten i förhållande till den totala svenska elproduktionen (142 TWh år 2000). Gas: Produktionen av biogas (cirka 0,1 TWh år 2002) är liten i förhållande till användningen av naturgas (8 TWh år 2000)

23 Viktiga omvärldsfaktorer (mål och krav)
1999: Nytt EG - direktiv för deponering antas i EU. Deponering 2000: Deponiskatt (250 kr/ton). Deponering 2001: Nytt EG - direktiv för förbränning antas i EU. 2001: Översyn om nytt producentansvar presenteras. 2001: Översyn av avfallskatten. Deponering 2002: D eponiförbud för utsorterat brännbart avfall. Deponering 2003: Höjning av deponiskatten (till 370 kr/ton). Deponering 2003: EG - direktiv om elavfall antas (preliminärt). 2005: Deponiförbud av organiskt avfall. Deponering 2005: Halverad deponering (jmf 1994 års nivå). Deponering 2008: Deponeringsdirektivet omfattar samtliga deponier. Deponering

24 Kapacitetsbristen för att ta hand om brännbart och övrigt organiskt avfall Slam hanteras enligt Svenskt Vattens enkätstudie 3,0 Kapacitetsbrist av brännbart och övrigt organiskt avfall [Mton] 2,0 1,0 + 3 %/år 0,0 + 2 %/år -1,0 + 0 %/år -2,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

25 Jämfört med tidigare OH om biologisk behandling så har kapaciteten som behandlar gödsel exkluderats då gödsel inte ingår i de uppkomna mängderna.