Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003

En presentation över ämnet: "Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003"— Presentationens avskrift:

1

2 Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Syftet med projektet var att skapa två utvecklingscenter (ett i Fyrbodal och ett i Östfold), för att verka som ett hälso-pedagogiskt stöd, för skolor och andra nyckelgrupper/ organisationer för att främja barn och ungdomars hälsa i Fyrbodal och Östfold!

3 En förstudie gjordes Vad skulle Hälsokällan arbeta med? Självkänsla Självförtroende Goda relationer Hur? Program med barn och ungdomar Utbildning och handledning med personal som möter barn och unga! Nätverk

4 Hälsokällans Fokusområden de första fem åren
Värdegrund och livskunskap i förskola och skola! Föräldrastöd Mångfaldsfrågor

5 Värdegrund och livskunskap i förskola och skola
Elevers sociala och emotionella kompetens – livskunskap Ledarskap i klassrummet Förhållningssättet i mötet med andra Mobbningsförebyggande insatser (Olweus mobbningsförebyggande program)

6 Föräldrastödsprogram - ledarutbildningar
Föräldrastödskedjan -9 månader – 18 år Föräldrastödsprogram - ledarutbildningar Stöd och handledning till familjecentraler och öppna förskolor Prata även om generella nätverk – programnätverk Bidrag från Länsstyrelsen Nationellt Uppdrag Föräldrastödsutredningen!

7 -att arbeta för allas lika värde
Mångfald -att arbeta för allas lika värde Spetskompetensnätverk mot Hedersrelaterad problematik Föräldrastöd för föräldrar på SFI Utbildning personal på SFI Utbildningar sex och samlevnad – hbt-frågor allas lika värde

8 KASAM – Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet
LÅG HÖG COPINGFÖRMÅGA Destruktiv Coping Framgångsrik Coping Flykt Förhandla Undvikande Problemlösning Bedövande Socialt stöd Konfrontation Professionellt stöd Rigiditet Optimism Stor Självkritik Humor Diskvalificering Positiv omformulering Anpassning Jämförelse Önsketänkande Magiskt tänkande

9 INDIVIDUELLA FRISKFAKTORER
OMVÄRLDSFAKTORER STÖDJANDE FÖRÄLDRASYSTEM STÖDJANDE OCH INKLUDERANDE SKOLSYSTEM ANDRA STÖDJANDE VUXNA HJÄLPA ANDRA GÖRA MENINGSFULLA AKTIVITETER INDIVIDUELLA FRISKFAKTORER GOD SOCIAL KAPACITET POSITIVT SJÄLVFÖRTROENDE SJÄLVSTÄNDIGHET UTVECKLING AV SPECIELLA INTRESSEN OCH HOBBIES IMPULSKONTROLL AKTIVITET OCH ENERGI INTELLIGENS KREATIVITET FRAMGÅNGSRIK COPING INRE ”LOCUS OF CONTROL”

10 Exempel på skyddande faktorer
Skola Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Tydliga förväntningar från vuxna Familj Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individ Social och kognitiv kompetens Intelligens Skolframgång Välanpassade kompisar Risk- och skyddsfaktorer finns på olika nivåer: individen, familjen, kamrater, skolan, närsamhället och nationellt. Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber

11 Exempel på riskfaktorer
Samhället Tillgång till droger Avsaknad av lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, social utslagning Skolan Otrivsel Låg kunskapsnivå Oordning Brist på struktur Låga förväntningar Familjen Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter , tillåtande attityd (föräldrar som bjuder) Individen/ kamrater Tidigt och långvarigt asocialt beteende Koncentrationssvårigheter Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger Under uppväxtåren utgör familjen den allra viktigaste risk- eller skyddsfaktorn. En god föräldraroll innebär framförallt att sätta gränser och att ha roligt och umgås med sina barn. Riskfaktorer under uppväxtåren är t.ex. antisociala vänner (vänner med problem) eller bristande kamratrelationer som gör att barn/unga att söker sig till kompisar som också är utanför. Skoltrivsel och skolklimat spelar också en betydande roll som antingen risk- eller skyddsfaktorer. På samhällsnivå lokalt, i närområdet, kan riskfaktorer handla om småbrott som inte åtgärdas, t.ex. cykelstölder, klotter och vandalism. Saker som visar att vuxna inte reagerar och som kan leda till en stor boendeomflyttning och färre vuxna som känner barnen. Positiva normer kring droger och kriminalitet kan uppstår i ungdomsgängen. På samhällsnivå nationellt kan det handla om lagar och normer som gynnar konsumtion av alkohol och droger. T.ex. låga priser och god tillgänglighet. Skyddsfaktorer är då god tillsyn enligt alkohollagen vad gäller utskänkningstillstånd, ökat pris och åldergränser vid köp. Observera att de flesta riskfaktorerna går att vända på och beskrivas som en skyddsfaktor. Ex. Skola - låga förväntningar, skyddsfaktorn är då höga förväntningar i skolan. Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber

12 Risk- och skyddsfaktorer samspelar
En undersökning genomförd av Knut Sundell på FoU-enheten i Stockholms stad visar att Stockholmselever i årskurs nio med många riskfaktorer samt få skyddsfaktorer konsumerar mest alkohol. Däremot är risken betydligt mindre hos elever med många riskfaktorer men som samtidigt har många skyddande faktorer i sin omgivning. Skyddsfaktorerna verkar ha en slags buffrande effekt. Bilden ser likadan ut när det gäller narkotikakonsumtion. Källa: Sundell Knut (2003). Drog- och riskbeteenden hos Stockholmselever. Resultat från Stockholms drogvaneinventering år 2002 (FoU-rapport 2003:2). Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU-enheten.

13 Ekonomiska vinster för samhället
Samhällskostnaden för en tonåring som gjort brottskarriär är cirka 20 miljoner kronor när tonåringen nått vuxen ålder. Motsvarande kostnad för en ung människa som utvecklar ett bestående missbruk är 11,5 miljoner kronor.

14 Exempel på nätverk som skapats:
Exempel på aktiviteter i Hälsokällans regi (i Fyrbodals kommuner och regionala verksamheter Utbildning: 4256 viktiga vuxna har utbildats (en dag till utbildningar över fem dagar) Program: Cirka barn och ungdomar har deltagit i aktiviteter Föreläsningar: Cirka 2000 deltagare Processhandledning: Cirka 700 deltagare Exempel på nätverk som skapats: Värdegrund och livskunskap i förskola och skola Föräldrastöd Sex och samlevnad Hedersrelaterad problematik Kamratstödjarnätverk