Per Nordmalm Kemikalieinspektionen

En presentation över ämnet: "Per Nordmalm Kemikalieinspektionen"— Presentationens avskrift:

1 Per Nordmalm Kemikalieinspektionen
Västerbottens län okt Giftfri miljö: - Vad händer nu? - Trender? - Viktiga områden? Per Nordmalm Kemikalieinspektionen

2 Miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö
Ny formulering från juni 2010: ”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.” (Tidigare formulering: ”Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.”) Skälet till förändringen var en ambition att förtydliga. Formuleringen ”fri från” har tagits bort. 2 av de tidigare preciseringarna har lyfts in i målet: - naturfrämmande nära noll, - naturligt förekommande nära bakgrundsnivåer. Jfr. formuleringen av god ekologisk status etc. i vattendirektivet.

3 Giftfri miljö - mycket är på gång
Regeringen prioriterar Giftfri miljö Nya mål, preciseringar, strategier, handlingsplan, fördjupad utvärdering, RU om regler m.m. Nya arbetsformer i miljömålssystemet Nya möjligheter för KemI att utveckla arbetet för Giftfri miljö

4 Giftfri miljö 2010 - Ett Generationsmål med sex strecksatser
Miljökvalitetsmål med sex preciseringar (Nio delmål till miljökvalitetsmål – utgående) Etappmål – tre Strategier – under arbete i Miljömålsberedn. Årlig rapportering till Regering och Riksdag Uppföljning och utvärdering vart fjärde år. - GAP-analys och utvärdering av styrmedel

5 Fördjupad utvärdering del 1 lämnad 2011
Slutredovisning av de nio delmålen i Giftfri miljö Når vi Giftfri miljö utvärdering.

6 Bedömning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö
Nyheter: Giftfri miljömålet omformulerat. Giftfri miljö har sex nya preciseringar (som har likheter med tidigare delmål). Ändring av bedömning av måluppfyllelse: Miljökvalitet eller förutsättningar att nå målet ska uppnås.

7 Når vi Giftfri miljö år 2020? Det är mycket svårt att till år 2020 (inom en generation) skapa tillräckliga förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Det går inte att se någon tydlig utveckling för tillståndet i miljön.  Förutsättningarna att nå Giftfri miljö har väsentligt förbättras genom stora genombrott i EU-lagstiftning och genom internationellt arbete på kemikalieområdet. Tillräckliga förutsättningar för att nå Giftfri kan föreligga först något senare än 2020, om ytterligare åtgärder vidtas.

8 Varför når vi inte Giftfri miljö till år 2020?
Kända gifter fortfarande ett problem Mycket stor grundläggande okunskap om kemikaliers inneboende farlighet och deras risker Bristande drivkrafter och styrmedel att använda den kunskap som finns Den diffusa spridningen av miljö- och hälsoskadliga ämnen från varor Nya problemämnen identifieras löpande (kombinationseffekter, hormonstörande ämnen, nanomaterial etc.) Oavsiktliga ämnen bildas Långlivade och bioackumulerande ämnen finns redan spridda i miljön och kommer att finnas kvar under lång tid. Det tar lång tid att utveckla regler inom EU och internationellt. Skälen till att mål – delmål är svåra att nå.

9 Trender ? Trender för utveckling av miljökvalitetsmålet:
Det går inte att entydig bedöma av hur miljötillståndet förändras. Indikatorerna visar olika trender. De förutsättningar som de nya preciseringarna anger utvecklas dock i huvudsak positivt.

10 Mer kemikalier i varor Globala kemikalieanvändningen ökar ( : + 85%) Den globala handeln med varor ökar. Sverige importerar allt mer varor från länder med svagt utvecklad kemikaliekontroll. Strategier för kemikalier i varor behövs. Konsumenter och varutillverkare och leverantörer är viktiga aktörer!

11 Nya grupper av problemämnen..
..uppmärksammas kontinuerligt. T ex perfluorerade ämnena. Människor, däribland barn och andra särskilt känsliga grupper, exponeras för ett stort antal ämnen. Kunskapen om samverkande effekter är mycket ofullständig. Lågdosexponering? Nanoteknik utvecklas snabbt samtidigt som kunskap om riskerna med tekniken saknas.

12 ”Gamla problemämnen” Långlivade och bioackumulerande ämnen från gamla utsläpp (dioxiner, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel) kvar i mark, vattendrag och levande organismer under lång tid framöver. Delar av befolkningen exponeras för kadmiumnivåer som överskrider vad som anses kunna orsaka benskörhet och njurskador.

13 Återanvändning Ökad återanvändning av material.
Utveckling rena och resurseffektiva kretslopp och miljövänliga konsumtionsmönster ökar möjligheterna att nå Giftfri miljö.

14 Styrmedel Beslutade regler i EU om Reach och växtskyddsmedel bidrar till att förbättra situationen. Men reglerna i EU behöver fortsätta utvecklas för att skydda hälsa och miljö och bidra till att nå Giftfri miljö. Det är även viktigt att fortsätta utveckla globala konventioner om kemikalier. Ekonomiska och informativa styrmedel bör kunna utvecklas i Sverige.

15 KemI slutredovisade delmålen i mars 2011
1. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper 2. Miljö- och hälso- information om varor 4. Riskminskning 3. Utfasning av särskilt farliga ämnen 8. Dioxiner i livsmedel Tidigare delmål – kommer enl prop. 2009/10:155 ersättas ev etappmål. 9. Kadmium-exponering 5. Riktvärden för miljökvalitet 6 och 7. Sanering av förorenade områden

16 KemI:s preciseringsförslag till Giftfri miljö
1. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig 2. Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig 3. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört 4. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda och spridningen är mycket liten 5. Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden 6. Förorenade områden är åtgärdade

17 Vad kan man prioritera regionalt och lokalt?
1. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig 2. Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig 3. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört 4. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda och spridningen är mycket liten 5. Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden 6. Förorenade områden är åtgärdade Kemikalier i varor!

18 Kemikalier i varor Strategier och styrmedel för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen

19 Utmaningar och problem
Människor och miljön utsätts för farliga ämnen från varor Global handel med varor Konsumtionen av varor och kemikalier ökar Kretsloppen är varken giftfria eller resurssnåla Dagens regler är otillräckliga Kompletterande styrmedel används inte tillräckligt Stor kunskapsbrist

20 Önskvärda förändringar för att uppnå Giftfri miljö: Ökad substitution av farliga ämnen i varor
Kraftfulla insatser behövs för att fasa ut särskilt farliga ämnen från nyproducerade varor och förhindra att de återcirkulerar i materialkretsloppen. Kontinuerlig riskminskning och substitution av farliga ämnen måste ingå som en naturlig del i företagens miljö- och kvalitetsarbete och produktutveckling.

21 Önskvärda förändringar för att uppnå Giftfri miljö: Ökad tillgång till information om innehållet av farliga ämnen i varor Tillverkare och importörer av varor måste få tillgång till information om innehållet av farliga ämnen i material och varor från sina leverantörer för att kunna ta sitt ansvar för säkrare produkter. Information måste vidareförmedlas systematiskt till inköpare, konsumenter och avfallshanterare för att möjliggöra aktiva val och riskhantering under varans hela livscykel .

22 Önskvärda förändringar för att uppnå Giftfri miljö: Ökad kunskap om flöden, risker och hantering av kemikalier i varor Tillräcklig kunskap måste byggas upp och spridas till fler aktörer i samhället så att risker kan bedömas och hanteras. Politiker, myndigheter, näringsliv och allmänheten behöver ha en hög medvetenhet om problemen med farliga ämnen i varor och tillräcklig kunskap och motivation för att aktivt kunna medverka till minskade risker.

23 Styrmedel och drivkrafter
Exempel på förslag till åtgärder: Genomföra kunskapshöjande insatser riktade mot bl.a. varuimportörer och utveckla PRIO och Varuguiden Stimulera och främja företagens substitutionsarbete Verka för utökade möjligheter att ställa kemikaliekrav vid offentlig upphandling

24 Inrikta samhällets insatser på
vissa varugrupper Prioriteringsgrunder: - Varor som används av många, särskilt barn - Potential för direkt exponering och/eller spridning till miljön av farliga ämnen - Stora avfallsmängder med risk för spridning av farliga ämnen i materialkretsloppen eller till miljön Prioriterade varugrupper de närmaste åren: leksaker och andra varor avsedda för barn byggprodukter och inredningar kläder och skor elektriska och elektroniska produkter

25 Övrig information Här följer bilder som inte visas vid presentationen:
Preciseringar – fullständiga formuleringar Generationsmålet med dess sex preciseringar. Miljömålsberedningens arbete

26 Giftfri miljö – förslag till nya preciseringar
Miljökvalitetsmålet Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.   1. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig Uppgifter om hälso- och miljöfarliga egenskaper hos kemiska ämnen är tillgängliga och uppgifterna tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning och säker hantering för alla användningsområden. 2. Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig  Information om de hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig för alla berörda under varans hela livscykel, inklusive avfallsledet.

27 3. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört
Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Med särskilt farliga ämnen avses ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande samt ämnen med andra allvarliga egenskaper som inger motsvarande grad av betänklighet. Till särskilt farliga ämnen räknas kvicksilver, kadmium och bly. När nya ämnen utvecklas sker det utifrån principer som syftar till att särskilt farliga egenskaper inte ska förekomma och att så långt som möjligt undvika farliga egenskaper. Nyproducerade material och varor är så långt som möjligt fria från särskilt farliga ämnen om varorna är avsedda att användas på ett sätt som kan innebära att människor och miljön exponeras. Redan befintliga material och varor som innehåller särskilt farliga ämnen hanteras under varornas hela livscykel inklusive avfalls- och återvinningsledet på ett sätt som innebär att människor och miljö inte exponeras. Återvunnet material är så långt som möjligt fritt från särskilt farliga ämnen och håller därmed likvärdig kvalitet med nyproducerat material med avseende på sådana. Utsläpp av särskilt farliga ämnen från produktionsprocesser har upphört och sådana ämnen används bara i produktionsprocesser om verksamhetsutövaren kan visa att människor och miljön inte kan exponeras. Den långväga spridningen av särskilt farliga ämnen till och från Sverige via luft och vatten är mycket liten.

28 6. Förorenade områden är åtgärdade
4. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda och spridningen är mycket liten Uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de utifrån miljö- och hälsosynpunkt mest betydande oavsiktligt bildade ämnena inklusive nedbrytningsprodukter av dessa finns tillgängliga. Ämnenas miljö- och hälsoegenskaper är tillräckligt kartlagda. Spridning till miljön av dessa ämnen är mycket liten. 5. Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden Den sammanlagda exponeringen för särskilt farliga ämnen i den yttre miljön samt i arbetsmiljö, inomhusmiljö och genom föda är nära noll eller nära bakgrundsnivåerna. För övriga ämnen är den sammanlagda exponeringen inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Exponeringen för kemiska ämnen utgör inget hot mot ekosystemens förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster.  Exponeringen för farliga ämnen från avfallshantering, återvinning och användning av återvunnet material är tillsammans med övrig exponering så låg att den inte utgör en hälso- eller miljörisk. Återvunnet material håller likvärdig kvalitet med nyproducerat med avseende på dessa ämnen. Halterna i livsmedel av farliga ämnen som har spridits eller ökat genom mänsklig verksamhet är så låga att heja befolkningen inklusive känsliga grupper skyddas från exponeringsnivåer där skadliga effekter kan uppstå. Detta innebär bland annat att all fisk i Sveriges hav, sjöar och vattendrag är tjänlig som människoföda med avseende på dessa ämnen och att exponeringen för kadmium är på en säker nivå. 6. Förorenade områden är åtgärdade Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Samlad och kvalitetssäkrad information om förorenade områden finns allmänt tillgänglig.

29 Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (generationsmålet). Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet innebär, enligt regeringen, att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att:

30 - en god hushållning sker med naturresurserna,
- ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, - den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart, - människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan sam- tidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, - kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen, - en god hushållning sker med naturresurserna, - andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, - konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

31 Miljömålsberedningens arbete för Giftfri miljö
Etappmål för farliga ämnen (Delbetänkande 31 mars 2011, SOU 2011:34) Ta fram Strategi för Giftfri miljö inklusive läkemedel och miljö, internationellt och EU, (samt strategier för markanvändning och för vattenpolitik).

32 Beredningens förslag etappmål för farliga ämnen
Utfasning av särskilt farliga ämnen Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper Information om farliga ämnen i varor