IDROTTSPSYKOLOGI Träningslära 1.

En presentation över ämnet: "IDROTTSPSYKOLOGI Träningslära 1."— Presentationens avskrift:

1 IDROTTSPSYKOLOGI Träningslära 1

2 Bedömning Centralt innehåll Träningslära 1
Träningsmetoder för till exempel uthållighet, styrka, rörlighet, koordination och koncentration Kunskapskrav Träningslära 1 Eleven redogör även (E: översiktligt, C: utförligt, A: utförligt och nyanserat) för några olika träningsmetoder. I beskrivningar och redogörelser använder eleven (E/C: med viss säkerhet, A: med säkerhet) centrala begrepp och teorier samt förklarar (E: enkla, A: komplexa) samband och drar (E: enkla, C/A: välgrundade) slutsatser.

3 Syfte Lektionens huvudinriktning är att få en ökad insikt kring idrottskarriären i ett helhetsperspektiv och de faktorer som påverkar. Dessutom förstå hur man kan sätta upp bra mål.

4 Idrottspsykologi Psykologi är egentligen inget annat är sunt förnuft, satt i system. Problemet är att vi själva tror att vi har sunt förnuft i en aldrig sinande mängd. Därför görs det många psykologiska misstag – av tränare, föräldrar och de aktiva själva. Detta leder till att de aktiva inte lyckas få ut hela sin kapacitet. (Willi Railo, idrottspsykolog och tidigare Sven-Göran Erikssons rådgivare)

5 Olika omdråden - Vill mycket, tävlingsmänniska, har testat mycket, har en låga – motivation. Arbetamed din personlighet, vem är jag och inte bara idrotten – karriärutveckling och identitet. Hur man kan må efter ett misslyckande eller lyckad insats – att hantera känslor & självkänsla (= hur värdera sig själv). - ”Jag har alltid/aldrig oroat mig för det jag inte kan påverka” - Kontrollen över sin egen prestation och Attributioner. Social påverkan, omge dig av ett skyddsnät som är positivt för dig. Bli sedd för den du är och inte prestation - socialt stöd och miljö. Se bilder hur du vill att det ska vara - visualisering Drivkraften att utmana dig själv och sätta upp mål, inte bara inom idrotten. Ta ett kliv taget – Mål och målsättningsarbete, karriärutveckling & övergångar. ”Jag har alltid/aldrig förberett mig på ett liv utanför idrotten”– Karriärsutveckling och övergångar. Slog sig på benen för att förbereda kroppen för maximal prestation, inte bara fysiskt utan har även med spänningsreglering att göra. S.k triggers. Vad gör du?

6 Kärriären ur ett helhetsperspektiv
Idrottslig och fysisk utveckling Psykologisk utveckling Psykosocial utveckling Utbildning och yrkeskarriär När man pratar om idrottskarriären och sin utveckling är det viktigt att se på hur olika delar integrerar med varandra. Hur fungerar och påverkar olika delar i livet mig och min idrott, min prestation o.s.v Ex. Fysisk/idrottslig – teknik Psykologisk – inlärning och beslutstagande, motivation Psykosocial – ex. Tränarens påverkan, skaffa familj. Omgivning på och utanför arenan. Utbildning/yrkeskarriär. - Skaffa sig sysselsättning. Relaterat till ekonomi. Även andra intressen kan vävas in i den psykosociala el. utbildnings/yrkes-karriären. Det är av vikt att förstå att dessa vävs ihop med varandra. Det sker hela tiden förändringar likt en process.

7 Övergångar/Faser Idrottskarriären och livet utanför innehåller faser, där varje steg till en ny fas förklaras som en övergång och innebär förändringar. Normativ övergång: Generella steg som är mer förutsägbara och kan urskiljas. Biologisk, åldersrelaterad, social, känslomässig händelse som ses som en process Ex. Från junior – senior Icke normativ övergång: Situationsrelaterade övergång , som är oförutsägbar ex. skada. Coping: Tankar och beteendemässiga tillvägagångssätt som en idrottare använder sig av. Att prata om karriärsutveckling innebär att förstå förändringar som sker. Förändringar kan kallas övergångar. När en övergång inträffar så skapas det en situation där det finns ett frågetecken för vad idrottaren är och vad som krävs av den. Det är därför viktigt att ha en uppfattning och vad som händer och var jag står för att lättare hantera situationen. Ex. Att samtidigt ta steget från junior – senior, byta miljö, kanske stad och vänner. Hur påverkar det min utbildnings/yrkeskarriär? För att hantera förändringar så brukar man förklara det som att idrottaren använder sin copingförmåga. Om copingstrategierna är tillräckliga menar man att idrottaren har resurser som är starkare än de krav som ställs vid förändringen, för att lyckas med förändringen/ar, behövs resurserna väga över. Dessa resurser kan ligga hos idrottaren själv, i omgivningen och dom kan också vara känslomässiga eller praktiska. För att förstå, visa nästa PP slide. Det handlar också om att bli medveten och göra rätt val, att klara av hinder på vägen.

8 Hitta dina styrkor/svagheter och stärk dina resurser!
Viktigt att du själv funderar över var du hittar dina styrkor och var du har svagheter. För att stärka dina resurser och nå din drömmar

9 Mål och målsättningsarbete
Principer och nycklar när man arbetar med målsättning: # Sätt upp dröm-, -lång, -kort och -dagsmål. # Sätt upp mål som är specifika och mätbara mål ex. i form av beteendetermer el. fysiska utvecklingen. # Prioritera processmål, prestationsmål & känslomål (använd resultatmål). # Sätt upp svåra men realistiska mål. # Sätt upp mål för tävlingar och träningar & livet utanför. # Sätt positiva mål # En process! ”Agera” - Planera – genomför - utvärdera! - Bestäm när målen ska vara uppnådda - Utveckla strategier för att nå målen - Förbered feedback och utvärdering av målen # Skriv ner målen # Delaktighet av omgivning. Förbered stöd för målen. - Sätt upp gruppmål

10 Att sätta upp mål som ger resultat, snarare än att
Typer av mål Att sätta upp mål som ger resultat, snarare än att sätta upp resultatmål Typer av mål: Resultatmål är mål som existerar i och med jämförelse med annan eller annat. Ex. Vinna fler tävlingar än Karin. Prestationsmål är att fokusera på mål som vi kan ha större kontroll över (utvecklingsmål) Ex. springa 100 m på en viss tid. Jämförelse med sig själv. Processmål är mål är mål som beskriver HUR vi ska uppnå våra prestations och resultatmål som t ex att sätta upp mål som att utföra ett visst tekniskt moment perfekt under loppet, strategier för att uppnå resultat o.s.v. Genom att sätta upp prestationsmål så bedömer vi och ger feedback på framsteg och ansträngning. Sätt upp resultatmål, för det är det som tävlingsidrott handlar om. Men för att bibehålla hög inre motivation (som tenderar att leda till resultat) så är process och prestationsmål avgörande, dessa mål kan även kallas uppgiftsmål. Hur ser klimatet ut i eran miljö? Är klimatet styrt av resultat eller prestation/utveckling och processmål? Framgångsrika idrottare använder oftast alla typer av mål. Vad händer om vi bara sätter upp resultatmål? Om personen vi jämför oss med är mycket bättre eller mycket sämre vad händer då? Det kan vara relevant att tänka avigt: Att ha ha processmål under mästerskap och prestationsmål under tävlingssäsong och om man ska ha resultatmål kanske de ska ligga under försäsong?! Känlomål. Lägg även till mål som är relaterat till dina känslor ex. Lugn & harmonisk, uppträda förtroende ingivande.

11 Varför inte göra detta SMART!?
Specifika mål Jag ska veta vad det är jag ska uppnå. Ex. Förbättra min koncentration under matchsituation. Mätbara mål Jag ska kunna mäta att jag uppnått målet. Ex. Antal, mätinstrument, prestation m.m Accepterade mål Är gruppen/individen involverade i målsättningen, godtagit och förstått innebörden? Realistiska mål Målen ska gå att uppnå, men vara utmanade och utveckla! Tidsanpassade mål (både långa och korta) När ska jag ha uppnått målet?