Vad är BBIC?.

Vad är BBIC?

BBIC:s mål ett nationellt enhetligt system för utredning, planering och uppföljning inom social barnavård ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

BBIC:s syfte Stärka barns ställning
Öka samarbetet med barnet och dess nätverk Skapa systematik i socialtjänstens arbete och underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lättare kan följas upp Bidra till ökad rättssäkerhet ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

BBIC:s visionära mål att ge de barn och unga som får del av socialtjänstens insatser samma chanser i livet som andra barn i samhället

Dokumentationssystem
Vad är BBIC? Mötes- struktur Dokumentationssystem ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Forskning Grundprinciper

Forskningsgrund Sverige
Vetenskapligt råd: professor Gunvor Andersson, Lunds universitet, professor emiritus Marianne Cederblad Högskolan i Malmö, jur.dr. Anna Singer, Uppsala universitet BBIC:s utvärdering: huvudansvarig: fil.dr. Bodil Rasmusson, Lunds universitet, delstudie: fil.dr. Ulf Hyvönen, Umeå fältforskningsenhet (UFFE) Implementeringsstudie: docent Staffan Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet Kontinuerlig bevakning av forskning ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 6

BBIC:s grundprinciper
1. Barn och unga i centrum 2. Teoretiska utgångspunkter 3. Likvärdiga möjligheter för alla barn 4. Samarbete med barn och deras familjer 5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

6. Identifiera resurser och svårigheter 7. Insatser under utredningens gång 8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser 9. Kunskap och beprövad erfarenhet

Formulär: används för att systematisera all information Stöddokument: används för att fördjupa och/eller komplettera utredningen eller uppföljningen IT-funktionsbeskrivning: vägledning för kommuner och IT-leverantörer i att bygga handläggarvänliga IT-system för BBIC ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

BBIC formulär och stöddokument

Mötesstrukturen med koppling till formulär
INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan Uppföljningsmöte Uppföljning Genomförandeplan Protokoll uppf.möte Utredning Vårdplan Placeringsmöte Placeringsinformation Planeringsmöte Genomförandeplan Uppföljningsmöte Uppföljning Genomförandeplan Protokoll uppf.möte På väg ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

Triangeln BARNET Föräldrarnas förmåga Barnets behov Familj och miljö
Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning BARNET Familj och miljö Barnets behov Föräldrarnas förmåga Säkerhet Känslo- och beteende- mässig utveckling Känslomässig tillgänglighet Identitet Stimulans Familj och sociala relationer Vägledning och gränssättning Socialt uppträdande Klara sig själv Stabilitet ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Boende Arbete Ekonomi Lokalsamhällets resurser Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Social integrering

1. Barn och unga i centrum Utgångspunkten är att barnets bästa ska särskilt beaktas Socialtjänsten är skyldig att utveckla metoder så att barnet blir delaktigt och får inflytande utifrån ålder och mognad Vara noga med att tydliggöra barnets eget perspektiv, även då vuxnas problem är omfattande och tenderar att ta överhanden ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 18

Mer om barn och unga i centrum
SKL Sveriges Kommuner och Landsting

Stiftelsen allmänna barnahuset

BO Barnombuds- mannen

Ge varandra tips och ideèr om var man kan hitta mer kunskap om barn och unga i centrum
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 22

2. Teoretiska utgångspunkter Utvecklingsekologisk teori (Bronfenbrenner 1979)
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 23

2.Teoretiska utgångspunkter Andra teorier om barns och ungas utveckling
Anknytningsteori Identitetsutveckling Teorier om familjers funktion och föräldrars förmåga till omsorgstagande Risk- och skyddsfaktorer Kunskap om barns och ungas utveckling i allmänhet och en förståelse för att utvecklingsförloppet kan variera Sårbarhet och motståndskraft ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 24

3.Likvärdiga möjligheter för alla barn
Innebär inte att alla barn ska behandlas på samma sätt, utan att alla ska ges möjligheter att utvecklas optimalt (oavsett kön, etnisk ursprung, funktionsnedsättning, socioekonomisk tillhörighet etc) Arbeta för att identifiera det enskilda barnets och familjens behov med hänsyn till ovan Insatser kan behöva kompensera för t ex sämre ekonomiska resurser Socialtjänsten bör vara uppmärksam på könsskillnader i barnavårdsarbetet ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 25

Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv Marie Sallnäs m.fl. 2011
Levnadsnivån för ungdomar i familjehem var till vissa delar lägre än för ungdomar som bor hemma Levnadsnivån för ungdomar i HVB var lägre än för normalungdomarna för alla de undersökta områden och avståndet till normalgruppen var större än för familjehemsungdomarna Selektion av ungdomar till HVB respektive till familjehem, men det borde inte spela roll för t ex ekonomiska och materiella resurser

Skillnad mammor och pappor Dalarnas forskningsråd: Att göra skillnad, Ingrid Claezon, Stiftelsen Allmänna barnahus 2008:3 Mödrar och fäder utreddes olika, Riskerar att missa pappa som resurs/risk Slutsats Lyft fram förhållningssätt och föreställningar ur ett könsperspektiv I arbetsgruppen Individuell reflektion och medvetenhet

Skillnad flickor och pojkar Fokus Kalmar län, Att göra skillnad, Ingrid Claezon, Stiftelsen Allmänna barnahus 2008:3 Flickor egenskaper manipulativa villiga offer fogliga omoraliska Pojkar beskrivs aktiva stolta sexuellt oproblematiska driftsstyrda

4. Samarbete med barn och deras familjer
Stöd och skydd till barn ska ges i nära samarbete med hemmet, bra samarbete är avgörande för om insatser kan ges och få avsedd effekt Inledande kontakten betyder mycket för hur samarbetet utvecklas och för hur delaktig familjen blir Hur hjälpen ges är avgörande för hur innehållet i insatsen uppfattas. Dialog och demokratiska spelregler är mest framgångsrika Barn uppskattar att socialtjänsten lyssnar till dem och uppträder öppet och ärligt Föräldrar värdesätter tydliga förklaringar, öppenhet, ärlighet och vill bli behandlade med respekt ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 29

Frågar man inget - får man inget veta, Maskrosbarn, 2010
Checklista för socialtjänsten Bemötande Socialarbetaren som jag möter måste: - visa att hon/han bryr sig om mig och ge ett ”varmt” intryck - verkligen LYSSNA - ta mig på allvar - prata MED mig och inte över mitt huvud - ge utrymme för mig att komma med egna förslag när det gäller frågor som rör mitt liv - vara tydlig - anpassa språket efter ålder och mognad (inte använda svåra och komplicerade ord men inte heller prata med mig som om jag är 3 år) - inte säga eller lova saker som inte är möjliga att hålla

Frågar man inget – får man inget veta Maskrosbarns checklista för socialtjänsten, 2010
Ge utrymme att komma med egna förslag Ha gott om tid på mötena Ge information i förväg om vad man ska prata om på ett möte Ge möjlighet att ha möten utanför socialkontoret,

5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser
Helhetssyn viktig avseende barnets hemsituation, relationer, skolsituation, fritid, fysiska och psykiska hälsa Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa är ett gemensamt samhällsuppdrag Barn kommer under sin uppväxt i kontakt med ett flertal verksamheter. Dessa är skyldiga att samverka. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att samverkan kommer till stånd ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 32

Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar Socialstyrelsen vägledning 2013
Sämre fysisk och psykisk hälsa Många underpresterar i skolan trots normal begåvning Socialtjänsten ska arbeta aktivt för få till de undersökningar, insatser och behandlingar som de behöver i skolan och i hälso- och sjukvården. Utbildningsnämndens och hälso- och sjukvårdens ansvar att tillhandahålla utbildningen respektive hälso- och sjukvården

6. Identifiera resurser och svårigheter
I både utredning och uppföljning ska både positiva och negativa faktorer identifieras och beskrivas Att uppmärksamma barnets, föräldrarnas och omgivningens resurser är en viktig del i strävan efter lösningar Det ger en mer realistisk och bättre underbyggd bedömning av familjens samlade situation och behov av ev. insatser Det är viktigt att lyfta fram resurser hos föräldrar till placerade barn. Det kan främja kontakten med barnet under placeringen ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 34

7. Insatser under utredningens gång
Utredningen kan starta en process av insikt och förändring. Den är en utvecklingsstödjande process och inte en fristående Ingripanden eller erbjudanden om olika insatser ska alltid anpassas till barnets och familjens behov. Om så krävs kan insatser sättas in parallellt med utredningen Barn ska inte behöva vänta på att få viktiga behov tillgodosedda tills dess att utredningen slutförts ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 35

8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser
Utredningen, och de behov som identifieras i den, utgör grunden för den fortsatta planeringen och uppföljningen av insatser Forskning har visat att utredningen ofta betraktas som en isolerad företeelse. De behov som identifierats i utredningen återspeglas inte alltid i planeringen av insatser ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 36

9. Kunskap och beprövad erfarenhet
Kunskap hämtad från forskning och egen och andras praktik bör användas vid utredning, bedömning och uppföljning Dokumentation bör göras på ett systematiskt sätt, så att insatser kan följas upp Ett kunskapsbaserat arbete tar hänsyn till barnens och föräldrarnas erfarenheter och önskemål Genom att kritiskt följa upp det egna arbetet utvecklas yrkeskunnandet ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 37

Kunskapsformer (1) Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson SoS 2009 Teoretisk kunskap: en uppsättning begrepp, modeller eller referensramar som ger struktur åt uppfattningen om ett fenomen, och som kan användas för att förstå och förklara olika problem och företeelser Empirisk kunskap: härrör från forskning som bygger på systematisk datainsamling och tolkning av data med syftet att beskriva erfarenheter, förutsäga framtida tillstånd och utvärdera resultat

Kunskapsformer (2) Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson SoS 2009 Personlig kunskap: inkluderar intuition, kulturkompetens och sunt förnuft Praktisk visdom: fås genom praktiska erfarenheter av flera likartade fall eller situationer Procedurkunskap: kunskap om det sociala arbetets organisatoriska och juridiska kontext

Kunskapsformer (3) Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson SoS 2009 Professionell kunskap utgörs av all den teoretiska, forskningsbaserade och praktiska kunskap som kan tjäna som vägledning i det praktiska arbetet

Professionell kunskap
Användning av många olika kunskapsformer Teoretisk kunskap Empirisk kunskap Professionell kunskap Praktisk visdom Personlig kunskap Procedur- kunskap Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson Socialstyrelsen 2009

Vad kännetecknar vårt BBIC-arbete?
Hur relaterar dessa grundprinciper till vårt arbete idag? Vad behöver utvecklas? Vad fungerar bra?

Mer information finns på:

Vad är BBIC?.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Vad är BBIC?."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Vad är BBIC?.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Vad är BBIC?."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss