Hela vägen Ett bildspel för att samtala om människan och världen Del 2 Strukturer i Sverige © Support IT-uppföljning.

En presentation över ämnet: "Hela vägen Ett bildspel för att samtala om människan och världen Del 2 Strukturer i Sverige © Support IT-uppföljning."— Presentationens avskrift:

1 Hela vägen Ett bildspel för att samtala om människan och världen Del 2 Strukturer i Sverige © Support IT-uppföljning

2 Sverige - en liten farkost på globaliseringsvågen. Världen är starkt förändrad. Efter kommunismens fall står marknadstänkandet i stort sett oemotsagt. Hur förhåller sig Sverige i en sådan utveckling?

3 Några fakta om Sverige Antal inv: 9 miljoner Som blir äldre: > 65 år 2005 = 14,3% 2030 = 22,6 % Migration 2003: Utv 35 023, Inv 63 795 Andel muslimer av befolkningen: 3,9 % Näringar: Lantbruk 2%, Industri 24%, Tjänster 74% Medelinkomst i riket 2002: = 203 000 kr/år Under socialbidragsnormen 2002: = 14,2 % Andel miljonärer 2002: = 9,9 %

4

5 Om krafter som påverkar oss. Kapital, marknad och makt Mission för religiös tro och icke-tro Vilja till förändring - eller bevarande (partipolitiska mönster) Parlamen- tarisk demokrati

6 Därtill den tekniska utvecklingen Datorer, mobiltelefoni och annan digital teknik är kanske den kraftigaste förändringsfaktorn i vårt land liksom i övriga världen. Information, kommunikationer, arbetsmarknad och handel liksom andra samhällsområden har fått helt nya förutsättningar. Vi har mer än 5 miljoner Internetanvändare. De digitala nätverken spränger alla gränser och tvingar nationerna till nya handlingsmönster.

7 Hur påverkas våra värderingar? Hur kan vi balansera den individuella friheten och den gemensamma rättvisan? Hur kan vi hantera tro och tvivel? Hur omsätts bäst FN:s - vår gemensamma - förklaring om de mänskliga rättigheterna i praktisk handling? Vad skiljer och vad förenar i vårt land?

8 Rigiditet Flexibilitet Det gemsammas bästa Individens frihet Demokratins gräns Den grundläggande tanken

9 Det samhälle vi vill ha Går vägen dit genom vårt gemensamma arbete eller genom att individen i sin frihet skall visa vägen? Hur förhåller sig övriga partier till denna huvudaxel? En del har ”skarpare” profiler - det vill sägas en mer rigid framtoning. Andra kan sägas vara mer svårbestämda och i någon mening mer flexibla som helhet.

10 Rigiditet Individens frihet Demokratins yttre gräns Soc dem Flexibilitet Mod erat Det gemsam- mas bästa Huvudmotståndarna i svensk partipolitik

11 Socialdemokraterna är sedan länge det största partiet. Det kan betecknas som ett pragmatiskt parti där politik ”är det möjligas konst”. Nyckelbegrepp i partiprogrammet är ”alla människors lika värde”. 2002 = 39,8 (+3,4) Moderaterna är sedan länge det största oppositions-partiet. Partiet karaktäriseras av spänningar mellan traditionell konservatism och nyliberalism. Nyckelbegrepp i partiprogrammet är ”frihet för den enskilde”. 2002 = 15,2 (-7,7)

12 Rigiditet Individens frihet Demokratins yttre gräns Soc dem Flexibilitet Mod erat Det gemsam- mas bästa Radikaler till vänster och till höger Krist dem Väns tern

13 Kristdemokraterna (Kd) har stor värdegemenskap med Moderaternas gammalkonservativa sida. Men därtill kommer vakthållningen kring traditionellt kristna värden. Det motiverar en plats högre upp på den rigida skalan. Nyckelbegrepp i partipro- grammet är ”byggd på kristen människosyn och värdegrund”. 2002 = 9,1 (-2,7) Inom Vänstern (V) utkämpas i nuläget en strid mellan ”förnyare” och ”traditionalister”. Oavsett detta har partiet under lång tid markerat sin ställning ”till vänster” om socialdemokratin. Nyckelbegrepp i partiprogrammet är ”ett socia- listiskt och feministiskt parti”. 2002 = 8,3 (-3,7)

14 Rigiditet Individens frihet Demokratins yttre gräns Soc dem Flexibilitet Mod erat Det gemsam- mas bästa Schatteringar till vänster och till höger Krist dem Väns tern Miljö part Folk part Cent ern

15 Miljöpartiet (Mp) inriktning framgår av namnet. I övriga politiska frågor uppkommer spänningar, men betoningen på det gemensammas bästa är tydlig. Nyckelbegrepp i partiprogrammet är ”människor måste leva i samklang med naturen”. 2002 = 4,6 (+0,1) Folkpartiet (Fp) står för spännvidden i liberalis- men. En bredd som kan göra inriktningen diffus. Nyckelbegrepp i partiprogrammet är ”den enskilda människan är liberalismens utgångs- punkt”. 2002 = 13,3 (+8,6)

16 Centerpartiet (C) har sin bakgrund i lantbruks- och glesbygdsintressena. Tidigare koalitionsin- riktning med socialdemokraterna har förändrats till kraftfullare opposition. Nyckelbegrepp i parti- programmet är ”människan är utgångspunkten” och ”ansvar för varandra och naturen”. 2002 = 6,1 (+1,0)

17 Rigiditet Individens frihet Demokratins yttre gräns Soc dem Flexibilitet Mod erat Det gemsam- mas bästa Odemokratiska till vänster och till höger Krist dem Väns tern Miljö part Folk part Cent ern KPM L(r) Na- zism

18 Kommunistiska partiet KPML (r) betonar Marxismen- Leninismen och revolution som lösning. Därmed ställer sig partiet utanför de demokratiska spelreg- lerna. Inriktningen är uttalat gammalkommunistisk. Nyckelord i partiprogrammet - ”är ett revolutionärt arbetarparti”. 2002 = under 4-procentgränsen. Nazismen företräds i flera organisationsformer. Sverigedemokraterna försöker bli ”rumsrena”. Nyckelord i partiprogrammet är ”nationalistiskt parti”. Partiet definierar demokratin på sitt eget sätt. 2002 = under 4-procentgränsen.

19 Ideologier och strategier Politik kan kallas det möjligas konst. Idealen och partiprogrammen kan tyckas långt borta i en värld som kräver konkret insats i små detaljer. Kampen om inflytandet kräver strategier som hela tiden måste balanseras mot idealen. Hur långt kan man gå i den korta kompromissen för att nå målet på längre sikt?

20 Organisationsdöd och korruption Gamla organisationer löper alltid en risk att stelna. Energin från tillkomsten avtar. Topp- styrning och byråkratisering tilltar. Motmedlet heter ständig granskning och självkritik. Däri ligger krav på genomskinlighet och ständig förankring. Däri ligger också krav på aktiv medverkan och ständig förnyelse från grunden. Finns det?

21 Rigiditet Flexibilitet Parallella teokratiska mönster Islam Katolicism Frikyrkliga Högkyrka Sv Kyrkan Lägre profiler Agnostiker Ateism Sekterism Icke- tro Tro

22 Ditt eget handlingsmönster En fungerande demokrati ställer krav på oss Att välja Att vara kritiska Att ställa krav Att medverka