Vad handlar detta om för dig?

En presentation över ämnet: "Vad handlar detta om för dig?"— Presentationens avskrift:

1 Vad handlar detta om för dig?
Inledning Vad handlar detta om för dig? Vad gör du här? * Vad har du ”packat” ner? Vad tar du med dig in i detta möte/arbete? Vilka förväntningar/förhoppningar och ev. farhågor har du? Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt idag?

2 Vad handlar detta om, vad går det ut på?
Vad krävs av mig, dig, oss då? Utmaning/lärande utveckling Trygga hörnet Kunnande/trygghet

3 Ta fram era tankar lärdomar från denna fas.
Frågeställning Ta fram era tankar lärdomar från denna fas.

4 Metod Varje deltagare tar fram ett antal centrala begrepp/ord kring området/temat. Varje nyckelord/begrepp skrivs på en post-it lapp. Nästa steg är att placera ut lapparna på ett blädderblockspapper, som ger gott om utrymme att skriva på. Det är viktigt att sitta så att det både går bra att skriva för den som intervjuar och att det som skrivs går att läsa av den man intervjuar.

5 Förtydligande av nyckelorden
Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från att du inte förstår och ställa fördjupande frågor av karaktären: Du har skrivit …….. – hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med ….? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar……..? Kan du utveckla det litet mer? Hur menar du? osv.

6 ”Varför” kan ställa till det…
När vi ställer ”varför”- frågor finns det en risk att den som intervjuas känner sig ifrågasatt. Ofta kan dessa frågor ersättas med andra, t ex Hur kommer det sig? Vad beror det på, tror du?

7 Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna

8 Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband och kunna gruppera

9 Viktigt att tänka på under intervjun:

10 Att ställa förståelsefördjupande frågor
Utgå inte från att du förstår vad den andre menar! (Tillåt dig att inte förstå) Det finns ofta flera olika sätt att förstå ett och samma fenomen! Även om vi använder samma begrepp är det inte säkert att vi menar samma sak!

11 Att i så stor utsträckning som möjligt använda den intervjuades egna ord när man skriver…
för att minska risken för påverkan (att man lägger orden i mun på den som intervjuas). för att göra det lättare att gå tillbaka till något som sagts och visa på eventuella samband. för att underlätta för den intervjuade att bedöma om bilden som växer fram stämmer.

12 Att gå igenom kartan i sin helhet när alla delar behandlats
När du ser din karta nu hur tänker du då? Är det något som kommit bort eller jag har missat? Känner du ingen dina tankar i det som framkommer på kartan? Utgör den en bra bild av din förståelse av hur man bäst bidrar till elevers lärande och utveckling?

13 Ge varandra tid att tänka!
Ha inte för bråttom. Det gör inget om det blir tyst en stund!

14 Frågeställning Para ihop er två och två
Var och en skriver ner centrala begrepp eller kortare fraser på post-it lappar (tankerespekt, använd så många som behövs!) Post-it lapparna placeras ut och intervjun börjar Lärdomar/erfarenhet av denna fas

15 16.00 Gemensamt ; Uppsamling, kritiska punkter/moment och utmanande möte

16 ’Att vara på samma möte, på samma ”våglängd” A - S - K
Administrativa akuta kunskapsfördjupande sociala inställning Ha samma utgångspunkt, eller åtminstone känna till varandras utgångslägen. Angeläget att reflektera över var man startar

17 Det har en tendens att bli som vi förväntar oss (tänker)
Den omärkliga men ändå så starka effekten som vår förväntningar på andra har på vårat beteende mot dem. Vi bokstavligen drar fram de reaktioner och prestationer som vi väntar oss ur dem. Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med Vilka möjligheter ger ni som skolledare era medarbetare ”att vara på samma möte”?

18 Vad intresserade dom verkar då! Suck! Hur får man till ett lärande?
Får inte glömma att ringa Emmas mamma i kväll Vad intresserade dom verkar då! Suck! vad säger vi om detta? Hur tänker vi var och en Vi gör det så invecklat, lite sunt förnuft och någon som vågar bestämma Nu börjar han igen, detta har vi hört var enda gång ”Vad gör jag här?” Hur får man till ett lärande?

19 reflektion kring görandet
yta Förståelsefördjupning åsikt Vardagsprat Beskrivande Diskussion Erfarenhetsutbyte Lärande samtal reflektion kring görandet insikt djup För att lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det att någon bjuder motstånd.” Utvecklande Frågekompetens, genuint nyfiken, öppna frågor,

20 Skall skolutveckling främjas fodras god information, inifrån och ut, vad som fungerar väl i verksamheten. Sådan kunskap är inte alltid offentlig sektor organiserad för att samla in systematiskt

21 Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen
UPPDRAGET Utifrånperspektiv ? ! - + Styrdokument Forskning Studiebesök Nätverk Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Att inte fastna i att ge varandra snabba lösningar tips och ide rutan. – och att inte heller fastna i att göra som man brukar bekvämlighets rutan. Inifrånperspektiv

22 - I mötet med den andra fanns två förhållningssätt:
Gun Mollberger - Hedqvist Samtal för förståelse Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal?        -  I mötet med den andra fanns två förhållningssätt: Ett förhållningssätt är mer slutet, istället för att lyssna möter man den andra med given kunskap och råd. Det leder till att utrymmet för reflektion blir ganska litet, och i förlängningen uteblir också läroprocessen.  Den andra handlar om tillämpa ett öppet lyssnande och ge respons på ett sätt som gör det möjligt för den andre att fördjupa sina tankar - det handlar helt enkelt om att skapa ett reflekterande rum.

23 Frirum och aktörsberedskap
Lärande samtal Skolan, F-skolan, enheten

24 Hur fångar vi utvecklingsområden?
”Bakom varje klagan finns en önskan” Var rädd om problemen MÅL och Utvecklingsområden Så här Och så här…. OCH ! Inte så Nej nu får det vara nog… Nyläge Nuläge KVALITETSREDOVISNING

25 Problem ses ofta som störningar eller avvikelser som ska åtgärdas så att allt återgår till hur det var innan problemet uppstod.

26 Utifrån ett systemperspektiv ser man vid problembaserad skolutveckling problem som utgångspunkt och drivkraft för utvecklingsarbete och som en möjlighet att komma fram till en annan och förbättrad praxis.

27 Arbetslag/Lärgrupp Känner vi igen problemet?
Hur ser problemet ut för oss övriga? När vi har hört allas erfarenheter, hur tänker vi nu kring problemet? Är det i vissa situationer? Hur kan vi förstå oss på detta för att på bästa sätt arbeta med detta problem? Behöver vi formulera om problemet nu för att bli mer pricksäkra?

28 Innanför den egna påverkanssfären

29 Innanför den egna påverkanssfären
Att flytta problem till den egna påverkanssfären innebär att man tillskriver sig makt och möjlighet att göra något åt problemen. Man har då transformerat problem till utmaningar Vad talade ni mest om, det som ligger innanför eller utanför er påverkanssfär? Vilka meningsfulla, vardagsnära problem har synliggjorts? Hur tillhör områdena i er föreställningskarta utvecklingsorganisationen? Resp. arbetsorganisationen?

30 Ta med er föreställningskartorna till dag 2

31 Dag 2 Para ihop er 4 och 4 Vad talade ni mest om, det som ligger innanför eller utanför er påverkanssfär? Vilka meningsfulla, vardagsnära problem har synliggjorts? Hur tillhör områdena i er föreställningskarta utvecklingsorganisationen? Resp. arbetsorganisationen?

32 Kinesiska tecknet för lyssna
Ögon Öra Odelad uppmärksamhet Har ni sett den förut. Den är värd att repetera. Hjärta Var ärligt nyfiken, Visa tankerespekt

33 Källa till ökad professionalism
Grundantagandet är att vardagserfarenheter är en viktig kunskapsresurs och att söka lära av dessa är en källa till ökad professionalism.

34 En grundmodell erfarenhetslärande som inspirerats av Dewey, Lewin ( Kolb, 1984; Scherp,1998)

35 Ett samtal med pedagogisk ansats i syfte att lära av verksamheten
LÄRANDE SAMTAL Ett samtal med pedagogisk ansats i syfte att lära av verksamheten

36 ETT LÄRANDE SAMTAL BETONAR BÅDE FORM OCH INNEHÅLL
Utgår från verksamheten Strukturerat Fokuserat Ledarlett

37 Värderingar Motivering -teoretisk kunskap -erfarenhetsbaserad
Praktisk yrkesteori P2 Motivering -teoretisk kunskap -erfarenhetsbaserad P1 Handlingar

38 SPELREGLER FÖR LÄRANDE SAMTAL
Alla måste bidra Tydliga ramar ( lokal, tid, deltagare, ledareuppdrag ) Pratar om oss: ”jag”, ”vi”, - inte ”dom”, ”man” Regler för LS

39 ATT LEDA I LÄRANDE SAMTAL
Ledare med legitimitet att ställa frågor Uppdrag att fördjupa samtalet Kräver tankerespekt Alternera mellan närhet och distans Fokusera på förutbestämd rubrik Fokusera på olikheter

40 EN GOD SAMTALSLEDARE ställer korta frågor ställer en fråga i taget
förhör inte inväntar svar ställer frågor som inte behöver förklaras använder frågeorden Vad? Hur? mer än Varför?

41 Deltagare Ställer ”nyfikenhetsfrågor” Deltar aktivt – lyssna
Tanke respekt – allas tankar är lika värda Reflekterande – bjuda motstånd Att inte förstå i första stund

42 REFLEKTÖR Iakttar och reflekterar utifrån både form och innehåll
Sammanfattar samtalet utifrån både innehåll och form Analyserar utifrån frågor som: Hur förlöpte samtalet? Vilka olikheter kom fram?

43 Att komma igång med LS Utse samtalsledare och dokumentatöreflektör, se till att alla är överens om samtalets rubrik och tidsmässiga ramar. Låt var och en reflektera enskilt över rubriken ca 5 min Skriv på post-it lappar Gå en runda och låt var och en beskriva sina tankar utifrån rubriken Samtala om likheter och skillnader i era uppfattningar. Ha som utgångspunkt att ni vill förstå varandras uppfattningar, var nyfikna, tro inte att ni redan har förstått hur någon annan tänker, lyssna aktivt. Samtalsledaren ser till att ni håller er till rubriken, att alla kommer till tals, håller koll på tiden och strävar efter att ställa fördjupande frågor och lyfta fram olikheter. MEN det är också ett gemensamt ansvar! Ägna de sista min åt att sammanfatta samtalet till innehåll och form. Punkta ner era viktigaste lärdomar och/ eller reflektioner

44 Dokumentation av lärande samtal
– Hjälp oss att tänka vidare omkring utvecklingen av denna fas

45 Enkla strukturer Vi pratade om..
Reflektioner i gruppen… olika sätt att se Slutsatser lärdomar… Till nästa gång…