DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET

En presentation över ämnet: "DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET"— Presentationens avskrift:

1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET

2 Skiss miljömålen

3 Generationsmål SVERIGES MILJÖMÅL
Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett hållbart samhälle. Arbetet med att uppnå de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen utgör grunden för den svenska miljöpolitiken. Miljömålssystemets syfte är att ge ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Riksdagen fattade år 1999 beslut om 15 miljökvalitetsmål som grund för den svenska miljöpolitiken. Ett 16:e mål tillkom några år senare. Miljökvalitetsmålen och generationsmålet fastställs av riksdagen. FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR 3

4 Generationsmål GENERATIONSMÅL
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Så lyder generationsmålet som anger inriktningen och bör vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet visar på inriktningen för samhällsomställningen som behövs för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR 4

5 GENERATIONSMÅLETS STRECKSATSER
ekosystemen är på väg att återhämta sig den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen en god hushållning sker med naturresurserna andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt Formulering av generationsmålets strecksatser: Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: – ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, – den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart, – människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan sam- tidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, – kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen, – en god hushållning sker med naturresurserna, – andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, och – konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. 5

6 RIKSDAGEN HAR ANTAGIT 16 MÅL FÖR MILJÖKVALITETEN I SVERIGE
Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmålen fastställs av riksdagen. Det finns 16 sådana nationella mål. Texten på denna bild anger endast miljökvalitetsmålens rubriker. Ett exempel på hela formuleringen av ett av målen kommer längre fram i denna bildserie. Dessutom finns regionala mål, antagna av länsstyrelserna och anpassade till regionala förhållanden. Målen används lokalt och regionalt i samhällsplanering och beslut. För det mer konkreta arbetet finns förtydliganden, preciseringar, för varje mål, se senare bild i denna serie. Dessutom kommer etappmål att beslutas av regeringen efter hand. Etappmålen ska vara steg på vägen att skapa förutsättningar för att nå ett eller flera miljökvalitetsmål. ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR 6

7 MILJÖMÅLSSYSTEMET – FÖR SAMARBETE PÅ FLERA NIVÅER
Nationella miljökvalitetsmål åtta huvudansvariga myndigheter Andra myndigheter med ansvar i miljömålssystemet Regionala miljömål länsstyrelser Lokala miljömål kommuner Nationella miljökvalitetsmål sju huvudansvariga myndigheter Andra myndigheter med ansvar i miljömålssystemet Regionala miljömål länsstyrelser Lokala miljömål kommuner Nationellt huvudansvariga = Myndigheter som i sitt miljöarbete har ansvar för uppföljning, bedömning och utvärdering av ett eller flera miljökvalitetsmål. Andra myndigheter med ansvar inom miljömålssystemet ska inom sitt verksamhetsområde arbeta för att målen nås. Naturvårdsverket har samordningsansvaret för miljömålsuppföljningen. De andra myndigheterna ska bidra med underlag till uppföljningen och utvärderingen. Regionalt har länsstyrelserna ansvar för regionala miljömål, för uppföljning av dessa mål och ska arbeta för att målen nås. Skogsstyrelsen har genom sin regionala organisation motsvarande regionala ansvar för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Kommunerna har en nyckelroll i miljöarbete genom sin samhällsplanering och nära kontakter med innevånare och näringsliv. 7

8 MILJÖKVALITETSMÅLENS INNEBÖRD
Till varje mål finns preciseringar som konkretiserar dess inne-börd. De ger stöd vid tolkning och fungerar som kriterier vid bedömning av målens uppfyllelse. Preciseringar av varje miljökvalitetsmål förtydligar vad målet innebär och vad det syftar till. Preciseringarna används bl a som stöd för utformning av regionala och lokala mål och som kriterier vid uppföljning av miljömålen. De ska också ses som vägledande för miljöarbetet eftersom de konkretiserar målen. Regeringen tar beslut om preciseringarna. FOTO: MAGNUS FOND/JOHNÉR 8

9 EXEMPEL PÅ MILJÖKVALITETSMÅL:
Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Formuleringen av respektive miljökvalitetsmål anger en inriktning på övergripande nivå. För att förstå vad respektive mål innebär och syftar till finns preciseringar för varje mål, som ger mer konkret vägledning. Preciseringen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning: Påverkan på havet. Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser. Påverkan på landmiljön. Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Tillstånd i havet. Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134). FOTO: LENA KOLLER/JOHNÉR 9

10 Svenska utsläpp av kväveoxider (NOx) till luft
EXEMPEL PÅ INDIKATOR: Svenska utsläpp av kväveoxider (NOx) till luft För att visa hur utvecklingen är i miljön används miljödata från olika källor. En del viktig information används i form av s.k. indikatorer. Indikatorn visar uppföljningen av miljömålen ”Ingen övergödning ” och ”Frisk luft. 10

11 STRATEGIER OCH ETAPPMÅL INOM PRIORITERADE OMRÅDEN
En parlamentarisk beredning utvecklar strategier och ger förslag på etappmål, styrmedel och åtgärder. Regeringen gör prioriteringar av mest angelägna områden. Regeringen gör prioriteringar av mest angelägna områden. En parlamentarisk beredning (Miljömålsberedningen) med företrädare för de olika riksdagspartierna har som uppgift att ge råd till regeringen om hur miljökvalitetsmålen kan nås. De föreslår strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom prioriterade områden. 11

12 ÄR VI PÅ RÄTT VÄG? Miljömål Riksdags- beslut
Genomförande av åtgärder i samhället Regerings- proposition Årlig uppföljning Miljömålen visar vad som behöver uppnås i det svenska miljöarbetet, ett arbete som inkluderar hela samhället. Miljökvalitetsmålen är beslutade av riksdagen. Riksdagen fattar också vissa beslut av stor vikt när det gäller styrmedel och åtgärder. Regeringen tar fram förslag och beslutar om styrmedel, ändrade strategier eller etappmål. Detta sker ibland genom propositioner till riksdagen. Regeringen uppdrar åt myndigheter att genomföra besluten. Regeringen ger också uppdrag till Miljömålsberedningen att ta fram förslag på strategier och etappmål (se annan bild i denna bildserie). Naturvårdsverket har i uppgift att varje år göra en uppföljning av utvecklingen i miljön jämfört med miljömålen, dvs kommer målen att nås? I arbetet med den årliga uppföljningen ansvarar andra myndigheter för uppföljning av ”sina” respektive miljökvalitetsmål och Naturvårdsverket samordnar arbetet. Resultaten redovisas varje år på miljömål.se. Ungefär vart 4:e år görs en utvärdering av hur miljöarbetet går och vad som ligger bakom det som går bra eller inte går bra när det gäller att kunna nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Denna s.k. fördjupade utvärdering samordnas av Naturvårdsverket och i arbetet deltar alla myndigheter med ansvar i miljömålssystemet. Naturvårdsverket redovisar till regeringen. Miljömål Utvärdering vart 4:e år 12

13 Vill du veta mer? VILL DU VETA MER? Besök miljömål.se
På miljömål.se kan man hitta beskrivningar av systemet för samverkan för att nå miljömålen. Där finns länkar till alla myndigheter med ansvar i miljömålssystemet och information om arbete och uppföljning av de regionala miljömålen. Uppföljning och utvärderingar av nationella och regionala mål uppdateras löpande. Där finns också presentationsmaterial och rapporter, fria att användas av alla. FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 13