Skolutveckling via digitala medier

En presentation över ämnet: "Skolutveckling via digitala medier"— Presentationens avskrift:

1 Skolutveckling via digitala medier
Sara Nilsson, Hallstahammars kommun Språk i alla ämnen Mdh

2 Bakgrund Sara Nilsson, 1-7 Ma-NO lärare + SVA Hallstahammar
Förstelärare i SVA. Arbetar med nyanlända i år 4-5. ( Ej förberedelseklass) Hallstahammars kommun 5 grundskolor ( år f-5), knappt 1000 elever 2 grundskolor ( år 6-9) Många nyanlända elever på två av skolorna. Tankar om att förändra mottagande så att alla skolor tar emot nyanlända elever.

3 MÅL Sprida kunskap om språkutvecklande arbetssätt till alla f-5 skolor i kommunen.

4 ATT STARTA ETT PROJEKT Ett gemensamt beslut i kommunen att Hallstahammar skulle ta en plats i den här Kursen Språk i alla ämnen. Min rektor var delaktig i uppstartandet av projektet. Svårigheter att starta ett projekt med deltagare från kommunens alla skolor, då inte alla rektorer var delaktiga.

5 Framgångsfaktorer för projektstart
Alla rektorer utser deltagare till projektgruppen. Alla rektorer diskuterar TID med sina projektdeltagare. Alla rektorer gör en plan med sina projektdeltagare för när och hur projektet ska nå ut till övriga på varje skola. Kollegialt lärande i grupp! Kan drivas av förstelärare.

6 Projektgruppen 7 lärare anmälda till gruppen. Alla skolor skulle då var representerade. Till uppstarten kom 5 lärare från 3 skolor. Saknade 2 skolor. Avhoppen handlade om att träffarna krockade med annat och TID.

7 Genomförande 4 träffar under våren 2014, 1 träff hösten 2014.
Träffarna var 90 minuter på eftermiddagstid. Föreläsning (lyfta fram forskning). Diskussioner. Utbyte av erfarenheter. Sammanställning av pedagogiska filmer och bloggar.

8 INNEHÅLL En läsande klass. Cirkelmodellen. Andraspråkselever.
Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen. (Christina Löving) Uppgifter till varje gång. Testa en ”läsfixare”. Se en bestämd pedagogisk film på nätet. Ta del av ”lärarbloggar”. Skriva en lägesrapport.

9 SÅ BLEV DET……….. Projektgruppen träffades främst våren 2014.
Alltså utnyttjades bara 1 av 3 möjliga terminer. Hösten 2014 gick hela kommunen in i mattelyftet. Då blev det språklyftet för de som inte undervisar i matematik. Språklyftet. En nystart En möjlighet att nå fler och på planerad tid där lärare skulle ingå. 2 grupper: år 1-5 och år 1-9.

10 HUR GICK DET? Arbetssättet.
Positivt att genom nätet kunna ta del av aktuell forskning och det som händer nu i skolan. Positivt att starta upp arbetet med En läsande klass innan handledningen nådde alla skolor. Värdefulla diskussioner om undervisning. Förbättringsområden Vara fler i gruppen. Nå ut bättre till kollegor på skolorna. Komma igång med träffar snabbare.

11 Lärarnas kompetensutveckling/lärande
”Positivt att träffa kollegor från andra skolor. Jag har fått värdefulla tips till min undervisning.” ”I och med projektgruppen har jag kommit in i att ta del av bloggar och pedagogiska tips på sociala medier.” ” Bra att lära sig cirkelmodellen. Den är otroligt bra.” ” Jag har blivit mer uppmärksam på språket i alla ämnen”. Några lärare har haft tid för att förmedla projektets lärdomar till andra kollegor på den egna skolan.

12 Elevernas språk- och kunskapsutveckling
Efter projektet är det fler elever som svarar JA på frågan om de lär sig saker i skolan. Efter projektet är det fler elever som svarar Ja, ofta på frågan om de går igenom svåra ord i skolan. Efter projektet är det fler elever som svarar NEJ på frågan om det är fler svåra ord i skolan än hemma.

13 Dessa framsteg ser lärarna hos sina elever
”Eleverna är mer intresserade av högläsning nu när vi använder SPÅGUMMAN.” Eleverna började på egen hand använda LÄSFIXARNA när vi kom till biblioteket för att låna böcker. De blev mer nöjda med sina bokval den här gången.” Eleverna är mer medvetna nu om att det är viktigt att förstå olika slags texter och frågar mer.” ”Eleverna har förstått att man skriver olika slags texter på olika sätt.” ”Speciellt pojkarna tyckte tidigare att gemensam läsning var onödigt och tråkigt. De har nu förstått vad vi tränar på.”

14 HUR GICK DET? MÅL: Att sprida språkutvecklande arbetssätt i hela kommunen. Vi har kommit en liten bit på väg. Språklyftet bidrar troligtvis mer än projektgruppen. Beror på organisation.

15 Vad är nästa steg? Språkutvecklingsplan för hela Hallstahammar.
Inventering av nuläget och vilka resurser som kan användas. FOKUS på ”Språk i alla ämnen” för hela kommunen. Läslyftet?

16 Frågor?

17 TACK! Kontaktuppgifter Sara Nilsson Nibbleskolan, Hallstahammar
TACK!