Disposition och utgångspunkter

En presentation över ämnet: "Disposition och utgångspunkter"— Presentationens avskrift:

1 Elevhälsa för ökad måluppfyllelse En resurs i skolans arbete Göteborg 4 sept 2014 Mait Walderlo

2 Disposition och utgångspunkter
Styrdokument, regelverk och vägledning Styrning och ledning Utgångspunkter Kvalitetsarbete Erfarenheter från Skolverkets seminarier Fortsatt utvecklingsarbete

3 Samband Hälsa Lärande ”Elevernas hälsa har stor betydelse för deras skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för hälsan.”

4 Skolverkets regeringsuppdrag
Statsbidrag för personalförstärkningar Ta fram nationella indikatorer för elevhälsa Ta fram stödmaterial för skolövergångar Utbildningsinsatser och stödmaterial

5 Syftet med Skolverkets utbildning
Att öka kunskaperna hos dem som arbetar i och med elevhälsa för att stödja elevernas lärande på ett bättre sätt

6 Skollagen 2 kap. 25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

7 Hälso- och sjukvårdslagen…
…reglerar den medicinska delen av elevhälsan. Ansvarig vårdgivare är styrelsen för utbildningen. Ansvaret gäller bl a: Styrning och ledning Kvalitetsarbete

8 Skolverket och Socialstyrelsen i samverkan:
Vägledning för elevhälsan – utgångspunkter och samverkan synliggöra respektive professions ansvarsområden samt områden som förutsätter samarbete och samverkan. Skolan måste hantera såväl elevers lärande som deras hälsa.

9 Elevhälsans uppdrag omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål erbjuda hälsobesök

10 Elevhälsan ska alltså:
främja elevers lärande, utveckling och hälsa förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa

11 samt… uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd.

12 Utgångspunkter Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Evidensbaserad praktik inom elevhälsans hälso- och sjukvård Dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande Skolans värdegrund

13 Vad innebär begreppen? Vetenskapligt förhållningsätt – kritiskt granska, analysera, bygga kunskap Evidens – den mest tillförlitliga kunskap som för tillfället finns inom ett givet fält Beprövad erfarenhet – ”många har provat och det har visat sig fungera”

14 Barnperspektiv Barnkonventionen Barnperspektiv Barnets perspektiv Barnrättperspektiv

15 Rektors ledning och styrning
Eleven i fokus Elevens lärande i fokus Förebyggande och hälsofrämjande Organisation, grupp och individ Professionernas specifika uppdrag och ansvar

16 …samt De professionellas gemensamma uppdrag

17 Hur främja, förebygga och åtgärda? Vad krävs?
Engagemang Omtanke och omsorg Att se och uppfatta Att bry sig om och fråga - Hur mår du? Hur är det? Hur har du det?

18 Systematiskt kvalitetsarbete
Allmänna råd som alla fått Viktigt att elevhälsans arbete utvärderas systematisk Hoppas att denna serie kan hjälpa er att titta på analysera

19 Varför systematiskt kvalitetsarbete?
•Synliggöra kvalitet och likvärdighet. •Synliggöra vad vi gör och varför – kollegialt lärande - tillitsfullt klimat. •Identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. •Skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder

20 BRUK • stödjer det systematiska kvalitetsarbetet
• är ett verktyg för självskattning av kvaliteten • utgår ifrån nationella styrdokument • stödjer kollegialt lärande (arbetslag)

21 Forts. BRUK • synliggör hur arbetssätt och arbetsformer påverkar resultat och måluppfyllelse • inspirerar till att utveckla kvaliteten

22 Exempel från BRUK

23 Var hittar jag BRUK?

24 Tre S i ledningen av elevhälsan:
Samverkan Samarbete Samordning Varje profession har ett särskilt ansvar att bidra med sin specifika kompetens och att samverka med övriga professioner inom elevhälsan, skolan och utanför skolan. I vägledningen synliggörs respektive professions ansvarsområden och områden som förutsätter samarbete och samverkan. Enligt förarbetena till skollagen förutsätter arbetet i elevhälsan att personalen samverkar med övriga personalgrupper samt att det finns kompetens för detta arbete. Det är också viktigt att samverka med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten. Med andra ord handlar det om både intern samverkan på skolan och extern samverkan med andra aktörer. Forskning om hur elevhälsans professioner samverkar visar bland annat att man ofta eftersträvar samsyn vilket leder till att man inte tar tillvara de olika professionernas specifika kompetens. Det är viktigt att de olika professionernas kompetens blir tydlig och inte utslätad i samförståndslösningar. Rektorns roll som ledare av elevhälsans personal blir här avgörande! För att personalen ska berika elevhälsans arbete behövs en gemensam bild av vad som är hälsofrämjande och förebyggande arbete. Den tvärprofessionella kompetensen inom elevhälsoteamet ger förutsättningar för en bred kartläggning, analys och bedömning av en elevs behov av särskilt stöd. I Socialstyrelsens vägledning Samverkan för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer går det att läsa mer om samverkan kring barn Vad är samverkan? ”när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra” Samverkan sker tillsammans med andra i en avgränsad grupp kring ett definierat problem och innebär medvetna och målinriktade handlingar. Samverkan tar inte bort ansvaret för att utföra de egna arbetsuppgifterna. Det innebär till exempel att när elevhälsans personal misstänker att ett barn far illa och gör en anmälan till socialtjänsten har skolan fortfarande ansvar för att utifrån sitt kompetensområde hjälpa eleven. Styrning En väl fungerande samverkan kräver tydlig styrning på alla ledningsnivåer. En viktig uppgift för ledningen är att legitimera och förankra samverkan på lägre nivåer, formulera mål för samverkan och efterfråga resultat av samverkan. Struktur En framgångsrik samverkan kräver struktur, bland annat tydliga mål för samverkan och precisering av målgrupper. I strukturen ingår också att ha en tydlig arbetsfördelning och rutiner för samverkan. Samsyn Det behövs ett mått av gemensam problemförståelse när flera aktörer behöver samverka. Det betyder inte att skillnaderna mellan de professionellas olika uppdrag ska slätas ut. Olikheterna är grunden för och styrkan i samverkan. Samsyn handlar om gemensam värdegrund samt respekt för, och tillit till varandras uppdrag och kompetens. Det gäller även att ha en någorlunda gemensam uppfattning av problemet eller behovet och vilka insatser som kan behövas. Gemensamma begrepp eller kunskap om varandras begrepp underlättar samverkan, liksom en gemensam kunskapsbas om risk- och skyddsfaktorer, verkningsfulla insatser och dokumentationssystem. Hur kan detta visa sig? Hur kan vi uppnå det? T ex samverkan med Socialtjänsten Skolan och socialtjänsten är skyldiga att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Skyldigheten att samverka kan genomföras både på övergripande nivå och genom individuellt utformade insatser. Det underlättar om samverkan är formaliserad så att elevhälsan har etablerade samverkanskanaler, samverkansavtal och nedskrivna rutiner för hur samverkan med socialtjänsten ska gå till. Det är också viktigt med kontaktuppgifter i form av en aktuell adress- och telefonlista, som omfattar funktioner. Kontakten med socialtjänsten underlättas om elevhälsan känner till socialtjänsten arbetssätt och vice versa, så att båda parter har rimliga förväntningar på varandra. Skola och socialtjänst kan till exempel ha en utvecklad samverkan för att motverka ogiltig frånvaro i skolan. t ex i samarbete med vårdnadshavare/föräldrar. Grunden i samarbetet med vårdnadshavarna, både för elevhälsan och den övriga skolpersonalen, är att utveckla en dialog och därmed skapa en tillitsfull relation. Samarbetet kan dock vara komplext och något som utmanar både lärare och elevhälsans personal. En viktig del av ett framgångsrikt samarbete är att rektorn initierar och skapar förutsättningar för självreflektion och kollegiala samtal, exempelvis om skolans förhållningssätt. Hur ser skolans personal på föräldrar och vårdnadshavare? Vilka förväntningar har skolan på föräldrarna? Hur talar man om dem i personalrummet? Hur välkomnas föräldrar av dem under barnets första tid i skolan? Hur kommunicerar skolans personal med varandra och med vårdnadshavare när eleven är i svårigheter? Med skolans pedagogiska personal Elevhälsan kan också bistå den pedagogiska personalen i arbetet med att skapa en god lärmiljö, både på generell och på individuell nivå. Den pedagogiska personalen kan i sin tur bistå elevhälsan med information som kan vara av nytta i deras arbete. Det finns olika rutiner för hur rektorn och övrig pedagogisk personal kontaktar elevhälsan. I en mindre intervjustudie med verksamhetsansvariga inom elevhälsan som gjordes av Skolverket 2013 uppger de flesta att de har regelbundna möten där elevhälsans personal träffar den pedagogiska personalen. De verksamhetsansvariga betonar särskilt rektorns roll för hur samverkan mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen fungerar.

25 Och tre S till… Styrning Struktur Samsyn

26 Och fyra T! Tid Tillit Trygghet Tydlighet

27 Dialog och kommunikation
Huvudmän – verksamhet Rektor – elevhälsa – lärare – elever -vårdnadshavare Elevhälsans funktioner inom teamet Skola – externa parter, ex BUP och socialtjänsten

28 Fortsatta frågor framåt!
Nuläge Utmaningar Möjligheter Framgångsfaktorer Vision

29 Plan för arbetet Kartläggning – Vilket är vårt nuläge? Vilka behov har vi? Vilka utvecklingsområden ser vi? Planering – Vad ska vi göra? Hur ska vi göra? När ska vi göra det? Vem är ansvarig? (Uppföljning – Hur gick det? Vad blev resultatet? Utvärdering? – Vad visar vår analys? Vilka effekter ser vi? Vad beror det på?)

30 Skolverkets fortsatta arbete
Pågående utbildningssatsning Samarbete med andra statliga myndigheter, ex Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolinspektionen. Ta fram stödmaterial

31 Skolverkets fortsatta arbete
Exempel på utvecklingsområden som Skolverket arbetar med och där elevhälsan spelar en viktig roll: Studie- och yrkesvägledning Nyanlända elevers lärande Funktionshinderpolitik Elever i behov av särskilt stöd Barn som anhöriga Sex och samlevnad

32 Om ni har frågor: inkorg.elevhalsa@skolverket.se

33 Lycka till i ert fortsatta arbete med att utveckla elevhälsan!