Patientlagen 2014:821 141107 Den 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagen ställer.

En presentation över ämnet: "Patientlagen 2014:821 141107 Den 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagen ställer."— Presentationens avskrift:

1 Patientlagen 2014: Den 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagen ställer skarpare krav på exempelvis att patienter ska ha möjlighet att vara delaktiga i sin egen vård och behandling och att få information som är anpassad efter varje individ. Hälso- och sjukvårdslagen försvinner och ersätts av Patientlagen och Lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Patientlagen reglerar vad som gäller ur ett patientperspektiv och vårdgivarens ansvar förtydligas. Patientlagen är ett resultat av patientmaktsutredningen (se nästa bild).

2 Patientmaktsutredningen
”hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas (…) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård (…) också lämna förslag till en ny patientlagstiftning där bestämmelser med betydelse för patientens ställning samlas” Under 2011 gav regeringen utredaren Johan Assarsson i uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas samt förslag på en ny patientlagstiftning. Utredningen fick namnet Patientmaktsutredningen. Den nya patientlagen som träder i kraft i januari 2015 samlar bestämmelser med betydelse för patientens ställning och är ett direkt resultat av Patientmaktsutredningen. Patientlagen

3 Citat från Patientmaktsutredningen
”I en patientcentrerad vård är patienten en partner i relationen med vårdgivaren och tar en mer aktiv roll i beslut kring den egna vården.” ”Detta ställer ökade krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att bjuda in patienten i diskussioner kring utformningen och genomförandet av vårdinsatser.” ”På patienten ställs samtidigt ökade krav på kunskaper för att han eller hon aktivt ska kunna delta i beslut och utformning av vårdinsatsen. ” Forskning visar att ökad delaktighet från patientens sida ökar kvaliteten i vårdinsatsen.” Citat om Patientmaktsutredningens utgångspunkter från Regeringens proposition till riksdagen om patientlagen. Patientlagen

4 Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning
Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Driva på utvecklingen som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Lagen ersätter delar av hälso- och sjukvårdslagen och omfattar inte tandvård. Patientlagens syfte är att stärka och främja patientens ställning, patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Det innebär bland annat att patienten får större möjlighet att välja utförare i andra landsting och ett tydligare krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att ge patienterna en anpassad information. Den nya lagen vill ge möjlighet att driva på utvecklingen att arbeta på nya sätt, bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Tandvården omfattas inte av lagen. Patientlagen

5 Patientlagen ställer nya krav på vården
En utmaning för hela hälso- och sjukvården En långsiktig kulturförändring som kräver nya arbetssätt Patienten ses som medskapare och tar en aktiv roll i vården. Vården behöver känna till vad lagen innebär och vilket ansvar vi har Ge patienterna bättre information och göra dem mer delaktiga Den nya patientlagen är en utmaning för hela hälso- och sjukvården. Det innebär långsiktigt en kulturförändring där vården behöver jobba på delvis nya sätt. Vi går från synsättet där patienten är mottagare till medskapare i vården och tar en mer aktiv roll. Som medarbetare i hälso- och sjukvården behöver vi känna till vad den nya lagen innebär och vilket ansvar vi har. Vi måste leva upp till kraven på att ge patienterna bättre information och göra dem mer delaktiga i den egna vården. Kvalitet och tillgänglighet är viktiga frågor som vi måste arbeta ännu mer med. Patientlagen

6 Patientlagens innehåll
Tillgänglighet Information Samtycke Delaktighet Fast vårdkontakt och individuell planering Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Ny medicinsk bedömning Möjlighet att välja utförare Personuppgifter och intyg Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Detta är patientlagens kapitelindelning. Lagen samlar en stor del av lagstiftningen inom dessa områden. Patientlagen

7 Nyheter i patientlagen
Invånare får möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela Sverige. Invånare får möjlighet att lista sig på en vårdcentral och välja en fast läkarkontakt i ett annat landsting än hemlandstinget. Prioriteringen av patienter ska enbart baseras på medicinska behov, oavsett vilket landsting patienten kommer ifrån. Informationsplikten gentemot patienter utökas. Det innebär att informationen ska anpassas till ålder, mognad, erfarenhet, språklig bakgrund och andra individuella förutsättningar. Patienter får större möjlighet till ny medicinsk bedömning i valfritt landsting. Även barn får större möjlighet att påverka sin vård och vara delaktiga. Patientlagen innehåller många bestämmelser om patientens ställning som redan finns i andra lagar och även en del andra större förändringar och förtydligande jämfört med den lagstiftning som gäller idag. Detta är några av de viktigaste nyheterna i lagen. Patientlagen

8 Tillgänglighet Hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig
Vårdgarantin gäller som tidigare för - kontakt med primärvården - besök inom primär- och specialistsjukvården - behandling inom specialistsjukvården Vårdgarantin gäller enbart i hemlandstinget Den nationella vårdgarantin, innebär kontakt med primärvården via telefon eller på vårdcentralen samma dag, besök i primärvård inom sju dagar, besök i specialistvård inom 90 dagar, samt behandling inom 90 dagar. Dessutom finns en utökad vårdgaranti i VGR som gäller cancersjukdom, neuropsykiatrisk utredning för vuxna samt besök och behandling inom BUP. För mer information se vgregion.se. Patientlagen

9 Information Patienten ska få information om: sitt hälsotillstånd
de metoder som finns för undersökning, vård och behandling de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning när hon eller han kan förvänta sig att få vård det förväntade vård- och behandlingsförloppet risker för komplikationer och biverkningar eftervård metoder för att förebygga sjukdom eller skada Vårdpersonalens skyldighet att informera förtydligas och utökas i patientlagen. Det är vårdgivarens ansvar att organisera verksamheten så att hälso- och sjukvårdspersonalen kan uppfylla sin informationsskyldighet. God information till patienter ökar bland annat följsamheten till ordinationer som till exempel läkemedelsbehandling, det vill säga patienten väljer i större utsträckning att följa de råd och ordinationer som de får exempelvis vid ett läkarbesök. Bristande information kan uppfattas som bristande respekt eller dåligt bemötande. Det framgår inte minst av patientklagomålen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och patientnämnderna. Information ska lämnas när det är aktuellt i det enskilda fallet. Mottagarens önskan om att avstå från information ska också respekteras. Patientlagen

10 Patienten ska även få information om
möjligheten att välja behandlingsalternativ och vårdgivare möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt vårdgarantin möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård utanför landet Information ska lämnas när det är aktuellt i det enskilda fallet. Exempelvis är det inte relevant att informera om vårdgarantin om vården kan erbjudas direkt. Patientlagen

11 Informationen ska anpassas
…till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det gäller även information till vårdnadshavare och andra närstående. Barn har samma rätt till information. Den som ger informationen ska vara säker på att mottagaren förstått informationens innehåll och betydelse. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det innebär bland annat att hälso- och sjukvårdspersonalen, om det behövs, ska använda tolk när de informerar. Med ”andra individuella förutsättningar” menas till exempel funktionsnedsättning, utbildning, könsidentitet, religion och andra omständigheter som kan påverka hur informationen bör ges. Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs eller om han eller hon ber om det. På så sätt kan den som fått informationen gå tillbaka i efterhand och till exempel kontrollera vissa detaljer eller andra uppgifter. Patientlagen

12 Forskning visar att… …patienter glömmer procent av den medicinska informationen som ges av hälso- och sjukvårdspersonal. Kessels, 2003 …hälften av informationen missförstås. Anderson et al., 1979 …upp till 45 procent av patienterna inte kan redogöra för de största riskerna med sin operation trots att de ha skrivit på ett medgivande. Graham, 2003 Patientlagen

13 Samtalsguide framtagen av Kunskapscentrum för Jämlik vård
Finns att ladda ner under ”Publikationer” Kunskapscentrum för Jämlik vård på Västra Götalandsregionens regionkansli har tagit fram en samtalsguide som heter ”Förstå mig rätt”. Den är ett sätt att minska missförstånden mellan patienten och vårdpersonalen. Patientlagen

14 Förstå mig rätt/Teach-backmetoden
Personalen ber patienten att återberätta. …inte för att kontrollera patienten utan för att få en återkoppling om hur väl hen har förklarat. Personalen sammanfattar det som patienten har sagt. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar metoden teach-back Teachback-metoden rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Metoden går kort ut på att personalen under och efter mötet ber patienten att återberätta vad som sagts och vad man har kommit överens om. Det handlar inte om att kontrollera patienten utan att få en återkoppling på hur väl personalen har förklarat och för att försäkra sig om att patienten förstått det som har sagts. På Youtube finns flera bra exempel på teach-back-metoden. Patientlagen

15 Samtycke Hälso- och sjukvård får endast ges om patienten samtycker.
Samtycke kan lämnas skriftligt, muntligt eller genom handlande. Patienten ska vid en nödsituation få sjukvård även om hon eller han inte är i stånd att ge sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård och behandling ska han eller hon få information om vilka konsekvenser det kan få. Barns inställning till viss vård ska klarläggas. Hälso- och sjukvård får endast ges om patienten samtycker. Patienten kan lämna sitt samtycke muntligen eller skriftligen och kan när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Beslutsunderlag ska presenteras så att patienten kan fatta beslut. Det är viktigt att ge barnet utrymme att få uttrycka sin åsikt. Barnets inställning ska stå i relation till dennes ålder eller mognad. Patientlagen

16 Delaktighet Vården ska utformas och genomföras i samråd med patienten.
Hänsyn tas till patientens önskemål och förutsättningar. Närstående ska få möjlighet att medverka om lämplighet, sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Patientlagen

17 Fast vårdkontakt och individuell planering
Patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Olika insatser för patienten ska samordnas. Fast vårdkontakt ska utses om patienten begär det eller om det är nödvändigt. Patienten ska ha möjlighet att välja fast läkarkontakt inom primärvården. Vid behov ansvarar hälso- och sjukvården och socialtjänsten gemensamt för individuell planering. En fast vårdkontakt ska utses om patienten begär det eller om det krävs för att tillgodose behovet av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Patienten har möjlighet att välja fast läkarkontakt i primärvården. När en person har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ansvarar de gemensamt för individuell planering. Patientlagen

18 Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel
Patienten ska få möjlighet att välja behandlingsalternativ - i hemlandstinget - öppen och sluten vård - i annat landsting - öppen vård - utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet - om kostnaderna är befogade Större möjligheter att välja hjälpmedel Patienten ska få möjlighet att välja behandling om behandlingen stämmer överens med vetenskap och beprövad erfarenhet och kostnaderna är befogade i förhållande till sjukdomen eller skadan. Gäller även sluten vård. Patienten ska få välja hjälpmedel, om kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat med hänsyn till hans eller hennes behov. Riksavtalets kapitel 6 reglerar vad som gäller för hjälpmedel i annat landsting. Det är förskrivaren som avgör om kostnaden är befogad. Patientlagen

19 Val av utförare i andra landsting
En patient ska ges vård utifrån medicinska behov på samma villkor som de som är bosatta i vårdlandstinget. Gäller öppen vård; primärvård, öppen specialistvård (inklusive dagkirurgi) och öppen högspecialiserad vård. Även privata vårdgivare/utförare med avtal. Hänsyn måste tas till remisskrav. Vårdgarantin gäller enbart hemlandstinget. Vårdgivarna ska prioritera patienterna enbart utifrån medicinska behov. Det innebär att landstingen inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter från andra landsting eller regioner utifrån var de bor. Gäller öppen vård i primärvård, specialistvård och högspecialiserad vård. Remisskrav: Hänsyn måste tas till remisskraven. Det är de ”strängaste” remisskraven som gäller om de finns i både hem- och vårdlandstinget. Ett exempel: Om en västragötalänning söker öppen specialiserad läkarvård i Västmanland, måste hänsyn tas till att Västmanland har remisskrav till läkare, dvs patienten måste ha remiss.  Om en västmanlänning söker öppen specialistvård i VGR, måste det finnas en remiss för att VGR ska ta emot västmanlänningen. Vårdgaranti: Om man väljer att själv söka vård utanför det egna landstinget gäller inte vårdgarantin i vårdlandstinget. Patientlagen

20 Val av utförare i andra landsting forts…
Patienten ska kunna ta del av det öppenvårdsutbud som finns i ett annat landsting oavsett om utbudet finns i hemlandstinget eller inte. Patienten ska kunna välja fast läkarkontakt inom primärvården. Hemlandstinget bekostar vården. Patienten betalar själv resa och uppehälle utom för vård i Halland och för viss vård i Värmland. . Detta gäller offentligt finansierad öppenvård. Patientlagen

21 Ny medicinsk bedömning
Om patienten har en livshotande eller allvarlig sjukdom ska han eller hon kunna få en ny medicinsk bedömning. I hemlandstinget eller i ett annat landsting. Patienten har möjlighet att få den nya bedömningen utförd av en annan läkare än den som gjort den första bedömningen. Behandlingen ska stämma överens med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kostnaderna ska vara befogade. En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utanför det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. Kravet är borttaget på att det medicinska ställningstagandet dessutom skulle innebära särskilda risker för patienten eller ha stor betydelse för dennes framtida livskvaliteten. Landstingen är redan idag skyldiga att i vissa situationer ge patienten möjlighet att konsultera ytterligare en läkare om sin sjukdom och behandling. I patientlagen blir det tydligt att det inte rör sig om att samma person ”förnyar” sin bedömning på egen hand eller i samråd med andra kollegor. Istället införs möjligheten att konsultera en ny läkare som inte har färgats eller påverkats av den tidigare behandlande läkaren, bedömningen eller dialogen. Mer frikostig inställning till ny medicinsk bedömning. Patienten ska erbjudas den behandling som en ny bedömning kan ge anledning till. Behandlingen måste överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet och kostnaderna ska vara befogade. Avgörs av förskrivaren. Patientlagen

22 Personuppgifter och intyg
Registrerade uppgifter ska respektera patientens integritet. Hänsyn till vad som framgår av Patientdatalagen när det gäller journalhandlingar Offentlighets- och sekretesslagen när det gäller sekretess inom vården Patientsäkerhetslagen när det gäller tystnadsplikt Skyldighet att utfärda intyg om vården Patientlagen

23 Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet
Patientnämndernas roll förstärks och de ska tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet Patientnämndens roll förstärks och blir mer aktiv. Lagen förtydligar att patientnämnderna ska tillhandahålla, inte enbart hjälpa patienter att få, den information som de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården. Patientlagen

24 Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet (forts)
Om det har inträffat en vårdskada ska patienten snarast få information om händelsen som har inträffat vilka åtgärder som ska vidtas möjligheten att anmäla klagomål och begära ersättning information om patientnämndernas verksamhet Patienten ska snarast informeras om inträffad vårdskada. Patienten ska informeras om åtgärder som vidtas. Möjlighet att anmäla till IVO. Möjlighet att begära ersättning från Patientförsäkringen eller från Läkemedelsförsäkringen. Information om Patientnämndernas verksamhet. Patient och närstående ska erbjudas möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Patientlagen

25 Vem gör vad? Vårdens verksamheter har ansvaret för att informera patienterna och se till att lagen efterlevs. Regionövergripande arbetsgrupp stödjer införandet: betalnings- och faktureringsrutiner, remissregler, instruktioner, stödmaterial m m SKL: gemensam kunskapsbas, nytt riksavtal, faktureringsrutiner, webblösning för listning över landstingsgränser, utbildningsmaterial med mera. 1177 Vårdguiden: Informationskampanj riktad till patienter, närstående och vårdsökande. Det är vårdens verksamheter som har ansvaret för att informera patienterna och se till att lagen efterlevs. Vårdpersonalen kan behöva stöd och utbildning för att kunna leva upp till de nya kraven på informationsplikt och anpassning av den medicinska informationen i samband med patientmötet. I Västra Götalandsregionen finns en arbetsgrupp med ansvar för att stödja implementeringen av den nya lagen på ett regionövergripande plan. Arbetsgruppen arbetar exempelvis med enhetliga rutiner för fakturor, ersättningar, avtal, betalningsförbindelser, remisser, listning och gemensamt informationsmaterial. Mycket av arbetet som rör verksamheten sker i samarbete med SKL. När det gäller extern information riktad mot patienter kommer arbetsgruppen att samverka med 1177. SKL tar fram en gemensam kunskapsbas. Nytt riksavtal beslutat av styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting. Träder ikraft 1/ Listning över landstingsgränser: Förstudie genomförd av 1177, fortsatta diskussioner under våren tillsammans med landstingsrepresentanter kring hur detta tekniskt kan lösas, oklart om central lösning kan finnas färdig i år. Eventuellt först en kortsiktig lösning med viss manuell hantering och på sikt en långsiktig teknisk lösning. Faktureringsrutiner: Utvecklingsarbete pågår på uppdrag av ekonomidirektörsnätverket. Syftet är att utveckla fakturaunderlaget för utomlänsvård, finna en gemensam lösning för digital vårdinformation samt att se över reglerna för elektronisk hantering av vårdinformation. Resultatet av detta arbete kommer att publiceras på SKL:S hemsida, i dagsläget oklart när. Verktygslåda: Sammanställning och uppdatering av en digital verktygslåda på SKL:s hemsida med befintligt material som berör detta område. I början av nästa år kommer 1177 Vårdguiden att ha en kampanj riktad till patienter, närstående och vårdsökande. Då kommer många pålästa invånare att ställa frågor och förväntningarna på vården kommer att öka. Patientlagen

26 Läs mer… www.vgregion.se/patientlagen www.skl.se
”Min guide till säker vård” från Socialstyrelsen ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig” från Socialstyrelsen Mer om patientlagen finns på vgregion.se/patientlagen och på skl:s webbplats. Sök på patientlagen. Mer om vårdpersonalens informationsskyldighet finns i Socialstyrelsens publikationer ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig” (för vårdpersonal) och ”Min guide till säker vård” (för patienter) Patientlagen