Kalla Kriget, del 1 1945 – 1962. Det kalla krigets karaktär ”TERRORBALANS” Varför blev det inte kärnvapenkrig: USA vs Sovjet? Varför förde man krig genom.

En presentation över ämnet: "Kalla Kriget, del 1 1945 – 1962. Det kalla krigets karaktär ”TERRORBALANS” Varför blev det inte kärnvapenkrig: USA vs Sovjet? Varför förde man krig genom."— Presentationens avskrift:

1 Kalla Kriget, del 1 1945 – 1962

2 Det kalla krigets karaktär ”TERRORBALANS” Varför blev det inte kärnvapenkrig: USA vs Sovjet? Varför förde man krig genom ombud? ”KAPPRUSTNING” Främst två länder rustade - varför?

3 The bomb - del 1 USA var först med att konstruera kärnvapen, och släppte atombomber över Hiroshima och Nagasaki i krigets slutskede, p.g.a.: en önskan att faktiskt testa de nya vapnen på riktigt, en markering mot Sovjetunionen (inte minst).

4 The bomb – del 2 Kärnvapen blev nu grunden för den s.k. maktbalansen. Stormakt nu = man har kärnvapen. Sovjet tog snabbt upp tävlingen med USA. Effekterna av kärnvapenrustningen? - USA och Sovjet försökte förhindra spridning av kärnvapen till alltför många andra stater. P.g.a. oro, men även p.g.a. makt. - Terrorbalansen medförde: USA och Sovjet gick aldrig i direkt krig! Istället präglades kalla kriget av ”krig genom ombud”. Istället för att supermakterna slogs direkt mot varandra stödde de olika sidor i lokala konflikter. Nu - när vi talat om grunderna - till det direkta skeendet:

5 Supermakterna med stort S intar sina ställningar Det som hände direkt efter andra världskriget har stor betydelse för hur Ryssland och USA ser ut idag. - Detta inte minst för USA:s roll idag som Supermakten med stort S. Vad hände då?

6 Relationerna mellan öst och väst Under WWII hade Molotov-Ribbentrop- pakten undertecknats, men den bröts:  Tyskland anföll Sovjet i ”Operation Barbarossa” (41). Här bytte alltså Sovjet sida - till de allierade (Fra, Storbr, USA) Nu: slut på ”vänskapen”

7 Toppmötet vid Jalta

8 Politiska förändringar för Sovjet och USA På bilden såg ni segrarna i WWII: Churchill, Roosevelt och Stalin. Efter fredsförhandlingarna (i Potsdam) bestämde sig dessa tre för att träffas för att komma överens om vilken politik som ska föras i Europa. Mötet var det s. k ”TOPPMÖTET VID JALTA” (som ni ser - Frankrikes premiärminister/ president fick inte vara med).  Inrätta Förenta Staterna, FN, en internationell organisation för att främja fred.  Tyskland skulle delas i ockupationszoner, var och en skulle administreras av USA, Storbr, Sovjet och senare Fra.  Fria val skulle hållas i de östeuropeiska staterna.

9 Vad ville länderna då, och hur blev det? Fra och Storbr lät USA ta täten – USA var ju betydligt starkare. Så USA och Rysslands agerande blev styrande.

10 Vad gjorde USA? USA ville se fria marknader och liberal demokrati i hela Europa – man lade 1947 fram: ”TRUMANDOKTRINEN” (stoppa kommunismen) ”MARSHALLPLANEN” (omfattande ek hjälp till hela västeuropa.) (USA stod bl.a. för hälften av all industriproduktion, '45...!) USA började även så smått demilitarisera hemlandet (efter Japans kapitulation).

11 Det fördes propaganda kring Marshallplanen – nedan amerikansk poster

12 Sovjet tryckte på så att de Östeuropeiska länderna inte skulle tacka ja. Men även kommunister i Europa var emot. Affisch från Frankrike - nedan...

13 Vad gjorde Sovjet? Man ville ”sovjetisera” Östeuropa – som en territoriell krigsbarriär. D.v.s. man skulle komma att utöva starkt inflytande (som USA över t.ex. länder i Centralamerika vid denna tid – kallas ”satellitstater”) Man ville inte heller låta USA ta över världen.

14 Konflikten trappas upp - Polen! Polen  Den stora frågan i Europa – Stalin: ”Polen ska tillhöra Sovjet.” Tyskland hade ju invaderats genom Polen 2 ggr på 30 år! Sbrit USA och Storbritannien ville ”demokratisera”, bland annat Polen...  USA försökte svara genom att använda Västtyskland som allierad

15 Berlinblockaden Ytterligare konflikt - Berlinblockaden  Churchill beskrev '46 den nu tydliga gränsen mellan Öst- och Västeuropa med termen ”Järnridån” ( ”iron- curtain” – fanns på teatrar för att hindra bränder ). Vissa tyckte: ”överdrivet – de är ännu våra allierade.”  Men 1948 inledde Sovjet den s.k. ”BERLINBLOCKADEN”. Stalin försökte tvinga väst att släppa Västberlin – man skärmade av tillfartsvägarna. Västberlin räddades av en omfattande luftbro.

16 ”Järnridån” Sverige, Finland, Schweiz och Österrike ingick inte i någon av försvarsallianserna men räknades ändå gränsbevakningsmässigt till väst.

17 NATO och Warsawapakten NATO (North Atlantic Treaty Organization) bildades 1949  USA var initiativtagare – Militär allians i väst som gick ut på att medlemsländerna stöttade varandra vid anfall Warzawapakten bildades 1952  Nikita Chrustjev (efter Stalins död) var initiativtagare – Militär allians i öst som skulle verka som motvikt till NATO

18 Medlemsländer i NATO och Warszawapakten under perioden för pakternas bildande, NATO 1949 och Warszawapakten 1955, fram till Berlinmurens fall 1989.

19 Sovjet - efter Stalin Efter Stalins död 1953 mildrades det politiska förtrycket under efterträdaren Chrustjev. Chrustjev förespråkade "fredlig samexistens” med väst. Ville genom tävlan på ekonomins område bevisa socialismens överlägsenhet. Problemen för Chrusse: - I mitten på 50-talet: revolter i flera länder i Östeuropa. Polen + främst Ungern '56 ”kan vi de-staliniseras?” De gavs en kort tid friare ställning, men genomförde reformer. Och slogs då ned.) - De kinesiska kommunisterna (som kom till makten '47) bröt med Moskva.

20 50- och 60- talens konflikter mellan öst och väst Vad hände? Västmakternas ”avkolonisering” i den tredje världen. Detta ledde till att antiimperialistiska Sovjet blev en naturlig ledare för dessa kolonier.

21 ”KOREAKRIGET”, 1950-1953 Dokument om ”MASSIV VEDERGÄLLNING” vid ev kommunistiska övergrepp från USA skrevs 1954 – Eisenhower, och John Foster Dulles: hårdare linje. Sovjets tekniska upprustning – Vätebombens utveckling 1953 – ”Sputnik”, den första satelliten i rymden 1957

22 ”Kubakrisen” 1962 Kommunisten Fidel Castro tog makten på Kuba 1959 efter en revolution Alla amerikanska intressen som funnits på ön bröts och ekonomin blev svår  Kuba sökte ekonomisk hjälp hos Sovjet Sovjet insåg den strategiska plats som Kuba hade nära Floridas kust och valde att hjälpa till. (Sovjets tillgång till haven var ju begränsad) Exilkubaner inledde ”INVASIONEN I GRISBUKTEN” i april 1961, finansierade av CIA.

23 Invasionen slogs tillbaka. Men rivaliteten USA & Sovjet hårdnade. Chrusjtjov såg sin chans att kompensera för USA:s moderna missiler som hotade sovjetiska städer - monterade upp raketramper på Kuba. – Detta uppdagades efter att amerikanska spaningsplan tagit flygfoton av uppbyggandet

24 Konflikthanteringen, med stor K En del i USA trodde att ett ingripande skulle leda till ett anfall mot den amerikanska kusten. Och sedan mot Berlin vilket även skulle kunna leda till kärnvapenkrig. Under 13 nervösa dagar förhandlade, och löste Chrusjtjov och J. F. Kennedy förhandlat om nedmontering och nedrustning (ett filmtips: ”Thirteen Days”)

25

26 Bakgrunden till detta: mindre kris inför Parismötet 1960 Villa försöka reda ut allt: - Bromsa kapprustning - Ryssarna är missnöjda med att 200'/år flyr till väst - USA oroliga över att Fidel kom till makten '59 Men Chrustjov åkte hem i vrede - Avgörande omständighet: 13 dgr före mötet skjöts spionplan ned (U2). USA: ”ett väderplan”. De blev sent omsider tvungna erkänna.

27 Viktiga begrepp - 1945-61/62: ”Terrorbalans” ”Kapprustning” ”Toppmötet vid Jalta” ”Trumandoktrinen” ”Marshallplanen” ”Berlinblockaden” ”Koreakriget” ”Massiv vedergällning” ”Invasionen i Grisbukten”