Växtnäringsbalans i grovfoderodling

En presentation över ämnet: "Växtnäringsbalans i grovfoderodling"— Presentationens avskrift:

1 Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Hans Nilsson Jordbruksverket

2 Växtnäringsbalans Vad kan jag utläsa av växtnäringsbalansen
Växnäringsbalans i enskilda grödor Gräsvall Blandvall Majs

3 Stora interna flöden % av växtnäringstillförseln kommer från gårdens växtodling Osäkerhet kring: Lager Mängd Analys

4 Jämförelsevärde i nya STANK in MIND!!
Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor kvigor Börja med en rimlighetsbedömning på sidan 2 ( ) Jämförelsevärde i nya STANK in MIND!!

5 jämförelsevärde

6 Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor + 100 kvigor
Rimlighets- bedömning Vanliga fallgropar - mineralfoder - grovfoder/halm in/ut - stallgödsel in/ut - biprodukter in/ut

7 Fosfor Medelöverskott mjölkgården 3-5 kg/ha
Öka interna flöden/bortför fosforrika prod. Fosforrika produkter rapsbiprodukter ca 1,4 % Oljebiprodukter ca 0,7 % spannmålsskal ca 0,7 % spannmål ca 0,4 % Fosforfattiga produkter betbiprodukter ca 0,1 %

8 Kalium Medelöverskott mjölkgården 15-20 kg/ha
Grovfoderanalys! 2,0-3,0 % Öka interna flöden/bortför kaliumrika prod. Kaliumrika produkter melass ca 4 % vallfoder 1,5-4 % halm ca 1 % (mängd) Kaliumfattiga produkter spannmål ca 0,5 %

9 Referensvärden för mjölkkor Per årsko 10 000 liter
Fastgödsel Flytgödsel Kväve från djuren 140 kg Effekt av gödseln 33% 44% Överskott 94 kg 78 kg

10 Hela landet Fastgödsel 147 gårdar Flytgödsel 148 gårdar Myrbeck Åsa, Växtnäringsflöden och -balanser på gårdar med olika driftsinriktningar - En studie av 1300 svenska gårdar.

11 Foder 0,6 kg krf/kg mjölk 19 kg N/ ton mjölk

12 Kväveffektivitet Källa: Anders H Gustavsson, Svensk Mjölk, -00

13 Gödsling 86 kg/ha i hdg 57 kg N/ha N-fix (81 kg N i stallg) 26 kg N/ha i ettårseffekt Totalt 169 kg N/ha

14 Kväveriktlinjer Skörd ton ts/ha Gröda 6 7 8 9 135 155 175 170 195 220
Slåttervall Gräsvall, 2 sk/år 135 155 175 Gräsvall, 3 sk/år 170 195 220 245 Blandvall, 20% kl., 2 sk. 100 115 130 Blandvall, 20% kl., 3 sk. 145 165 185 ** Eftersträvas högre klöverhalt i vallfodret bör kvävegivan sänkas, se tab 13!

15 Gör grovfoderbalans Arbeta med enskilda grödor där det finns analyser att tillgå, helst från alla delskördarna. Gärna på hela produktionen men ofta bättre att titta på ett representativt fall Börja titta på P och K Ta kvävet sist – bra inkörsport att diskutera ammoniak och utlakningsförluster

16 Bortförsel i vall kontra spannmål

17 Balans i gräsvall

18 Balans i blandvall(20 % klöver)
Kvävefixering

19 Balans i fodermajs

20 N-fix i STANK

21 Skörd och rp i skörden

22 Rimlig P-balans medel avkastningsnivå kg per ha
P-AL-värde I II III IV V Växtföljd Spannmål, oljeväxter S-betor (vart 4:e år) Potatis (vart 4:e år) Vall (3 år av 6)

23 Fosfor Flöden i samma storleksordning som andra grödor.
Bortförsel vid 7 ton ts ca 15 kg P/ha. Jmf spannmål 70 dt, ca 23 kg P/ha. Jmf med markkarteringsvärden Jmf med gårdsbalansen. Ofta utjämning i växtföljden

24 Rimlig K-balans medel avkastningsnivå kg per ha
K-AL-värde I II III IV (V) Växtföljd Spannmål, oljeväxter S-betor (vart 4:e år) Potatis (vart 4:e år) Vall (3 år av 6)

25 Kalium Mycket stora flöden av kalium i grönmassa
Ofta underskott i kaliumbalansen men detta är OK Kaliumhalter > 2 % ger ingen extra tillväxt Höga kaliumvärden allvarligt för djurhälsan Jmf markkartering Jmf gårdsbalansen för att stämma av hela växtföljden. Stor naturlig vittring på lerjord

26 Kväve Ofta stort överskott jmf med rekommenderade givor

27 Växttillgängligt kväve i handels- och stallgödsel
Gss Gmb Gns Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0202

28 Grödbalanser Från ett praktikfall med stallgödsel inblandat

29 Gräsvall 3 skördar 7 ton ts totalt (2,72 % N (170 g rp/kg ts), 0,22 % P, 2,1 % K)
375 kg N ton nötflyt kg ksp 200 kg ksp Vn-balans In 290 Ut 190 I planen

30 Kväve Ofta stort överskott jmf med rekommenderade givor
Bra inkörsport till en diskussion kring Spill i fält Ammoniakavgång vid stallgödselspridning Utlakning och denitrifikation Ammoniak från gröda av avslaget material Tillförsel organisk pool

31 Kväve Ofta stort överskott jmf med rekommenderade givor
Bra inkörsport till en diskussion kring Spill i fält Ammoniakavgång vid stallgödselspridning Utlakning och denitrifikation Ammoniak från gröda av avslaget material Tillförsel organisk pool

32 Ammoniakavgång från växter
Främst från grönt material som får ligga kvar på fältet

33 Ammoniakavgång från vall
Gräs kg/ha Klövergräs kg/ha Gröngödsling kg/ha

34 Förluster på betet enligt en engelsk modell
400 300 200 100 400 300 200 100 Lerjord Väldränerad Flerårig vall NH3 Lerjord Dåligt dränerad Flerårig vall N2 NO3 N-giva, kg/ha N-giva, kg/ha Källa: Planteavlsorientering Nr 07, 12 december 2000

35 Inlagring i organisk pool
Allt organisk material som nedbrukas bidrar till humusbildning Andel till humus beror av hur omsatt det är Färskt material ca 20 % av ts Stallgödsel ca 30 % av ts Rötslam ca 50 % Innehåller ca 6 % N Källa: Jan Persson, SLU