Sociala medier i historiskt perspektiv

En presentation över ämnet: "Sociala medier i historiskt perspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Sociala medier i historiskt perspektiv

2 Mål (jfr learning outcomes)
Efter avslutad kurs ska den studerande • kunna redogöra för viktiga utvecklingslinjer i mediernas historia med avseende på deras sociala aspekter, • kunna kritiskt analysera relevanta mediehistoriska förändringar med avseende på sociala aspekter, • kunna placera sociala medier i ett historiskt sammanhang, • kunna pröva tillämpbarhet och relevans hos olika mediehistoriska perspektiv på olika slags empiri och frågeställningar, • kunna i tal och skrift diskutera och ta ställning till perspektiv på mediernas historia med avseende på deras sociala aspekter som har att göra med etnicitet, ideologi, genus och klass.

3 Kursinnehåll I kursen diskuteras de viktigaste mediehistoriska utvecklingslinjerna med avseende på sociala aspekter samt centrala perspektiv på dessa; särskild tonvikt läggs på svenska förhållanden, och dagens sociala medier sätts i ett historiskt perspektiv. Hur olika deltagande medieformer sett ut historiskt och hur publikbegreppet förändrats står i fokus.

4 Benedict Anderson (1993). Den föreställda gemenskapen: Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning. Kap. 1–3. (40 sidor.) Robert Darnton (2000). ”An early information society: News and the media in eighteenth-century Paris”. I: American Historical Review, vol (35 sidor.) Tillgänglig elektroniskt via LUB. Anders Ekström (2010). Viljan att synas, viljan att se: Medieumgänge och publik kultur kring (278 sidor.) Anders Ekström m.fl., red. (2010). History of participatory media: Politics and publics 1750–2000. (192 sidor.) James Lull (1980). ”Family communication patterns and the social uses of television”, Communication research, vol. 7, nr 3. (15 sidor.) Tillgänglig elektroniskt via LUB. Patrik Lundell (2002). Pressen i provinsen: Från medborgerliga samtal till modern opinionsbildning. (Valfria 200 sidor.) Carolyn Marvin (1988). When old technologies were new: Thinking about electric communication in the late nineteenth century.. Kap. ”Inventing the expert: Technological literacy as social currency”. (52 sidor.) Tobias Olsson (2009). ”From the ecology of broadcasting to the ecology of participation: Critical reflections”. I: Nordicom Review:Special issue. (10 sidor.) Tillgänglig via Carina Sjöholm (2003). Gå på bio: Rum för drömmar i folkhemmets Sverige. Eslöv: Symposion. ISBN  (Valfria 200 sidor.)

5 ”sociala medier” – definitioner på wikipedia
1. Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. Uttrycket används om webb 2.0-webbplatser, där de mest kända exemplen är Facebook, Twitter, Linkedin och Google+. Det kan även innefatta andra Internetforum, communities, bloggar, wikier, gruppvara, poddradio och artikelkommentarer. 2. Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i. 3. Sociala medier definieras av de miljontals samtal som sker på webben varje dag, samt konsten för hur de förs.

6 teknik social interaktion användargenererat innehåll demokratisering samtal

7 ”det sociala” å ena sidan interaktionen i/genom medier å andra sidan interaktionen utanför men beroende/påverkad/bestämd/styrd av medieumgänge

8 denna kurs: inte ”de sociala mediernas” (= Facebooks etc) historia i sig utan historiska perspektiv på interaktiva medieformer och på mediers sociala funktioner och betydelse för att fördjupa förståelsen av ”de sociala medierna” och diskursen om dem – vad är det egentligen, mer precist, som är nytt med det nya? vem säger vad och varför?

9

10 Ekström et al ”rhetoric of newness” två äldre forskningsperspektiv: 1. deltagande något mediespecifikt/materialiteten 2. deltagande något som skapas av användaren/kulturen Henry Jenkins: interactivity (enligt 1); participation (enligt 2) – hur klar är den gränsen egentligen? “implies a past in which the divde between passive audiences and responsible publics was indeed an unproblematic empirical fact. But this was never so.” “This is not to say that significant changes have not occurred; they certainly have, and it is the collective task of historians to conduct an analysis of these changes.” “It is true that media are culturally defined; it is equally true, however, that the materiality of media precedes the making of audiences.” brett mediebegrepp boken 4 teman: historiografier som påverkar vår samtida diskussion; begreppsmässiga frågor; deltagandets politik; historisk förändring

11 Olsson the ecology of interactivity – theorizing the web 1.0 from passive media spectators into active participators – men fortf teknikdeterministiskt the ecology of participation – theorizing the web 2.0 Jenkins: participatory culture/convergence culture; renegotiation of the relationship between producers and consumers; prod-users collective intelligence (Pierre Levy) likheter: baseras på teknologiska möjligheter skillnader: senare mer försiktig med att hamna i determinism vad vi borde forska kring: vilken roll spelar de medieindustrier som tillhandahåller själva plattformarna för deltagandet? handlar det om en medieindustri som skapar – eller rentav fabricerar – ”deltagande” ? vad menar vi egentligen med ”deltagande”?

12 Att fundera över inför 28 mars (litt: Darnton, Lundell)
begränsningar i tillgängligheten – sociala, kulturella, könsmässiga, etniska, generationsmässiga etc? vilka ramar sätter själva medieformerna i sig? ”kollektiv intelligens” – hur funkar begreppet på äldre medieformer? vem producerar egentligen ”användargenererat innehåll”? … och alltid med ett öga också på våra samtida förhållanden