Vart är Östhammar på väg? Kommunens/tätortens utveckling och framtid

En presentation över ämnet: "Vart är Östhammar på väg? Kommunens/tätortens utveckling och framtid"— Presentationens avskrift:

1 Vart är Östhammar på väg? Kommunens/tätortens utveckling och framtid
Östhammars stadsråd 13 februari 2014 Micael Sandberg, Sweco/MWA

2 Läget betyder allt… ”Som del av arbetsmarknadsregionen Stockholm-Uppsala borde Östhammars kommun ha förutsättningar att växa. Men, det något insulära läget, den spretiga tätortsstrukturen och bristande kommunikationer har gjort det svårt för kommunen att dra nytta av omgivningens starka utveckling.”

3 Vart är regionen på väg? Stockholm-Uppsala - motor i den nationella utvecklingen Stigande andelar av rikets befolkning, sysselsättning och inkomst Förväntas växa med tusen invånare och tusen arbetstillfällen till 2030, dvs. mer än ett helt Uppsala län

4 Vad krävs för fortsatt tillväxt?
Internationell tillgänglighet, utbildning och forskning av världsklass, attraktiva miljöer för högförädlad verksamhet, ett vitalt näringsliv och stark privat tjänstesektor Utbyggnadsplanering i samklang med behoven/efterfrågan Utvecklade relationer till de växande ekonomierna i öst (flyg, handel, investeringar) Anpassad välfärdssektor och byggande till demografin Anpassning till teknikutvecklingen, förändrade villkor för boende/arbete Infrastrukturutveckling – stärkt kapacitet, nya förbindelser Ett samhällsbygge inriktad på hållbarhet och resurseffektivitet Ett samhällsbygge som inkluderar alla invånare, dvs. integration God anpassning till individuella preferenser – mer av skräddarsydda lösningar

5 Regionkärnan dominerar
Regionkärnan (kommunerna Stockholm-Solna-Sundbyberg) dominerar och försvarar framgångsrikt sin höga andel av regionens tillväxt Framför allt sysselsättningsmässigt råder stark koncentration av arbetstillfällen till Stockholm och dess närmaste omgivning Befolkningsmässigt finns en större tendens till regional spridning, dock i huvudsak inom pendlingsavstånd från Stockholm Uppsala län har en stabil andel, men ojämn utveckling inom länet

6 Regional struktur Ökad inomregional koncentration och centralisering.
Stockholms stad är motorn och navet kring vilket allt kretsar, men har problem med trängsel och brist på mark. Uppsala och tätorter i söder dominerar länets utveckling. Norduppland har svårt hänga med i tillväxten. Konkurrens från kommuner norr om Stockholm (Järfälla, Täby, Uppl.Väsby) Även Västerås, Nyköping, Eskilstuna m fl. närliggande städer integreras allt mer i huvudstadsregionen. Potentiella ”game changers”: Stärkt flerkärnighet och stärkta tvärregionala förbindelser/flöden.

7 EN region – TRE verkligheter
Stockholm växer starkt och präglas av mångfald och dynamik inom såväl befolkning som näringsliv Uppsala växer, men får allt mer karaktären av sovstad till Stockholm och har svårt att konkurrera om de expanderande företagstjänsterna Östhammars kommun växer inte, har en stark industrisektor, men brist på förnyelse såväl närings- som befolkningsmässigt SKB NU/UIC

8 Analysen fortsatt relevant…
Uppsala – såväl länet som staden – har som del i arbetsmarknadsregionen Stockholm-Uppsala synnerligen goda möjligheter att växa, men generellt betydligt starkare roller som boende- än som arbetsorter Viktigt att Uppsala stad utvecklas både som boende och arbetsort för att (befolknings)tillväxten ska spridas till länets nordliga delar. Oavsett om Uppsala stärks som egen arbetsmarknad eller som pendlingsort till Stockholm kan den totala pendlingen i regionen förväntas ökad. Därmed ökar även behovet av en fysisk planering inriktad på strukturer som möjliggör för fler arbetsställen och arbetstagare att samspela inom rimliga pendlingstider samt till överkomlig ekonomisk och ekologisk belastning. 288:an ÖP 2015

9 Vart är länet på väg? Scenario BAS
En fortsatt stark utveckling inom pendlingsregionen Stockholm stärker sin ställning på regionens arbetsmarknad En i första hand befolkningsrelaterad och konsumtionsdriven tillväxt i Uppsala stad och län Ökat pendlingsberoende till Stockholm Regionen fortsatt starkt monocentrisk Norduppland fortsatt svagt – minskar i såväl befolkning som sysselsättning Scenario HÖG En fortsatt stark utveckling inom pendlingsregionen Ökad regional spridning av befolkning och arbetstillfällen En mer produktivitetsdriven tillväxt och balans mellan förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning i Uppsala stad Större inpendling från övriga länet till Uppsala Regionen mer polycentrisk, med Uppsala som stark nordlig kärna Norduppland bryter trenden – ökar i befolkning men minskar i arbetstillfällen

10 Utfallsrum - befolkning
Växer, men kanske inte lika fort som Stockholms län? Stor potential nu!

11 Befolkning och bostäder
ÖP 2015 Credentia

12 Utfallsrum - arbetstillfällen
Växer, men sannolikt långsammare än Stockholm, som ökar sin dominans oavsett scenario Stor potential innan 2030!

13 Arbetstillfällen och verksamhetsyta
SKB NU SKB Östh.

14 Vart är kommunen på väg? Boendeutveckling Planförstärkning
Scenario Trend speglar den utveckling som präglat de senaste decennierna Scenario Trendvändning tar mer fasta på de senaste årens utveckling och de investeringar som pågår och planeras kommande år. Scenario Tillväxt är ett optimistiskt scenario där kommunen lyckas dra full nytta av pågående/planerade investeringar och därtill genom aktiv boendeutveckling attrahera nya invånare Boendeutveckling Planförstärkning Stärkta kommunikationer Skolutveckling Teknikcollage Entreprenörskap Föreningsstöd Evenemangsstöd Breddad arbetsmarknad Hotelletablering SKB NU SKB Östhammar Etc. <10% 45% 45% 14

15 Positiv trend! Men, fortsatt industridominans.
Privata näringslivet? Positiv trend! Men, fortsatt industridominans.

16 Offentliga verksamheter?
Demografin leder till en potentiell nedgång i utbildningssektorn och ett kraftigt ökande behov inom vård och omsorgssektorn.

17 Arbetskraft, sysselsatta - prognos
Både dag- och nattbef. ökar Från negativ till positiv nettopendling. Inpendlingen ökar starkt och blir under en period större än utpendlingen. Två scenarios för befolkningens utveckling; prognos och trendvändning där kommunen tar tillvara på de möjligheter som uppstår i och med stora kommande investeringar i kommunen.

18 Rekryteringsbehov Tillväxt, men framför allt pensioneringar ger betydande rekryteringsbehov till 2030 En möjlighet för kommunen att även rekrytera nya invånare Företagen upplever att det ofta är svårt att rekrytera, framför allt högskoleutbildad kompetens. Denna finns ofta i Uppsala och pendlar redan idag i hög grad.

19 Pendling – en allt större del av kompetensförsörjningen
Pendling, antal pers. 2010 Inpendling Utpendling Uppsala 843 1910 Tierp 403 166 Gävle 221 56 Norrtälje 117 139 Älvkarleby 79 7 Stockholm 49 167

20 Vad kan göras för att attrahera kompetens?
För att stärka rekryteringsbasen i kommunen och inte bara förlita sig på inpendling blir kommunens samlade attraktionskraft avgörande: Attraktiva boenden och livsmiljöer Stärkt kvalitet i utbildningsväsendet Förbättrade kommunikationer Bilden av Östhammar ”Översiktsplan Världens Bästa Lokalsamhälle”

21 Östhammar jmf. Norrtälje (kommun)
Samma fluktuationer, men starkare utveckling i Norrtälje kommun, som ökade sina andelar av regionens befolkning efter ombyggnad av E18 till Stockholm, som färdigställdes 1996

22 Och Östhammars tätort? Kommunens största ort med drygt invånare. Stabilt invånarantal, efter mer än en dubblering mellan 1960 och Stabil andel av kommunbefolkningen (21%). Demografiskt något mer välbalanserad än övriga tätorter i kommunen, men större utmaningar på den äldre än på den yngre sidan, vad avser behovet av bostäder, service etc. Bred flora av främst mindre företag inom många näringar. Pendlingsunderskott om ca 400 individer. Forsmark lockar många pendlare liksom Sandvik i Gimo. Även dagspendling till Uppsala. Tillsammans med Alunda den enda tätorten i kommunen med en medianinkomst över rikets, dvs. god köpkraft Bostadsmarknad präglad av svag dynamik/prisbild och få större projekt. Dock försök till större satsning (Credentia). Småhusdominerat och hyresrätt mer attraktivt än bostadsrätt.

23 Roll i kommunen Vald till huvudort med minsta möjliga marginal. Än idag ifrågasatt som kommuncentrum, men i praktiken ett faktum. Upptagningsområdet i första hand kustlandet. De som bor i inlandet åker till Uppsala. Kommunikationerna har varit en begränsande faktor i ortens utveckling, men förbättras när väg 288l är klar. Historiskt och kulturellt starkare sammankopplade med Öregrund än med övriga tätorter i kommunen. Historiska kopplingar finns även söderut mot Hallstavik och Norrtälje, från tiden då Östhammar tillhörde Stockholms län.

24 Tillväxtpotential Hänger nära samman med kommunens utveckling; rekrytering, bostadsmarknad, service etc. Svagt positiv befolkningsutveckling mest sannolikt. 500 nya invånare, totalt, rimligt mål till 2030. Viktigt bygga på det genuina – trästadsidyllen, småskaligheten, sjönära läget, föreningslivet... Men, även våga komplettera med nya, spännande uttryck, såväl arkitektoniskt som utbudsmässigt. Bevara OCH förändra. Inte stagnera.

25 Kom ihåg Kommunikationerna – helt avgörande
Barnomsorg och skola – måste kännas som ett tryggt val för barnfamiljerna Upplevelsen av Östhammar – vilken bild byggs och förmedlas? Tillgången på boende, handel/service, jobb, fritidsaktiviteter... Tätortsstrukturen och kommunekonomin en utmaning. Svåra prioriteringar kommer. SKB:s/kärnkraftsindustrins investeringar en viktig drivkraft Mervärdena en unik möjlighet att arbeta med lokal utveckling Starkt gemensamt intresse för kommunen och kärnkraftindustrin att Östhammar har en stabil och helst positiv utveckling.