Lärarutbildningskonventet

En presentation över ämnet: "Lärarutbildningskonventet"— Presentationens avskrift:

1 Lärarutbildningskonventet
OH-mallen Lärarutbildningskonventet 1 december 2010 Ingrid Lindskog, enhetschef för Förskole- och grundskoleenheten, Skolverket

2 Reformering av styrdokumenten
Skollagen Samlade läroplaner Kunskapskrav Skolformsförordningar Revidering av föreskrifter Allmänna råd Nationella prov

3 Det blir aldrig färdigt…….

4 Vem beslutar vad? R= regeringen SV= Skolverket
Läroplan = övergripande mål och riktlinjer Kursplaner i ämnen, ämnesplaner Kunskapskrav eller motsvarande Examensmål Förskolan R Grundskolan (inkl förskoleklass och fritidshem) SV Grundsärskolan inkl träningsskolan Specialskolan Sameskolan Gymnasieskolan R (gymngem ä-planer) SV (övr ämnesplaner) R (gymngem ämnen) SV (övriga ämnen) Gymnasiesärskolan Kommunal vuxenutbildning Styrelsen (lokala kurser) Styrelsen (lok kurser) Särvux SFI

5 Reformläget - förskolan
Läroplan (LpFö) beslutad i augusti, träder i kraft 1 juli 2011 Förstärkningar av mål om språkutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik Förskollärarens och förskolechefens ansvar Utvärdering i förskolan

6 Reformläget - grundskolan
Läroplan och kursplaner beslutades i oktober Kunskapskrav beslutas förmodligen före jul Implementering konferenser okt-nov, jan-mars kommentar- och stödmaterial dec-jan allmänna råd våren 2011 Allt träder i kraft 1 juli 2011 (inkl specialskolan och sameskolan)

7 Reformläget - grundsärskolan
Läroplan till regeringen 1 okt Kursplaner, redovisade 1 okt Kursplaner och kunskapskrav fastställs under våren 2011 Implementering konferenser våren 2011 Allt träder i kraft 1 juli 2011

8 Reformläget - gymnasieskolan
Läroplanen? Examensmål fastställda Förslag till ämnesplaner för gymnasiegemensamma ämnen och kunskapskrav lämnade till regeringen Övriga ämnesplaner fastställs kontinuerligt Nationella råd för yrkesprogram finns och fungerar Särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar för 2011 godkända Gymnasiesärskolan utreds Allt träder i kraft 1 juli 2011

9 Reformläget - vuxenutbildningen
Läroplan? Uppdrag att göra en översyn av kursplaner för grundläggande vuxenutbildning och grundläggande vuxenutbildning för utvecklingsstörda redovisas 1 september 2011. Betygkriterier för A, C och E även för SFI. Verksamhetspoäng? Allt träder i kraft 1 juli 2012

10 På gång ……. Svensk utlandsundervisning och kursplaner i svenska
Lokalt tillval i grundskolan Yrkesdansarutbildning Spetsutbildningar i grundskolan och gymnasieskolan Meritpoäng för språk i grundskolan

11 Nyheter ur regeringsförklaringen och budgetprop.
Lärarpaket – fortsatt lärarlyft, stärkt pedagogiskt ledarskap, vidareutbildning av obehöriga lärare och forskarskolor Rektorslyft Fler undervisningstimmar i grundskolan Trygg skolmiljö Satsningar på elevhälsan

12 Lärarlegitimation och behörighetskrav
Uppdrag till Skolverket att förbereda och organisera arbetet med att legitimera lärare och förskollärare, redovisas 15 april 2011 Ändring i skollagen om lärares behörighet att sätta betyg En icke-legitimerad lärare sätter betyg tillsammans med en legitimerad. Rektor avgör vid oenighet.

13 Uppdraget till Skolverket
Meddela legitimation Underlag för kompetensprofiler, introduktionsperiod m m Mall för legitimation, behörighet, lektor Datorbaserat register Lärare med utländsk examen Lärarnas ansvarsnämnd

14 Skollagen Fristående skolor Elevernas utveckling mot målen
Förskolan en skolform, fritidshemmet en kompletterande verksamhet Skolplikt Tillsyn Överklagande

15 Betyg i årskurs 6 (?) Prop till RD, tillämpas fr o m ht 2012
Betyg i varje ämne utom språkval varje termin fr o m ht i åk 6 i grsk, samesk, grundsärsk (när betyg sätts), åk 7 i spec Språkval åk 7 i grsk, åk 8 i spec Kunskapskrav för ACE Rektor får besluta om sammanfattande betyg i SO och NO

16 Samlade läroplaner Kunskapsmål i Lgr 11, Lsä 11 etc.
Syfte,långsiktiga mål (förmågor) och centralt innehåll Kunskapskrav Nationella prov IUP med skriftliga omdömen

17 Läroplanens struktur Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr11)
1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Mål och riktlinjer 3. Kursplaner Bild Engelska Hem och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Moderna språk Modersmål Musik ... 3. Kursplaner Syfte Centralt innehåll För årskurserna 1-3 (So-No) 4-6 7-9 Kunskapskrav I slutet av årskurs 3 6 9 2. Mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem . . . 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kvarstår i princip oförändrat I huvudsak likalydande för samtliga obligatoriska skolformer Kapitel 1 Kvarstår i princip oförändrat I huvudsak likalydande för samtliga obligatoriska skolformer. Det är egentligen inget nytt innehåll utan är inlagt i kapitel 1 som en konsekvens av förändringarna som är gjorda i målstrukturen i kapitel 2. (Specialskolan – tvåspråkighet för döva och hörselskadade; sameskolan – samernas ställning, kultur) ((Reformen innebär inga inriktningsförändringar – vi kan inte uttrycka oss så här riktigt!. - Det är samma värdegrund och uppdrag som ligger till grund för verksamheten. )) - Entreprenörskap är tillagt - hänvisa till regeringens strategi - Skolverket har tre olika regeringsuppdrag som innebär sätta fokus på denna del i läroplanen - Jämställdhet, Värdegrund och entreprenörskap. De satsningar som Skolverket gör inom ramen för dessa regeringsuppdrag kommer vi att beröra i sista passet på dagen. Avsnitt 2 Relationen till kapitel 1 (Animera och gör kunskaperna feta.) Övergripande mål. Här finns skillnader mellan de olika skolformerna. Specifika för specialskolan, sameskolan och grundsärskolan Avsnitt 3 Syfte Centralt innehåll: Skriv in hur strukturen ser ut i de olika ämnena Kunskapskrav: Lägg in i vilka åk kk finns Visa och berätta om: SO/No konstruktionen: No samma mål, So många mål. Hk 1-6 Moderna språk: 4-9

18 Kursplanens konstruktion
Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Motiv för ämnet i skolan Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, genus, sexualitet och relationer. Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att - analysera religioner och andra livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, - reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, Anger vad undervisningen ska syfta till Niclas: Syfte och mål Maria: Centralt innehåll Att ta fram ett centralt innehåll innebär att inventera dels vad forskning säger dels vad den beprövad erfarenheten visar. Här har vi varit helt beroende av de forskare alla de lärare som deltagit i arbetet. Här ser det dock olika ut mellan ämnena. En del ämnen finns det mycket forskning kring andar lite. I vissa ämnen finns en stor samstämmighet inom forskningen. Inom andra ämnen är forskningen polariserad. När det gäller den beprövade erfarenheten så finns det naturligtvis starka traditioner kring vissa områden. Det är med ndar ord ett gediget arbete att avgränsa ett centralt innehåll i varje enskilt ämne. Exemplifiera med debatten om Antiken. Det centrala innehållet ska dessutom fördelas över de olika årskurserna. Ibland är det en självklarhet att visst innehåll börjar man med för att sedan gå vidare till något annat. Många gånger är det dock inte så. När vi har fördelat det centrala innehållet har vi dels utgått ifrån vad som kan vara relevant och intresseväckande för elever i olika åldrar. Dels jämfört de olka ämnena och sett till att innehåll som tanjerar varandra, d v s delar som väl skulle kunna läsas integrerat med andra ämnen läggs inom samma årskurser. Ge exempel från religion och livsfrågor samt biologin

19 Skolans värdegrund och uppdrag
Det samlade uppdraget Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag Kapitel 3 Kursplaner Kapitel 2 Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Kunskaper Beskriva kursplanernas relation till kapitel 1 och 2.

20 Kunskapskravens konstruktion
utgår från de långsiktiga målen relateras till innehållet beskriver elevens kunnande så som det kan observeras, vad eleven gör eller visar utformas i löpande text och i tabellform

21 Ny betygskala - principer
MVG A 20 17,5 15 12,5 10 B VG C Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda D G E F Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllda till sin helhet 6 gradig betygsskala F – underkänt steg, ej uppnått kravet för E - , inget betyg, används om det saknas underlag pga frånvaro Kunskapskrav för A, C och E B och D -

22 Kunskapskrav Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.. E C A Kvalitén i förmågan Komplexiteten och omfattningen av innehållet Ev. konkret exempel

23 Progression E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse
Fakta Fakta Fakta Niclas

24 Konsekvent begreppsanvändning
C A Grundläggande Goda Mycket goda Beskriver och kan exemplifiera Beskriver och kopplar ihop delar till helheter Beskriver och generaliserar Enkla beskrivningar Utvecklade beskrivningar Välutvecklade och nyanserade beskrivningar

25 Exempel på begreppsanvändning
C A Eleven har grundläggande kunskaper om kristendom, islam, judendom, hinduism, buddhism, och andra livsåskådningar och visar det genom att redogöra för en rimlig bild av centrala tankegångar, urkunder, och historia. Eleven har goda kunskaper om kristendom, islam, judendom, hinduism, buddhism och andra livsåskådningar och visar det genom att redogöra för en bred bild av centrala tankegångar, urkunder, och historia. Eleven har mycket goda kunskaper om kristendom, islam, judendom, hinduism, buddhism, och andra livsåskådningar och visar det genom att redogöra för en allsidig bild av centrala tankegångar, urkunder och historia. Maria: Här är ett exempel från religion vid ett tidigt skede. Tydliggör att detta är en del av ett kunskapskrav och att denna lilla del blir tydlig först i relation till den hela beskrivningen. Dock skapar detta sätt att strukturera texten en överblick vad gäller progressionen mellan de olika stegen. Visa på hur det centrala innehållet tydligt definieras och beskriv problemet med att vara så detaljerat i beskrivningarna d v s att texten de blir väldigt omfattande och därmed tappar i tydlighet. I det senaste utkastet är de olika religionerna inte utskrivna utan definieras bara som olika världsreligioner. Då kan man som lärare behöva gå tillbaka till Ci för att se vilka dessa var.

26