En behovsbaserad styrningsprocess Anne Bylund, koordinator i Nätverken

En presentation över ämnet: "En behovsbaserad styrningsprocess Anne Bylund, koordinator i Nätverken"— Presentationens avskrift:

1 En behovsbaserad styrningsprocess Anne Bylund, koordinator i Nätverken

2 Några utgångspunkter En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Roller och ansvar En jämlik hälso- och sjukvård med god kvalitet – utgående från befolkningens behov. Hälso- och sjukvårdslagen Nationella prioriteringsordningen God Vård 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

3 En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård
Som förtroendevald kan man ha en eller flera roller kopplat till det/de uppdrag man åtagit sig: Befolkningsföreträdare med behovsperspektiv Finansiär Ägare Producent 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

4 Förtroendevaldas roll
Identifiera behov Finansiera Prioritera bland områden Fördela resurser Ge inriktning Följa upp resultat 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

5 Förståelse och respekt
Politikens logik Experter på befolkningen. Ej vetenskap, utan en mix av fakta, värderingar och fingertoppskänsla. Tjänstemännens logik Experter inom sakområdet. Rationalitet och effektivitet som ledstjärna. Förståelse och respekt Lyhördhet och förståelse för varandras logik. Respekt för varandras roller och ansvar. 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

6 Att fundera på? Befolkningens företrädare? Patientens ombudsman?
Vårdens beskyddare? Förvaltningens försvarare? Intresseorganisationernas vapendragare? Anhörigas livlina? 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

7 Hälso- och sjukvårdslagen
God hälsa - vård på lika villkor för hela befolkningen. Största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (bl a kvalitet, trygghet, tillgänglig, respekt, kontinuitet och säkerhet). Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

8 Nationella prioriteringsordningen
Prioriteringsgrupp 1: Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Lindrande vård i livets slutskede samt vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande. Prioriteringsgrupp 2: Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering m m enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Prioriteringsgrupp 3: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Prioriteringsgrupp 4: Vård av andra skäl än sjukdom och skada. 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

9 God Vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård
Patientfokuserad vård Jämlik vård Effektiv vård Vård i rimlig tid 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

10 Vision och värdegrund ”Bra vård och bättre hälsa. Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs.” Den politiska värdegrunden: Landstingets uppgift – en god hälsa och livskvalitet åt östgötarna. Hälso- och sjukvården är till för medborgarna. Se hela människan i sitt sammanhang. Behandla andra som du själv skulle vilja bli behandlad. Det som görs idag ska göras ännu bättre imorgon. Resurserna ska användas på bästa sätt. Gott ledarskap och gott medarbetarskap. 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

11 Medborgarperspektivet är överordnat
God och förbättrad hälsa! Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende! Patienten ska ha en stark ställning! En god och förbättrad hälsa hos befolkningen ska skapas med hjälp av hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och sjukvårdande insatser, baserade på en god kännedom om medborgarnas behov. 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

12 Behovsbegreppet Prioriteringsutredningen (SOU 1995:5)
Människovärdesprincipen. Behovs- och solidaritetsprincipen. Kostnadseffektivitetsprincipen. 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

13 Hälsa Hälsogap (behov) Ohälsa
Liss behovsmodell Hälsa Optimalt hälsotillstånd Önskvärt hälsotillstånd (mål) Aktuellt hälsotillstånd Hälsogap (behov) Ohälsa 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

14 Behov och förutsättningar
Befolkningens hälsa, sjukdomars utbredning och förekomst (epidemiologiska fakta). Folkhälsa, självupplevd hälsa (folkhälsoenkät). Demografi. Förtroendevaldas erfarenheter från medborgarna I syfte att jämföra fakta, ta reda på vad man tycker, förklara och återkoppla. Detta kan inhämtas t ex genom samtal, vårdbarometern. Konsumtionsdata. Nationella kunskapsunderlag, prioriteringsordning. Hälso- och sjukvårdens utveckling (metoder, tekniker, läkemedel. 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

15 Prioriterings- beslut
Styrning utifrån behov - En systematisk process Hälso- och sjukvårdsnämnden 2007 Åtagandet Tjänstemanna-produkt Utförarnas ”svar” på uppdraget Uppdraget Politiskt beslut Dialog med utförarna Behovsanalyser Tjänstemanna-produkt Dialog med verksamhet/utförare Prioriterings- beslut Politiskt beslut Dialog med utförarna Upp- följning Uppdrag Uppföljningar Politiskt beslut - Rapport till LF Årsredovisning till LF Tjänstemanna-produkt Övriga redovisningar enligt uppföljningsplan Avtalen Politiskt beslut Avvägning mellan uppdrag och åtagande 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

16 Uppdraget Förtroendevalda finansierar utifrån prioriterade behov och beslutar om inriktning, överenskommelser/- uppdrag/motsvarande med fokus på resultat inom bl a följande områden: Folkhälsa, medicinskt, patienttillfredsställelse inkluderande upplevd hälsa, synpunkter på vården m m Tjänstemän omsätter besluten i överenskommelser/ avtal/uppdrag/motsvarande med fokus på resultat. 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

17 Uppdraget Relationer och attityder mellan de tre ”nivåerna” förtroendevalda – tjänstemän – producenter! Tjänstemän är en viktig brygga för att ”systemet” ska fungera. För att skapa respekt mellan olika aktörer krävs tydliga roller och ansvarsområden. 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

18 Uppföljning Uppföljning av politiskt fattade beslut om På lång sikt
Inriktning På lång sikt Effekter på folkhälsan Och på kort sikt Medicinska resultat. Patienttillfredsställelse Upplevd hälsa Synpunkter på vården 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

19 Ett sätt att beskriva helheten
Befolkningens självupplevda hälsa Befolkningsutveckling demografi Befolkningens hälsa, sjukdomars utbredning och förekomst, folkhälsa Medicinsk utveckling läkemedel, teknik Fastställda prioriteringar Nationella kunskapsunderlag Konsumtions- mönster Befolkningens synpunkter Uppföljning Hur vården motsvarar uppdragen (upplevd hälsa, patienttillfredsställelse, medicinska resultat, långsiktigt – folkhälsa Behov/förutsättningar * Mål, prioriteringar, ramar Tillgänglig och i rimlig tid Säker Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Kvalitativt likvärdig jämlik Effektiv Patientfokuserad Uppdrag 28 februari 2009 * Fakta som är analyserat, hänger ihop och är ”paketerat” med god pedagogik! Landstinget i Östergötland

20 Behov – Uppdrag – Uppföljning!
Behov – Vad är det? Hur kan behoven identifieras? Hur ser hälso- och sjukdomsutvecklingen ut? Vilka är grupperna som ni särskilt vill värna? Uppdrag – Vad vill ni? Hur kan ni via mål och uppdrag styra åt rätt håll, d v s vad vill ni uppnå för effekter för dem ni är till för? Hur kan ni skapa utrymme för prioriterade grupper? Uppföljning – Hur kan ni följa effekterna och resultaten för befolkningen och era prioriterade områden/grupper? Hur kan ni följa detta över tid? 28 februari 2009 Landstinget i Östergötland

21 Tack för mig! anne.natverken@telia.com 070-56 783 90 28 februari 2009
Landstinget i Östergötland