Ekorren – skogens akrobat

En presentation över ämnet: "Ekorren – skogens akrobat"— Presentationens avskrift:

1 Ekorren – skogens akrobat
                                                         

2 Ekorren kan springa och hoppa som en akrobat från gren till gren.
Utseende Färgen varierar från svart till rödbrun. Sommarpälsen är rödbrun och vinterpälsen är grå. Magen är vit. Ekorren byter päls 2 gånger om året. Den har tofsar på öronen. Ekorren har en lång och yvig svans. En ekorre kan bli mellan cm lång och väga mellan 200 – 450 gram. Ekorrens svans kan bli upp till 20 cm lång. Ekorrens huvud är runt och ögonen är stora. Ekorrens framben är korta, och tassarna kan användas, så som vi använder våra händer. Bakbenen är långa, starka och bra att hoppa med. Föda Ekorren äter gran- och tallfrön som finns inne i kottar. De äter ibland även nötter, ekollon, svampar, insekter och fågelägg. Ekorrar kommer ofta till sommarstugor för att äta av de solrosfrön som lagts ut till fåglarna. Ekorren kan ibland plundra fågelbon på ägg t.o.m. små ungar som den äter upp. Men det är bara vissa av ekorrarna som gör så. Boplats Ekorren bygger sitt bo av kvistar och granris. Ibland övertar ekorren gamla bon, som hackspettsbon, holkar och hål i stammar. Ekorrarna lever vilda på Skansen. De äter gärna direkt ur handen när det bjuds och därför har ekorren blivit Skansens symbol.

3 Ungar Utbredning och miljö Biologi
Ekorrhonan föder 3-4 ungar som den diar i 1 månad. Ekorren brukar ha sina ungar i ett övergivet fågelbo. Ekorren får 1-3 kullar med ungar varje år. Utbredning och miljö Ekorren är vanlig i skogsområdet i hela Sverige. Den trivs även i städernas parker och i trädgårdar. Biologi Ekorren är aktiv på dagen och vi kan ofta få syn på den i skogen. En ekorre kan bli uppemot 8-10 år gammal. Ekorrar kan simma, men det går väldigt sakta.

4 Älgen – skogens konung                                   

5 Utseende Föda Utbredning och miljö
Älgen är 2,5 - 3 meter lång och max 2,3 m hög. En älg kan väga mellan kg. Svansen är 10 cm lång. Fällen är rödbrun till svartbrun. Bara tjuren har horn. Hornen kan bli uppemot 2 m långa. Älgen har långa öron, rund mule, en kraftig kropp och långa ben. Föda På sommaren äter älgen mest blad, skott och kvistar. På hösten äter älgen även blåbärsris och ljung. Under vintern är det tallris och kvistar som gäller. Älgen använder både synen, lukten och smaken när den skall välja ut den bästa födan. Utbredning och miljö Älgen finns i hela landet utom på Gotland. Det finns ungefär 3000 älgar i Sverige. Älgarna lever i barrskogsområden.

6 Levnadssätt Ungar Biologi
Älgen lever huvudsakligen ensam, men kan gå tillsammans i flock. Det händer mest på vintern. Ungar Kalvarna föds i maj-juni och väger mellan 8-15 kg vid födseln. Det är oftast 1-2 kalvar i en kull. Kalvarna diar i 7-8 månader. Älgen är dräktig i 8 månader och får oftast en kalv, men tvillingar är inte sällsynta. Kalvarna stannar i ett år hos sin mamma sedan stöter kon bort kalven. Biologi Älgen är vårt lands största landdäggdjur. På sommaren finns det ca älgar i Sverige. Ungefär av dessa skjuts på hösten. Älgen kan bli upp till 25 år gammal. Älgen är för det mesta aktiv under dygnets mörka timmar.

7 Björnen                                           

8 Björnen Utseende Föda Idet
Björnen är stor och kan bli 2,5 meter lång. Den har ett hundaktigt huvud och kraftiga ben. Pälsen är brun och på halsen har de ofta en vit fläck. På liknande sätt som hundar byter även björnar sitt pälshår varje år. Föda Björnen äter mest växter som: örter, gräs, blåbär och gröna växtdelar. Men ibland äter björnen också andra djur såsom: fisk, myror, älg och ren (då tillgången på växter är dålig). Idet Björnarna ligger i ide mellan november/december till mars/april. Björnen sover alltså i 5-7 månader om året. Idet är oftast i en urgrävd myrstack, grävd håla, eller en naturlig hålighet, eller en klipphåla. Björnen bäddar idet med ris och mossa. När björnarna sover slår deras hjärta långsammare och kroppstemperaturen sjunker. Björnen sover sedan tungt tills den vaknar igen någon gång i mars/april.

9 Hur undviker du att möta björn?
Ungar Björnhonor föder ungar med två till tre års mellanrum. Vid födseln väger ungarna mellan 3 och 6 hekto. Utbredning och miljö Sveriges björnar är uppdelade i två raser: De som finns i Dalarna och Härjedalen och de som finns i Jämtland och norrut. Brunbjörnen föredrar skogsområden. När man hugger ner skog minskar björnarnas naturliga miljöer och björnarna blir färre. Människan är björnens enda fiende. Biologi Björnarnas närmaste släktingar är hundar. Björnar är vanligtvis snälla och fredliga djur som lever ensamma. Hur undviker du att möta björn? Björnar har bra hörsel och bra luktsinne. Om björnen hör dig eller känner lukten av dig så försöker den undvika dig. Därför är det bra att vara så ljudlig som möjligt när man är ute i skogen. I Sverige finns det ca björnar. Björnar rör sig över stora områden.

10 Vargen

11 Utseende Föda Utbredning Ungar
Vargen är ca 90 cm hög och kan väga mellan kg. Vargen påminner om en stor schäfer. Vargar är grå med rödbruna skiftningar i sommarpälsen och mera grått i vinterpälsen. Hakan är nästan alltid vit. Föda Vargen är ett rovdjur och äter främst älg men även rådjur, bäver, grävling och ibland även ren och hund. En vuxen varg kan äta upp till 8-9 kilo kött på en dag. Bävrar, harar, möss och andra smågnagare samt kräldjur, groddjur och ryggradslösa djur kan även bli mat till vargen. Utbredning Vargen fanns en gång i tiden i hela Sverige. Nu finns den främst i Värmland, Dalarna, Närke, Uppland och Hälsingland. Vargen är fredad i Sverige vilket betyder att den inte får jagas. Idag finns det bara cirka 150 vargar kvar i Sverige. Ungar En varg är dräktig i ca 63 dagar. Oftast föder vargen ungefär så många valpar som en hund: 2-6 men det kan bli upp till 10 stycken. Valparna föds under våren. Redan efter ett år är valparna vuxna. Då lämnar de vanligen flocken och ger sig ut på långvandring efter en partner och ett eget revir.

12 Biologi Alla världens hundraser härstammar från vargen. Vargen är det tredje största rovdjuret i Europa. Det som oftast kallas vargflock är oftast bara en vargfamilj som består av förälädraparet eller ”alfaparet” som det också kallas, valparna och ibland kvarstannande syskon. De flesta valparna lämnar flocken vid ca 1 års ålder. En varg kan springa i mer än 45 kilometer i timmen. Vargens yl kan höras över en mil och används främst för att hålla kontakt inom flocken, som ofta är utspridd på flera smågrupper. En varg kan också morra, bjäbba och skälla. Är vargen farlig? En varg kan ensam döda en fullvuxen älg. De flesta vargar är skygga och gör allt för att undvika människan.

13 Räven

14 Utseende Räven har en röd långhårig päls, ett trekantigt, spetsigt huvud och en lång svans. Den liknar en smal, mellanstor hund. Rödräven har en kroppslängd på ungefär 75 cm. Räven väger omkring 7 kg. Den har en rödfärgad rygg och en vit buk. Svansen används till många saker bl.a.: som balansgång när räven rör sig och som kudde när räven ligger och sover. Räven har rörliga öron så att de kan vridas efter var ljudet kommer ifrån. Föda Rävar är allätare. De äter oftast gnagare, men de äter även växter och döda djur. Rävar jagar möss, harar, höns och fiskar – den är ett rovdjur! I nödsituationer äter den även grodor. ”Mushoppet”: Vid jakt på möss eller sorkar står räven stillar och lurpassar på djuret, sedan hoppar den blixtsnabbt på bytet när det kommer fram. Boplats Räven lever i skogar och på ängar. I parker och i koloniträdgårdar i större städer. Räven har en mycket god förmåga att anpassa sig.

15 Ungar Utbredning Biologi
I mars eller april föds valparna. Honan har då varit dräktig i ca 50 dagar. Kullen brukar ofta bestå av 4-7 ungar. Vid födseln är ungarna blinda och väger bara ca 100 gram. De öppnar ögonen och öronen efter ca 2 veckor. När valparna är 6 månader gamla börjar de som smått flytta från föräldrarnas område. Utbredning Räven lever överallt i Sverige. Rödrävarna bor i skogar, på ängar, på åkrar och i städer. Biologi Rävar lever i familjeflockar som försvara sitt revir mot främmande rävar. Räven pratar mycket. Den kan använda mer än 40 olika läten. Lätena är speciella för varje enskild räv och rävarna kan känna igen varandra på lätena. Rävarna använder t.ex. ett skrik för att varna för fara. Räven sover på dagen och är aktiv på natten.

16 Källförteckning www.buf.kristianstad.se www.bioresurs.uu.se