Sammanställning av personalbehov och befolkningsutveckling för Gullspång, Mariestad och Töreboda 2006-2030 Sammanställd 2007-06-05 Måns Norberg 08-452.

En presentation över ämnet: "Sammanställning av personalbehov och befolkningsutveckling för Gullspång, Mariestad och Töreboda 2006-2030 Sammanställd 2007-06-05 Måns Norberg 08-452."— Presentationens avskrift:

1 Sammanställning av personalbehov och befolkningsutveckling för Gullspång, Mariestad och Töreboda Sammanställd Måns Norberg

2 Personal och befolkning 2006
Standardräknad sjukfrånvaro är den frånvaro kommunen skulle haft om man haft samma ålders- och yrkesstruktur hos personalen som den genomsnittliga kommunen i riket.

3 Fördelning på personalgrupper 2006

4 Förutsättningar Basen för beräkningarna är den partsgemensamma personal- och lönestatistiken som årligen samlas in av SKL. Totalundersökning av samtliga kommunalt anställda. Mättillfället är november 2006. Den personal som ingår i beräkningarna är de anställda i kommunens förvaltning, exklusive timavlönade. De anställda delas in i 30 yrken och sex verksamheter. Framskrivningen av personalbehoven görs utifrån en befolkningsprognos kopplat till kommunens kostnader. Kommunens personaltäthet i basåret gäller över hela perioden. Kommunens sammansättning av personal förändras dock med behoven. Inga ekonomiska restriktioner föreligger. Bedömningen för den sammanslagna kommunen görs i princip genom att addera personal, befolkning och behov i de tre kommunerna. Eventuella samordningsvinster eller ökade behov pga. sammanslagningen har inte beaktats.

5 ”Prognos” och utfall, exemplet Mariestad 1995-2005
Diagrammet visar förändringen av det faktiska utfallet av antalet sysselsatta i Mariestad, rensat för verksamhetsöverföringar, samt ”prognos” gjord med faktisk befolkningsutveckling. Diagrammet indikerar bland annat att det demografiska förändringarna inte ensamma förklarar utvecklingen av antalet sysselsatta. Inte minst ekonomiska aspekter och verksamhetsförändringar är viktiga. Även slumpmässig variation finns i och med att serien bygger på ett mättillfälle per år. Framskrivningsmetoden ska därför ses som en konsekvensanalys, inte en prognos.

6 Procentuell befolkningsutveckling 1980-2030

7 Procentuell befolkningsutveckling 2006-2030

8 Sysselsatta och befolkning. Procentuell utveckling 2006-2030 Gullspång
Med sysselsatt menas månadsavlönade, exklusive helt lediga. Timavlönade ingår inte Grundantagandet är att behovet av personal styrs av befolkningsutvecklingen utifrån utgångsläget vid årsskiftet Samma personaltäthet antas. Inga ekonomiska restriktioner föreligger.

9 Sysselsatta och befolkning. Procentuell utveckling 2006-2030 Mariestad

10 Sysselsatta och befolkning. Procentuell utveckling 2006-2030 Töreboda

11 Sysselsatta och befolkning. Procentuell utveckling 2006-2030 Alla

12 Respektive kommuns andel av totala antalet sysselsatta

13 Procentuell utveckling av befolkningen i olika åldrar, 2006-2030 Gullspång

14 Procentuell utveckling av befolkningen i olika åldrar, 2006-2030 Mariestad

15 Procentuell utveckling av befolkningen i olika åldrar, 2006-2030 Töreboda

16 Procentuell utveckling av befolkningen i olika åldrar, 2006-2030 Alla

17 Procentuell utveckling av befolkning 65 år och äldre samt behovsutveckling inom äldreomsorgen Gullspång

18 Procentuell utveckling av befolkning 65 år och äldre samt behovsutveckling inom äldreomsorgen Mariestad

19 Procentuell utveckling av befolkning 65 år och äldre, samt behovsutveckling inom äldreomsorgen Töreboda

20 Procentuell utveckling av befolkning 65 år och äldre, samt behovsutveckling inom äldreomsorgen Alla

21 Procentuell utveckling av antal sysselsatta i tre av kommunens verksamheter. 2006-2030 Gullspång
Med ”Omsorg” menas såväl äldre-omsorgen som handikappomsorgen

22 Procentuell utveckling av antal sysselsatta i fyra av kommunens verksamheter. 2006-2030 Mariestad
Behovet av gymnasieskola bestäms av utvecklingen av befolkningen år i kommunen. Elever från andra kommuner väntas ha samma procentuella utveckling.

23 Procentuell utveckling av antal sysselsatta i fyra av kommunens verksamheter. 2006-2030 Töreboda

24 Procentuell utveckling av antal sysselsatta i fyra av ”kommunens” verksamheter. 2006-2030 Alla

25 Andel av kommunens sysselsatta i omsorgen och förskola/skola 2006-2030
Andel av kommunens sysselsatta i omsorgen och förskola/skola Gullspång Observera att kommunen inte har egen gymnasieskola

26 Andel av kommunens sysselsatta i omsorgen och förskola/skola 2006-2030
Andel av kommunens sysselsatta i omsorgen och förskola/skola Mariestad

27 Andel av kommunens sysselsatta i omsorgen och förskola/skola 2006-2030
Andel av kommunens sysselsatta i omsorgen och förskola/skola Töreboda

28 Andel av kommunens sysselsatta i omsorgen och förskola/skola 2006-2030
Andel av kommunens sysselsatta i omsorgen och förskola/skola Alla

29 Antal sysselsatta i kommunen, två områden. Gullspång
Observera att kommunen inte har egen gymnasieskola

30 Antal sysselsatta i kommunen, två områden. Mariestad

31 Antal sysselsatta i kommunen, två områden. Töreboda

32 Antal sysselsatta i ”kommunen”, två områden. Alla

33 Långsiktiga trender för några kommunala yrken
Efterfrågan på förskollärare väntas öka av såväl demografiska orsaker som att kommunerna strävar efter att öka andelen förskollärare i barnomsorgen. En trendframskrivning pekar på stor brist vid år 2020. Grundskollärare tidiga år (1-7): Tillgången väntas öka då många väljer denna inriktning på lärarutbildningen istället för förskollärare. Efter 2010 väntas tillgången öka mer än efterfrågan i skolan. Motsvarande trend finns för lärare i grundskolans senare år. Beror dock på vad som händer med dagens obehöriga lärare. Det finns en kortsiktig brist på gymnasielärare fram till och med Med nuvarande dimensionering av högskolan överstiger sedan tillgången efterfrågan. Omfattningen av överskottet beror på hur man tar hänsyn till dagens obehöriga lärare. Efterfrågan på yrkeslärare väntas dock med råge överstiga tillgången. Efterfrågan på barn- och fritidsutbildade väntas öka som en konsekvens av brist på förskollärare och omsorgspersonal (många barn- och fritidsutbildade jobbar idag i äldreomsorgen). Efterfrågan på omvårdnadsutbildade väntas öka (kraftigt inom äldreomsorgen) medan tillgången väntas sjunka, främst till följd av att antalet nybörjare på gymnasieutbildningen sjunkigt kraftigt. En stor del av utbildningen sker idag via vidareutbildningar och vuxenutbildningar. Källa: Statistiska Centralbyrån, Trender och prognoser 2005.

34 Efterfrågan inom några yrkesgrupper, (sammanslagen kommun)
Efterfrågbilden stämmer relativt bra med de generella trender som SCB räknar med. Nedgången i gymnasieskolan är dock lite kraftigare. Framskrivningen bygger på samma yrkesstruktur över hela perioden. Man kan (liksom SCB) tänka sig ett scenario där efterfrågan på förskollärare ökar pga. större pedagogiska ambitioner i förskolan. Detta skulle ge en annan bild. Den sammanslagna kommunen har dock i utgångsläget högre andel förskollärare i förskolan än genomsnittskommunen.

35 Försörjningskvot ((0-19+65-)/20-64 år)
Försörjningskvot=1 betyder att det finns lika många i arbetsför ålder som utanför. Är kvoten större än 1 finns fler utanför arbetsför ålder än i.

36 Historiska förvärvsfrekvenser 20-64 år 1985-2005

37 Anställda exkl. timavlönade i förhållande till förvärvsarbetande 20-64 år
Antal förvärvsarbetande räknas utifrån olika åldersgruppers sysselsättningsgrader år 2005 samt den prognostiserade befolkningsutvecklingen. Källa är SCB:s RAMS-register

38 Hur stor andel av kommunens förvärvsarbetande kvinnor skulle ”behövas” i kommunens förvaltning givet samma sammansättning hos personalen 2006 En orsak till ökningen är förskjutningen i kommunernas verksamhet från skola till äldreomsorg. År 2006 var andelen kvinnor i omsorgen mellan procent av de anställda i de respektive kommunerna.

39 Den anställdas åldersfördelning, riket (samtliga kommuner) och den sammanslagna kommunen, 2006

40 Procentuell andel av de anställda över 54 år, totalt och olika yrken
Med ”Teknik” menas ingenjörer, kommunalarbetare, vaktmästare och övrig teknisk personal. Yrkesindelningen baseras på klassificeringen BSK. Observera att det finns relativt få anställda i respektive yrkesgrupp.

41 Några åldersstaplar, gemensam kommun

42 Pensionsproblem? Mariestad har generellt haft lägre personalomsättning av tillsvidareanställda än riksgenomsnittet. Töreboda och Gullspång har haft omsättning i nivå med riksgenomsnittet (även om det varieraren del över tid) sett över de senaste fem åren. Åldersstrukturen säger att andelen pensionsavgångar kan väntas ligga högre än riksgenomsnittet de närmsta tio åren. Det finns dock inget i åldersstrukturen som säger att det väntar en generell ”pensionsexplosion” de närmaste tio åren. Den måttliga personalomsättningen gör dock att andelen pensionsavgångar (av den totala omsättningen) kan väntas ligga högre åren fram till 2015 än de senaste tio åren. Dock står pensioneringar historiskt för omkring 20 procent av omsättningen (30 procent för fast anställda) varför ökade pensionsavgångar inte slår speciellt mycket på den totala personalomsättningen. Inom vissa yrken finns dock tydliga ”pucklar” där pensionsavgångarna kan bli påtagliga. Gymnasielärare, Kommunalarbetare, Ingenjörer, Kontorspersonal är yrken med stor andel över 55 år. Denna åldersstruktur delas av många kommuner. Pensionsavgångarna kan troligen i större utsträckning sägas vara ett kompetensproblem snarare än ett volymproblem, även om volymen de närmaste 10 åren kommer att ligga högre än tidigare.

43 Antal anställda efter invånarantal 2005

44 Antal befattningar år 2005

45 Fördelning på personalgrupper 2006 och 2030