Alkohol- och narkotikasituationen - hur ser det ut – nationell - regionalt? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens om drogsituationen i länet och framtidens.

En presentation över ämnet: "Alkohol- och narkotikasituationen - hur ser det ut – nationell - regionalt? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens om drogsituationen i länet och framtidens."— Presentationens avskrift:

1 Alkohol- och narkotikasituationen - hur ser det ut – nationell - regionalt? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens om drogsituationen i länet och framtidens förebyggande arbete, 25 nov. 2010

2 Konsumtionstrenderna för vin- och ölländerna bland de tidigare 15 EU-länderna och för Sverige

3 Primärt två datakällor för mätning av alkoholkonsumtion 1.Inhemsk försäljning = Systembolaget, restaurangförsäljning och försäljning av folköl i butiker (kan/bör kompletteras med oregistrerad alkohol) 2.Frågeundersökningar med olika alkoholvanefrågor (frågor, skalor, index)

4 Alkoholförsäljningen i Sverige 1861-2009 (liter ren alkohol per inv. 15+)

5 Alkoholkonsumtionen i Sverige under olika år: totalt, per alkoholdryck och uppdelad i registrerad och oregistrerad alkoholkonsumtion (i liter ren alkohol per inv. 15+).

6

7 SoRADs konsumtiondata Analyser av SoRAD-data (Monitordata) från 2004 till 2009 1 500 intervjuer per månad = 18 000 per år Pågått sedan juni 2000 men med konsumtions- frågor sedan 2001 (outnyttjad datakälla) Exakt samma frågor – om vin, starkvin, folköl, starköl, sprit och cider sedan 2004 Kvantitets*frekvens-frågor – etablerad alk.skala. Stora urval: detaljerade analyser i många olika grupper, t.ex. könsspecifika åldersgrupper Dilemma – ökat bortfall (gäller alla typer av frågeundersökningar)

8 Självrapporterad alkoholkonsumtion (medelvärde och median) och andelen riskkonsumenter 2004-2009 bland män och kvinnor. Månatliga Monitordata 2004-2009

9 Intensivkonsumtion minst en gång i veckan under en 30-dagarsperiod, 2004-2009

10 Alkoholkonsumtionen i olika åldersgrupper 2004/05, 2006/07 och 2008/09, män

11 Alkoholkonsumtionen i olika åldersgrupper 2004/05, 2006/07 och 2008/09, kvinnor

12 Mer om 2004-09: SoRAD-data angående anskaffning indikerar en minskning från 2004-2008/09 Vissa regionala data visar på relativt stabila nivåer totalt sett FHIs tre (fyra) frågor och bild allmänt– stabilt men viss nedgång bland unga vuxna AUDIT i befolkningen 2009 jfr med 2005 (Källmén mfl., 2010) – små förändringar totalt men viss minskning bland unga vuxna Specifika skolåldrar: –Åk 9 – tydlig minskning: pojkar från 2000/01, flickor - från 2004/05 –Gymnasiet- stabilt – möjligen viss nedgång i vol. senaste åren

13 I befolkningen: Ca 90 procent dricker alkohol (något fler män än kvinnor) Storkonsument/riskkonsument: Ca 8-9 % kvinnor, ca 13-15 % män Alkoholberoende: Ca 3 % kvinnor, ca 5 % män ( I länet ca 100 000 – alkoholberoende eller skadligt bruk) (Olika insats er beroende på vilken nivå)

14 Skattningar av antalet med ”tungt narkotikamissbruk” Antal 197915 000 199219 000 199826 000 ----- 2001*28 000 2004*26 000 FHIs prevalensstudie: –befolkningsstudie: 2% män använt senaste 30 dgr, 0,9 % kv = 77 000 + receptbelagda läkemedel utan läkarens ord. (50 000) =127 000 –Registerstudie: 29 500 problematiska anv. (2007) – kan ej jfr bakåt (patientreg + kriminalvård) Sverige: ca 0,44% of pop. i åldersgruppen 15-64 (7:e lägst av EU-länderna). EU-25 ca 0,52% of pop. i åldersgruppen 15-64 *Baserat på slutenvårdsdata, 1979-1998 (case-finding studier med capture- recapture technique).

15

16

17 Alkoholkonsumtionsutveckling för kvinnor enligt månatliga Monitordata, olika åldrar och Sthlms län visavi övriga riket

18 Alkoholkonsumtionsutveckling för män enligt månatliga Monitordata, olika åldrar och Sthlms län visavi övriga riket

19

20

21 Gymnasiestudien – försök till att skatta hur vanligt olika anskaffningssätt är Kort frågeformulär -12-13 frågor Ifyllda i skolkorridorerna (ej i klassrum) 29 gymnasieskolor 2009, 17 gymnasieskolor 2008 Upp till 100 ifyllda enkäter per skola Senaste gången man drack: var kom alkohol ifrån (direkt och ursprungligen) Syfte: Genom enkel metod få en ”snabb” bild av hur gymnasieelever skaffar alkohol – vad är vanligast Två pilotstudier – 2008 och 2009 – ca 20 gymnasieskolor i länet, drygt häften deltog båda åren Skolor från 17 kommuner 2009, 14 kommuner 2008 (eller std) Om fungerar: snabb, billig metod som kan användas i större omfattning

22 Andel som druckit smuggelsprit och smuggelöl bland gymnasieelever i vissa kommuner i Stockholms län i mars 2009

23 Hur mycket de olika anskaffningsalternativen bidrar till det totala antal anskaffningar av alkohol bland gymnasieeleverna, mars 2009

24 Jfr 2008 – 2009, gymnasieenkäten Relativt små skillnader, men om något: Minskning av dryckestillfällen Något lägre andel som druckit illegal alkohol Kan detta stämma? Har konsumtionen och illegala (smugglingen) minskat bland unga?

25 Andel som druckit insmugglad alkohol under en 30- dagarsperiod, för män och kvinnor i olika åldersgrupper i Stockholms län 2002-2009 (2- årsperioder, glidande m)

26

27

28 Utvecklingen i Stockholms län Enligt inhemskt försäljning, plus skattning av införsel, smuggling, hemtillverkning: minskning i Stockholms län, fortfarande högre än riket (ca +10%). Andra data från Folkhälsoenkäten i Stockholms län – också minskning undantaget åldrarna 50+ (män – stabilt, kvinnor - ökning) Ungdomar(åk 9, gymn. år 2) Alkohol 2000/2002 – 2010: minskningar Narkotika 2000/2002 – 2006 – minskningar, därefter ökningar nästan tillbaka till nivåerna 2000/02

29 Källa: Karolinska folkhälsoakademin, 2010:6

30

31

32 Vad hänt, hur tolka? Konsumtionen fortfarande klart högre än mitten av 1990-talet, ingen väg tillbaka? Skadorna ökat, men i mindre takt och omfattning än förväntat Konsumtionen är fortfarande klart lägre i Sverige jfr med övriga Europa Totalkonsumtionsmodellen stämmer den? – Ja, om man inte är bokstavstroende, ingen naturlag, finns andra krafter

33 Vilka krafter – hur förklara mindre ökningar och t.o.m. minskningar Ökningar i nya konsumtionsgrupper – tar tid utveckla skador – kanske ökningar f.a. i grupper med tidigare låg konsumtion Ungdomstrender – att dricka mindre/ dataanvändning?! Massiva satsningar senare år – lokalt och regionalt och nationellt – kanske har stor påverkan på utvecklingen men svårt mäta Kan inte öka år efter år – någon mättnad inträffar Ibland går det upp, ibland går det ner

34 Sammanfattning, Stockholms län Stockholms län bättre utveckling än i övriga riket Idag (2009): Sthlms län ca 10 % högre konsumtion än i övriga landet, för 7-8 år sedan, ca 20 %. Alkohol- och narkotikarelaterade dödligheten (bästa indikatorerna): mer ”gynnsam” utv. i Sthlms län Ökningen – vård: kan indikera ökad efterfrågan men också ökat utbud, och andra systemförändringar Narkotika ungdomar – ökningar sedan 2006 (så också i Sverige)

35 Starting point: Alcohol: a public health perspective AvailabilityHarmConsumption E.g. price, outlet density, age limits Acute Chronic Total consumption model

36 Geographical link – 31 European countries