1 Rapport från Kärnavfallsrådets möte den 15 april 2010 på Näringslivetshus i Stockholm LKO- Oskarshamn 23 april 2010 António Pereira Dok. 10-04-23.

En presentation över ämnet: "1 Rapport från Kärnavfallsrådets möte den 15 april 2010 på Näringslivetshus i Stockholm LKO- Oskarshamn 23 april 2010 António Pereira Dok. 10-04-23."— Presentationens avskrift:

1 1 Rapport från Kärnavfallsrådets möte den 15 april 2010 på Näringslivetshus i Stockholm LKO- Oskarshamn 23 april 2010 António Pereira Dok. 10-04-23

2 2 Syfte Programpunkter Bergtekniska utmaningar

3 3 Syfte Att få och ge en inblick om ”bergtekniska utmaningar vid uppförandet av ett slutförvar av använt kärnbränsle”

4 4 Programpunkter 13.00 Välkommen, Torsten Carlsson (Kärnavfallsrådet) 13.10 Sveriges berggrund, Karin Högdahl (docent i geologi och ledamot i Kärnavfallsrådet) 13.30 Bergmekaniska utmaningar för LKAB, Lars Malmgren (LKAB) 14.30 Kaffe 15.00 Slutförvarsanläggningen och dess bergtekniska utmaningar, Olle Olsson, Eva Widing och Rolf Christiansson (SKB) 16.00 Uppförande av ett slutförvar från ett myndighetsperspektiv, Bengt Hedberg (SSM) 16.30 Frågor och diskussion 17.00 Avslut, Torsten Carlsson (Kärnavfallsrådet)

5 5 Bergtekniska utmaningar Kärnavfallsrådet- Karin Högdahl Karin Högdahl, docent i geologi och ny medlem i Rådet föreläste om jordens utveckling och Sveriges geologi Jordens historia, kontinentalplattor och seismiska zoner

6 6 Bergtekniska utmaningar Kärnavfallsrådet- Karin Högdahl

7

8

9

10

11 11 Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren LKAB:s Lars Malmgren kunde inte flyga till Stockholm och gjorde sin presentation på distans via ett konferenssystem LKAB har drivit sin verksamhet i 120 år De är stora i Sverige men små i världen med en marknadsandel för järnmalm på 3%. Brasilien och Australien är de stora aktörerna

12 12 Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren Det finns 20 ”malmkroppar” i Malmberget och LKAB har hittills brutit malm i 10 av dessa Huvudnivån i Kirunas brytning är vid 1045 meters djup. Bergsspänningarna är i nivån med Forsmark på 450 till 500 meters djup.

13 Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren

14

15

16

17 17 Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren Kirunagruvan är sedan 2007-2008 kvalificerad som en ”seismisk gruva”. De högsta skalven som har mätts är på 3 i Richterskalan. Största skalven i en gruva har mätts i Sydafrika – 5.3 M

18 Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren Det förekommer i gruvan det som man kallar ”smällberg” alltså spjälkning.

19 Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren

20 20 Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren LKAB har erfarenhet av bergförstärkning. Det förekommer mycket betong och järn/stål något som vi inte vill ha i förvaret. LKAB har nu en egen seismisk mätstation med 130 geofoner som kompletterar SGU:s egna mätningar. Efter en salva får man ett ras på 10 000 ton, och låter sedan berget vila i ett dygn, innan man går in i området.

21 21 Bergtekniska utmaningar SKB - Olle Olsson, Eva Widing Olle Olsson introducerade kort SKB:s arbete. Ansökan blir till, årsskiftet 2010/2011. Eva Widing har ansvaret för anläggningens projektering som innebär: Viktiga data Kapacitet för ca 6000 kapslar Förvarsdjup ca 470 meter Yta 3 – 4 km2 (300 – 400 hektar) Deponeringstunnlar ca 52 kilometer Övriga tunnlar ca 14 kilometer Totalt uttagen bergvolym ca 2,3 miljoner m3 Byggtiden ca 8 år, uttag av ca halva bergvolymen Drifttiden ca 50 år, uttag av ca halva bergvolymen

22 22 Bergtekniska utmaningar SKB - Eva Widing Produktion av buffert ca 25 ton per dygn Produktion av återfyllnad ca 300 ton per dygn

23 23 Bergtekniska utmaningar SKB- Rolf Christiansson Rolf Christiansson som är ansvarig för sprängningen, studerar bergsspänningarna. Respektavståndet till sprickzoner > 3 Km Redovisade för experiment i Äspö som visar att skadzonen inte behöver vara kontinuerlig

24 Bergtekniska utmaningar SKB- Rolf Christiansson

25

26

27

28

29 29 Bergtekniska utmaningar SSM - Bengt Hedberg Bengt Hedberg: inom detta område bevakar SSM två av IAEA:s projekt GEOSAF och PRISM GEOSAF – byggteknik för geologiska förvar PRISM – byggteknik för ytförvar

30 Bergtekniska utmaningar SSM- Bengt Hedberg Erfarenheter från USA (WIPP)

31 31 Bergtekniska utmaningar Frågor Jag ställde tre frågor varav en icke teknisk: a) Om stora infrastrukturprojekt b) Om Äspös experiment om skadezonen c) Om slutförvarets initialtillstånd och alkalina ämnen pga. användningen av cement.

32 32 Bergtekniska utmaningar - Frågor Nicklas ifrågasatte respektavståndet i Forsmark med hänvisning till skalv av magnitud 3 Milkas frågade Karin om vad hon som ny medlem i rådet, tyckte om säkerheten i Forsmark Andra frågor såsom avståndet mellan borrhålen etc.

33 33 Bergtekniska utmaningar Frågor Torsten Carlsson observerade att i SKB:s värld fungerar allt och problem löses alltid i motsats till det som vi hörde om Kiruna. Torsten avslutade mötet med en träffande synpunkt: att beslutet om förvaret kommer att baseras på förtroende