NPÖ och PDL Nationell patientöversikt (NPÖ) är ett stöd till sammanhållen journalföring. Det är ett IT-stöd som sammanställer din patients journaluppgifter.

En presentation över ämnet: "NPÖ och PDL Nationell patientöversikt (NPÖ) är ett stöd till sammanhållen journalföring. Det är ett IT-stöd som sammanställer din patients journaluppgifter."— Presentationens avskrift:

1 NPÖ och PDL Nationell patientöversikt (NPÖ) är ett stöd till sammanhållen journalföring. Det är ett IT-stöd som sammanställer din patients journaluppgifter även om de dokumenterats hos andra vårdgivare. T ex kommun, andra landsting, privata vårdgivare etc. Nyttan med NPÖ och sammanhållen journalföring är att du vid behov enkelt kan få en översikt av patientens vårdhistoria för att snabbt kunna ge en god och säker vård. Din patient slipper också upprepa sin vårdhistorik vid möte med ny vårdpersonal. Enligt Patientdatalagen (PDL) har patienten rätt att välja att inte tillgängliggöra sin vårdinformation för NPÖ. Tack vare Patientdatalagen är det möjligt för flera vårdgivare att läsa uppgifter i dina journaler. Så att den du möter kan få tillgång till alla relevanta uppgifter om dig. Oberoende av vilket landsting, kommun eller privat vårdgivare du söker vård hos. Det kallas sammanhållen journalföring. Syftet är att vi enklare ska kunna se hela din vårdhistoria. Så att du snabbt kan få god och säker vård. Patientdatalagen Lag från 2008 med samlade regler för hur personuppgifter inom hälso- och sjukvården ska behandlas. Lagen reglerar bland annat sekretess, sammanhållen journalföring, vem som har rätt att ta del av patientuppgifter och patientens rätt att spärra uppgifter. 1

2 Vad visas i Nationell patientöversikt
NPÖ är precis som namnet antyder en översikt bestående av en patients uppgifter från flera journalsystem. Det är inte en stor, komplett journal. Vad som görs synligt i NPÖ beror på vilka journalsystem och informationsmängder som vårdgivarna valt att ansluta. Vanliga informationsmängder är till exempel diagnoser, ordinerade och utlämnade läkemedel, laboratoriesvar och journalanteckningar.

3 Översikt NPÖ NPÖ Produktion Konsumtion Vårdgivare Vårdgivare Sjunet
SITHS HSA Vårdgivare Produktion SITHS HSA eHälso-myndigheten VIS VIS Vårdgivare 3

4 Vilka Informationsmängder ska LiV leverera till NPÖ?
Vårdtagare (patient) Vårdkontakter Medicinsk diagnos/åtgärd Vårddokumentation Epikris/Slutanteckning Omvårdnadsepikris, besöksanteckning, m.fl. Labsvar (Klinisk kemi) Förskrivna uthämtade läkemedel (eHälsomyndigheten) Päivi Laritz, e-Hälsa. LiV

5 Vad levereras inte till NPÖ
Person-/journaluppgifter för personer som är avlidna Person-/journaluppgifter för personer med Skyddad identitet Person-/journaluppgifter på patienter med Reservnummer Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

6 Använd NPÖ vid följande tillfällen…
Före, under och efter rond För kompletteringar av patientens egen berättelse Efter besök/vårdtillfälle hos annan vårdgivare Inför utskrivning/hemgång av känd patient från slutenvård NPÖ är ett effektivt verktyg som ger behörig vårdpersonal tillgång till patientinformation över organisationsgränser.

7 … Kontroll av läkemedelsordinationer (recept – uthämtade läkemedel)
Kontroll av provsvar Vid besök av patient från annat län Inför planering av besök eller inläggning av patient (efter mottagen remiss) NPÖ är ett effektivt verktyg som ger behörig vårdpersonal tillgång till patientinformation över organisationsgränser.

8 Vad behövs göras inför start av NPÖ…
Du ska kunna logga in i NPÖ Du behöver ha ett e-tjänstekort med SITHS-certifikat och en kortläsare (till det behövs programvara som läser kortet samt tillhörande drivrutiner för kortläsaren) Ett ”medarbetaruppdrag” i LiV-katalogen som ger dig behörighet till att komma åt sammanhållen journalföring SITHS är en e-legitimation, som utfärdas till behörig vårdpersonal. För att få en sådan, som är en förutsättning för tillgång till NPÖ, måste personalen vara registrerad i HSA. E-legitimationen består av ett plastkort med chip och har en pinkod för inloggning. Med hjälp av SITHS-kort kan exempelvis en läkare identifiera sig och ge bevis för sin behörighet, oberoende av arbetsplats eller var i landet han eller hon befinner sig.

9 … Du ska kunna informera patienterna om vilka rättigheter de har angående sammanhållen journalföring Vårdinrättningen ska ha tillgång till informationsblad och anslag till väntrum och mottagningsrum Hur NPÖ kommer att påverka användarna är upp till enhetens verksamhetschef. Frågeställningar som bör ställas till verksamheten i samband med ett införande är: - Hur vill man använda NPÖ på enheten - Ska det vara ett "krav" att använda NPÖ i samband med behandling och i så fall när - Enheten bör ta fram riktlinjer hur NPÖ ska användas hos dem o PDL – vad de måste tänka på i samband med patientmötet, samtyckeshantering, spärr av journal i NPÖ osv. o Vart de ska höra av sig om något felar i NPÖ o Vart de kan hitta informationsmaterial om NPÖ o Vart de kan hitta frågor och svar om NPÖ o Vart de kan hänvisa patienterna om dessa har fler frågor om NPÖ

10 Inför införande av NPÖ i din verksamhet
Avgör vem som ska ha tillgång till NPÖ Medarbetaren fyller i och skriver under blanketten ”Information till användare” Blanketten lämnas till administratören för Livkatalogen så att man kan tilldela medarbetaruppdrag i Livkatalogen Arkivera blanketten Skapa rutiner för NPÖ på verksamhetsnivå Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

11 När flera kan ta del av samma information skapas förutsättningar för:
Ökad vårdkvalitet - helhetsbild, samplanering/samordning möjliggörs Ökad patientsäkerhet - rätt information från källan Ökad effektivitet - snabb tillgång till information, patienten behöver inte upprepa

12 Information hämtas från
COSMIC alla verksamheter utom Division Psykiatri Hudklinikens – STI-mottagning Ungdomsmottagningar Kuratorsmottagningar Psykologmottagningar Labsvar hämtas från Analytix, Klinisk Kemi (från samma verksamheter som har Cosmic) Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

13 Vad krävs för att komma åt patientuppgifter i NPÖ?
Vårdrelaterat behov Logga in Välja medarbetaruppdrag Samtycke Tillgänglig patient NPÖ Vårdrelaterat behov – när man anser att man behöver ha kompletterande information från andra vårdgivare, för att kunna planera/utföra god och säker vård Logga in –SITHS-kort. Kortläsare. Personlig kod. Medarbetaruppdrag – Läggs upp i HSA Samtycke – individuellt. Krävs inte för barn Tillgänglig patient – Vårdkontakt som påvisar att patienten har en pågående vårdkontakt med vårdgivaren

14 Samtyckeshantering Samtycke från patient krävs för:
Sammanhållen journalföring (NPÖ) Läkemedel Behövs inte för barn/ungdom Samtycke ska alltid noteras i patientens journal Landstings-IT

15 Lagar och förordningar som styr sammanhållen journalföring
Patientdatalagen (2008:355) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso-och sjukvården (SOFS 2008:14) Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Personuppgiftslag (1998:204)

16 Spärrhantering Enligt Patientdatalagen har patienten rätt att välja att inte tillgängliggöra sin vårdinformation för NPÖ. I så fall måste landstinget skapa en ”spärr” för detta i Nationella Säkerhetstjänsten (spärrtjänsten)

17 Patientens möjlighet att begränsa elektronisk åtkomst för vårdsyfte
Ur Patientdatalag (2008:355) 4 § Personuppgifter som dokumenterats för ändamål som anges i 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2 hos en vårdenhet eller inom en vårdprocess får inte göras tillgängliga genom elektronisk åtkomst för den som arbetar vid en annan vårdenhet eller inom en annan vårdprocess hos samma vårdgivare, om patienten motsätter sig det. I sådana fall ska uppgiften genast spärras. Vårdnadshavare till ett barn har dock inte rätt att spärra barnets uppgifter. Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

18 Inre sekretess (inre spärr)
Hälso- och sjukvård som bedrives inom Landstinget i Värmland betraktas som ett sekretessområde – inre sekretess Du får då ta del av dokumenterade uppgifter om en patient med förbehåll att du deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för ditt arbete inom hälso- och sjukvården, 4 kap. 1 § patientdatalagen. Patienten har rätt att spärra information inom en vårdgivare. T ex lägga en spärr runt ett verksamhetsområde. Hur vårdgivare har definierat sina verksamhetsområden kan skilja sig åt men i LiV så är ett verksamhetsområde ett område som har en verksamhetschef. Exempel Kirurgisk klinik Karlstad, Sjukhuset i Torsby, Medicin Arvika, VC Verkstaden Arvika… Päivi Laritz, e-Hälsa. LiV

19 Yttre sekretess (yttre spärr)
För utlämnande av vårdinformation mellan Landstiget i Värmland och externa vårdgivare/organisationer gäller yttre sekretess. För att gå in och titta på en patients vårdinformation måste därför samtycke från patienten inhämtas eller menprövning göras. Det är viktigt att patienten informeras om riskerna och nackdelarna med att spärra sin vårdinformation för sammanhållen journalföring. Därför ska vi hänvisa patienten till sakkunnig person på Patient- och medborgarservice (nås via växeln, ). Spärren avser endast åtkomst av informationen via sammanhållen journalföring (NPÖ) och spärrar inte informationen för intern åtkomst av vårdpersonal (via ordinarie vårdsystem). Däremot gäller det omvända: Om patienten har spärrat eller vill spärra informationen internt inom landstinget, så kommer en spärr att sättas även för sammanhållen journalföring. Päivi Laritz, e-Hälsa. LiV

20 Nödöppning Kan inte göras av information spärrad av annan vårdgivare.
Då kan vårdpersonalen begära nödöppning av den sammanhållna journalen och ta del av journaluppgifterna. Dock inte spärrade uppgifter hos annan vårdgivare. Nödöppning följs upp regelbundet av vårdgivaren. Päivi Laritz, e-Hälsa. LiV

21 Spärrblankett och information
Information om spärrhantering finns på och Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

22 Logghantering Säkert identifierad vårdpersonal kan läsa journaluppgifter. Det måste finnas en patientrelation och patienten ska ha gett sitt samtycke. I efterhand går det att spåra via loggarna vem som tagit del av uppgifterna. Patienter har rätt att få tillgång till dessa. Varje vårdgivare gör systematisk uppföljning av loggar. Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

23 Logghantering inom LiV
Landstinget skall göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt patientuppgifter i vårdinformationssystemen (4 kap 3 § patientdatalagen). Landstinget logguppföljning styrs genom dokumentet - Övergripande regelverk vid logguppföljning Loggning är registrering eller inspelning av händelser som förekommer i ett system. Uppföljning består av utsökning och analys av relevanta delar av logginformationen. Denna analys av logginformation kan ske manuellt eller automatiskt. Uppföljning av händelser är en väsentlig del i säkerhetsskyddet. Loggar av olika slag utgör underlag för en sådan uppföljning. Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

24 Logghantering inom LiV
Syfte Att värna om patienternas integritet enligt patientdatalagen (PDL). Loggningen tjänar som underlag vid utredning av felaktig eller obehörig användning, och intrångsförsök. Därigenom kan loggen också utgöra en trygghet för behöriga användare mot ogrundade misstankar. Mål Att upptäcka obehöriga händelser/aktiviteter i systemet. Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

25 Återkalla/makulera ett samtycke i NPÖ
Samtycke registreras i NPÖ. Båda kan makuleras/återkallas i Säkerhetstjänster. Sjunet Internet Landstings-IT

26 Hur fungerar NPÖ Starta med NPÖ!
Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

27 Inloggning i NPÖ Stoppa in SITHS-kortet i kortläsaren och ange pin-kod för legitimering Val av medarbetaruppdrag (om man har fler än ett medarbetaruppdrag) Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

28 Samtycke SJF i NPÖ Sammanhållen journalföring: Möjlighet för vårdgivare att läsa, ta del av journalinformation från annan vårdgivare. Samtycke: Innebär att patienten/individen ger sitt medgivande till att vårdpersonal får ta del av patientens sammanhållna journal. Vårdpersonal/Hälso- och sjukvårdspersonal; Person anställd av vårdgivaren för att utföra vård och behandling. Vårdgivare;- Landsting och kommun samt annan juridisk person eller privat vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård. Kravet på samtycke gäller inte barn. Äldre barn (tonåring), som klarar att förfoga över sin sekretess, ska barnets samtycke inhämtas. (mognadsfråga och professionen bedömer och dokumenterar i journal) 28 Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

29 Översikten Vård- och omsorgstagare – Personidentifikation, närstående, tolkbehov, företrädare Uppmärksamhetssignal – Överkänslighet mot läkemedel, allvarlig sjukdom, allvarlig behandling, vårdbegränsning, smitta Diagnos – Diagnos Vård- och omsorgstjänst – Primärvård, specialistvård, hemtjänst, hemsjukvård, LSS, särskilt boende Ordinerade och förskrivna Läkemedel – Av vårdgivaren Uthämtade Läkemedel – Läkemedel uthämtade från apoteket Vård och omsorgskontakt – Epikris, intagningsanteckning, daganteckning, öppenvårdsanteckning, öppenvårdssammanfattning osv. Funktionstillstånd – PADL, funktionsnedsättning Vård- och omsorgsplan – av valbara slag Undersökningsresultat (kemi/mikro/bild/ekg/övrig) – Klinisk kemi, mikrobiologi, EKG med text och bild via länk, övrig undersökning Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

30 Tidslinjen i NPÖ ”mouseover” effekt
Över tidslinjen ser man ”bockade markeringar”, där visas händelser när man kör med muspekaren över. En liten ruta dyker upp där det står vilka händelser som skett. I NPÖ ses tidslinjen 3 år bakåt i tiden och 1 år framåt i tiden. Varje ruta motsvarar 1 månad i kalendertid. Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

31 Knappen kontakter När man klickar på knappen ”kontakter”, så visas alla Vård- och omsorgskontakter, även planerade kontakter framåt i tiden. Flikarna under rubriken ”vård- och omsorgskontakter” – start, slut, enhet, kontakttyp, kontaktorsak. Om man klickar på pil upp eller ner så görs en sortering . Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

32 Diagnoser Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

33 Dokument Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

34 Vård- och omsorgsdokument, journaltext
När man öppnar ett vård- och omsorgsdokument så visas journaltexten till höger i bild Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

35 Ordinerade och förskrivna läkemedel
Ordinerade och förskrivna läkemedel finns bara att se från de landsting som idag valt att publicera läkemedelsinformation från sitt journalsystem! (LiV producerar inte denna information) Uthämtade läkemedel visas från (Apoteket Service AB) eHälsomyndigheten för de senaste 15 månaderna bakåt i tiden. Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV

36 Kontaktuppgifter För frågor kring NPÖ Päivi Laritz paivi.laritz@liv.se
För frågor kring spärr- och logghantering Monica Ask Päivi Laritz, e-Hälsa. Hälso- och Sjukvårdsstaben LiV