4/7/2017 Juridiska källor Anna Wiberg 2011-10-24.

En presentation över ämnet: "4/7/2017 Juridiska källor Anna Wiberg 2011-10-24."— Presentationens avskrift:

1 4/7/2017 Juridiska källor Anna Wiberg

2 Databaserna: Zeteo & Karnov samt Fastighetsdata
4/7/2017 Identifiera juridikens olika dokumenttyper i den svenska lagstiftningsprocessen och hur de förhåller sig till varandra och refererar till varandra. Databaserna: Zeteo & Karnov samt Fastighetsdata Webbsidor: Lagrummet, Regeringen, Riksdagen Källkritik & Referenshantering Vad behöver du för material för att finna svar på dina frågor? Var kan du hitta detta? Hur söker du efter det? Hur bedömer du det? Hur använder du det?

3 Behandlingen hos regeringen
Kommittédirektiv Utredning SOU/Ds Lagråds-remiss Lagråds-yttrande Proposition Allt material som framställs för att en lag ska bli till kallas förarbeten. Här tar vi upp förarbeten från riksdag och regering, men i vissa fall räknas även det enskilda myndigheter producerar till kategorin förarbeten, ex. utredningar av olika statliga verk. Vi kommer att gå igenom standardproceduren, men det kan vara bra att veta redan nu att många ärenden inte följer denna process. Här är en översikt över dokumenten från regeringen. Regeringens dokument publiceras på olika sätt. Det finns inte en sammanhållen serie. Lagstiftningsprocessen börjar exempelvis med att någon upptäcker ett problem som möjligtvis kan lösas lagstiftningsvägen, ett vallöfte regeringen vill uppfylla, problem med nuvarande lagstiftning eller ett direktiv från EU som ska införlivas i svensk lagstiftning. Regeringen kan då välja att tillsätta en utredning. Regeringen ger utredningen direktiv att utreda en fråga. Kommittén kan bestå av en eller flera personer. Det kan vara experter, tjänstemän och politiker. När regeringen tillsätter en utredning lämnar den samtidigt riktlinjer för utredningens arbete. Riktlinjerna kallas kommittédirektiv och talar om vilken fråga som utredningen ska undersöka, vilka problem det är som ska lösas och när regeringen vill att utredningen ska vara klar. Ibland utreds frågan på ett departement då publiceras resultatet i Departementserien eller så tillsätter regeringen en offentlig och ofta större utredning som publiceras i Statens offentliga utredningar. Betänkandet publiceras i en utredning, antingen i Statens offentliga utredningar (SOU), som getts ut sedan 1922, eller i Departementsserien (Ds) när utredningen genomförts på något av regeringens departement. Ds var tidigare uppdelade på olika departement och har getts ut sedan 1960-talet. Utredningen skickas ut på remiss, ibland måste lagrådet kontrollera att den stämmer överens med tidigare fattad lagstiftning. Remissvaren publiceras i regel inte någonstans men de finns naturligtvis i regeringens och departementens arkiv. Om de publiceras återfinns de ofta i propositionen. Detta gäller i synnerhet lagrådets remissyttrande. Oftast skickar regeringen lagförslagen i den blivande propositionen till Lagrådet som undersöker om det finns några juridiska problem med lagtexterna. De kanske inte stämmer överens med grundlagarna eller andra lagar, eller de kanske går emot rättssäkerheten och leder till att medborgarna inte behandlas rättvist. De lämnar sin åsikt som ett Lagrådsyttrande. Yttrandet finns som sagt oftast att läsa i propositionen. Yttrandet finns även på Lagrådets hemsida. Så småningom kommer det ett lagförslag, en proposition, från regeringen till riksdagen. Kapitel 3 Ärendet och dess beredning hänvisningar till utredningar och kommittédirektiv, dvs. arbetet som föregått propositionen. Propositionen skickas sedan till riksdagen för behandling.

4 Behandlingen hos riksdagen
Proposition Motion Utskotts-betänk-ande Protokoll Riksdags-skrivelse (Förlag från riksdagens ledamöter kallas motioner). Regeringen och ledamöterna lämnar sina förslag, prop. och motioner, till riksdagen. Innan riksdagens kammare beslutar om en lag eller en lagändring måste alla förslag förberedas av ledamöterna i ett utskott, ex. trafikutskottet, konstitutionsutskottet o.s.v. Kammaren skjuter upp beslutet. Det finns sexton utskott som vart och ett har sina egna ansvarsområden, till exempel trafik eller utbildning. En stor del av arbetet i riksdagen gör ledamöterna i utskotten. Ledamöterna kommer från de olika partierna i riksdagen. De stora partierna har fler platser och de små färre. På så sätt avspeglar utskotten oftast styrkeförhållandet i kammaren. Ledamöterna i ett utskott börjar med att sätta sig in i de olika förslagen, det vill säga propositionen och motionerna. Ofta bjuder utskottet in experter och representanter från olika organisation för att få mer information och för att fråga dem vad de tycker. Sådana utfrågningar är ibland öppna för allmänheten och kan då också följas via webb-TV. Övriga sammanträden i utskotten är inte offentliga (till skillnad från sammanträdena i Europaparlamentets utskott). Ledamöterna i utskottet diskuterar sig fram till vad de anser om de olika förslagen. När utskottet har bestämt sig skriver tjänstemännen vid utskottets kansli ett betänkande. Betänkandet innehåller utskottets förslag till vad kammaren ska besluta i ärendet. Det är ledamöterna i utskottet som bestämmer vad som ska stå i betänkandet. Det är ofta en minoritet av ledamöter i utskottet som inte tycker som majoriteten. Ledamöter som vill ha igenom andra förslag kan lägga fram dem i så kallade reservationer till bestänkandet. Här görs mkt av det faktiska riksdagsarbetet. Utskottet lämnar ett betänkande (ett utskottsbetänkande) till riksdagens kammare som fattar beslut. EU:s rättsakter kan också vara förarbeten till svensk lagstiftning eftersom vissa typer införlivas i svensk lagstiftning, exempelvis direktiv. De publiceras i EU:s officiella tidning. VISA + ex. på numrering, Detta finner man i riksdagsskrivelsen. Regeringen utfärdar sedan lagen och den kungörs i Svensk Författningssamling. Alltihop utom Kommittédirektiven och SOU/Ds kallas för Riksdagstrycket.

5 Regeringen publicerar lagstiftningen
Svensk författningssamling Lagen publiceras sedan i Svensk författningssamling. Alla författningar måste i princip kungöras i en författningssamling enligt kungörandelagen och alla författningssamlingar måste ha ett register. Alla myndigheter måste ha en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd.

6 Lagtext Lagböcker Svensk författningssamling (SFS)
4/7/2017 Lagtext Lagböcker Svensk författningssamling (SFS) ex. SFS 2010:900 (Plan- och bygglagen) År 1824 beslutades att det skulle ges ut en officiell tidning i Sverige där alla författningar och dylikt skulle kungöras. En anledning som angavs var att det skulle ge allmänheten enklare tillgång till författningarna och att det skulle vara billigare att ge ut och frakta ut i landet på häst och vagn än det så kallade årstrycket. Tidningen skulle också ha ett årligt register så att den skulle bli enkel att hitta i. Den officiella tidningen fick namnet Svensk författningssamling och den har getts ut sedan 1825 och ser ut så här. I Svensk författningssamling finns författningar, ex. lagar stiftade av riksdagen, förordningar från regeringen, vissa föreskrifter från myndigheter och grundlagar. Myndigheterna har även egna författningssamlingar. Kungörandelagen reglerar att författningar måste publiceras, att där ska finnas register och förteckningar över författningarna. EU:s förordningar är direkt gällande i Sverige och publiceras i EU:s officiella tidning. För att hitta bland lagstiftningen i SFS kan man använda det tryckta årsregistret över all gällande lagstiftning. Ämnesregistret innehåller sökord från författningarnas rubrik. Det innehåller också en förteckning över ogiltiga författningar. I lagböckerna är ett urval författningar medtagna. De är utgivna av privata förlag och är inga officiella versioner. Om det skulle skilja sig i en författningstext mellan en lagbok och SFS är det SFS som gäller. Man hänvisar därför alltid till SFS när man hänvisar till en lag aldrig till lagboken. När ni börjar att använda en publikation läs gärna förord som ofta förklarar hur man ska använda publikationen och hur den är uppbyggd och kontrollera om där finns en lista på förkortningar, då blir det oftast lättare. Ni kommer att behöva plocka fram författningar till den här uppgiften. Det kommer att vara så väl gällande som upphävda författningar. Det kommer vara ändringsförfattningar och grundförfattningar. Det är viktigt att veta var jag kan hitta den version som jag behöver. Vill jag ha exempelvis en originalversion av en författning för att jämföra med en ändring, eller är jag ute efter att se just en ändringsförfattning med de paragrafer som blivit ändrade, eller vill jag se ändringen i sitt sammanhang, och alltså hitta en konsoliderad version. I den tryckta Författningssamlingen hittar ni alltid originalversionen. Vi har författningssamlingen i tryck från 1825 då den började ges ut, och här kan ni hitta både gällande och upphävda lagar. Samtliga nya författningar, omtryck och ändringar publiceras i samlingen. Man utgår från det år som ingår i författningsnumret när man ska titta i den tryckta samlingen. Aktiebolagslagen 2005:551 går man alltså till den tryckta samlingen för Även om lagen har börjat gälla 2006. Den konsoliderade versionen finns ibland som omtryck. Till exempel den gamla Aktiebolagslagen som kom 1975 trycktes om 1993, i ett omtryck vid namn 1993:150 och publicerades då i Författningssamlingen i en konsoliderad version. Då den sedan gjordes om 2005, kom en ny lag som fick numret 2005:551 och den gamla blev upphävd. Vill man hitta dagens gällande Aktiebolagslag, som blivit ändrad in på 2009, hittar man endast en konsoliderad version om man går till databaserna. Utöver omtrycken är det svårt att hitta denna tjänst i tryck.

7

8 Utskotts-betänk-ande Publiceras av regeringen Ingår i Riksdagstrycket
Kommitté-direktiv SOU/Ds Lagråds-remiss Lagråds-yttrande Proposition Regering Riksdag Motion Utskotts-betänk-ande Protokoll Riksdags-skrivelse SFS Kommittéberättelse saknas i denna bild Publiceras av regeringen Ingår i Riksdagstrycket

9 Domstolar Allmänna domstolar Allmänna förvaltningsdomstolar
Tingsrätt – publiceras inte Hovrätt - Rättsfall från hovrätterna (ex. RH 2008:45) Högsta domstolen - Nytt juridiskt arkiv I (ex. NJA 1995, s. 464), Allmänna förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt - publiceras inte Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen (tid. Regeringsrätten) – (Högsta förvaltningsdomstolens årsbok , tid. Regeringsrättens årsbok, RÅ) Specialdomstolar T ex Arbetsdomstolen - Arbetsdomstolens domar (AD), Marknadsdomstolen Ett urval rättsfall som publiceras, referat Tingsrätten - är den första domstolen – dömer i brottsmål, tvistemål mellan enskilda osv. 56 st tingsrätter i landet. Hovrätten – de allra flesta som är missnöjda med tingsrättens domar, överklagar till hovrätten.(I vissa fall krävs prövningstillstånd). 6 hovrätter med ett geografiskt upptagningsområde. Svea hovrätt dessutom överklagande när det gäller vissa mål ex från hyresnämnderna, Miljööverdomstolen. Högsta domstolen – Sista instansen. Kräver prövningstillstånd som ges av domstolen själva. Få fram vägledande domar. Förvaltningsrätten – handlägger tvister mellan enskilda och myndigheter, t ex skattemål, utlänningsmål, tvist med försäkringskassan osv. 23 länsrätter Kammarrätten – överklagande från länsrätten. Prövningstillstånd. 4 stycken i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen – högsta allmänna förvaltningsdomstolen. Genom avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat.Prövningstillstånd. Berätta om vad som publiceras och hur

10 Att söka information Skrivuppgift Behöver hitta material Lag Förarbete
4/7/2017 Att söka information Skrivuppgift Behöver hitta material Lag Förarbete Praxis Doktrin Söka utifrån det man känner till Begrepp Dokument – lag, rättsfall etc Var söker man? Databaser, fria webbsidor, bibliotekskataloger Beror på vad man vet – begrepp eller dokument – lag rättsfall som man utgår från

11 Databaser Karnov Zeteo Lag Förarbeten Rättsfall Lagkommenterarer
4/7/2017 Databaser Karnov Lag Förarbeten Rättsfall Lagkommenterarer Svensk Juristtidning Nyheter Zeteo Lag Förarbeten Rättsfall Lagkommentarer Svensk skattetidning Nyheter STIL Lag förarbete och rättsfall Mervärde Sammankopplade Doktrin (lagkommentarer, tidskrifter och böcker) Nyhetstjänster viktiga

12 Sökning i Karnov

13 4/7/2017 Alla tjänster vi har tillgång till Sök Gå till Söka med eller utan * Söker i allt / gå in på separat tjänst Söka på begrepp eller enskild lag, rättsfall

14 4/7/2017 Sökt på begrepp och får en resultatlista – välja det jag behöver Förfina resultat

15 4/7/2017 Gå till - Intelligent sökning – gå till tolkar nummer Plockar man fram ett enskilt dokument – typ lag

16 4/7/2017 Kommer rakt in i lag Då får man lagen och också: Propositioner Senaste ändringar Tidskrifter ( doktrin) Samt kommentar Förklara kommentarer

17 4/7/2017 Här gått in på kommentaren till 3 kap, 5§ kan läsa noten och kommentaren under Praxis – hur lagrummet har praktiserats i rätten Kommer också upp författningskommentarer Tidigare lydelser Tidskrifter Använd pilen för att stänga kommentar

18 4/7/2017 Sökning på rättsfall – hänvisa till publikationsprinciper

19 4/7/2017 In på ett rättsfall Förklara info till vänster Beskrivande rubrik

20 Sökning i Zeteo 4/7/2017 Zeteo – Norstedts Olika sökingångar Sök
Sök efter… Gå direkt till…

21 4/7/2017 Detaljerad sökning – berätta Bra sökfält – alla ord, exakt fras, något ord, utan ord, nära varandra Utöka sökning Avgränsa sökning

22 4/7/2017

23 4/7/2017 Rakt in i lagrum Förklara rutor med info Swedish commercial legislation – på engelska Rättsfall Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser SFS-register Lagkommentarer Hänvisade rättsfall (inte nödvändigtvis samma som i kommentar (finns fler, längre bak i tiden , bland hänvisade i kommentar än i Rättsfall) Bibliografisk info (uppgifter om lagkommentaren, ISBN, författare, år etc) Gå till SFS-författning Hänvisade författningar Om hänvisningar (hur skriva referens) Förarbeten Lagboksreferenser (nämns H 1912:259, rättsfall från Högsta domstolen) Visa även vänster TOC Författningar Swedish law Avgöranden Litteratur Myndighetspublikationer Artiklar (Svensk skattetidning från 1990-) Europarätt

24 4/7/2017 Förklara lagkommentarer Fulltext av senaste – reservation för att det är den senaste och att äldre försvinner. Hänvisa till finns hjälp i Hjälp

25 4/7/2017 Rättspraxis i litteraturen

26 4/7/2017 Ex. NJA

27

28 Lantmäteriets databas
4/7/2017 Lantmäteriets databas

29 4/7/2017 Fastighetssök går man nu till via denna länk

30 4/7/2017 Finns ett fastighetssök för alla, där man betalar när man gjort sin sökning och ser resultat som man vill beställa. Via ”Om fastighetssök” kan man gå vidare till avtalstjänsten Fastighetssök, som man loggar in på och betalar för varje sökning via faktura.

31 4/7/2017 Så här ser ut! Loggar in

32 4/7/2017 Fastighetsdatabasens innehåll och användning Fastighetsdatabasen innehåller information om alla svenska fastigheter, t.ex. vem som har lagfart, hur stora inteckningar som belastar fastigheten, vilka rättigheter/servitut som belastar respektive gynnar fastigheten, dess areal, ursprung, taxeringsvärde o.s.v. Information finns om både levande och avregistrerade fastigheter. En sökning kan se ut så här:

33 4/7/2017 Fastighet: Beteckning på fastigheten, fastighetens nyckel, senaste ajourföringsdatum i fastighetsregistret samt i inskrivningsregistret ev. gemensamhetsanläggning t.ex. parkeringsplats, tvättstuga eller enskild väg. Viktigt vid inskrivning att aktualitetsdatumet verkligen är aktuellt. Här finns även information om fastigheten är upplåten med tomträtt, om fastighetens status, t.ex. avregistrerad och om dess församlingstillhörighet. När det gäller tomträtt är det i princip bara kommuner och staten som får upplåta tomträtt. JB 13 kap. reglerar tomträtt. Hyran som betalas kallas avgäld. Tomträttsavgälden är avdragsgill i deklarationen. Friköp av tomträtter är ibland aktuellt. Observera: Om det finns något särskilt att observera angående fastigheten uppmärksammas det här, ex. någon pågående lantmäteriförrättning. Adresser: Belägenhetsadress, kommundel Läge, Karta: Områdesnummer, X och Y (benämnda N och E) koordinat för riket respektive lokalt, här finns även information om det finns ngn. fornlämning på fastigheten. Vi har inte tillgång till karttjänsten så klicka inte på bilden med en karta på. Areal: Område, totalareal varav landareal och vattenareal. Lagfart: Information om lagfaren ägare, andel, fång t.ex. köp el. gåva, fångesdatum och köpeskilling Anteckningar: Viktig. Här finns uppgifter om konkurs, utmätning.

34 4/7/2017 Inteckningar: Den egentligen mest intressanta informationen för oss jurister, här finns information om antal inteckningar, totalt intecknat belopp, förmånsordningen dvs. ordningsföljd mellan inteckningar och inskrivningar på en fastighet samt dess status ex. ett datapantbrev. Förklara lika rätt mellan olika pantbrev. När två eller flera inteckningar gäller med lika rätt markeras detta vid varje inteckning med anmärkningen LIKA RÄTT SOM samt år och aktnummer på övriga berörda inteckningar. Inskrivningar: Typ av inskrivning ex. nyttjanderätt eller servitut. Förklara begreppen servitut samt förmånsordningen mellan inteckningar och inskrivningar på en fastighet. Servitut kan komma till genom fastighetsbildning (officialservitut). Servitut kan också upplåtas genom skriftligt avtal mellan fastighetsägare (avtalsservitut). Genom ett servitut kan ägaren till en fastighet ges rätt t.ex. att på visst sätt få använda en annan fastighet eller att råda över hur den får användas. Ett servitut kan t.ex. gälla väg eller vattentäkt men också begränsningar i fråga om hur man får bygga. Servitutet följer fastigheten och kan inte överlåtas för sig. Rättigheter: ändamål ex. väg, rättsförhållande - är det till förmån eller nackdel för fastigheten, rättighetstyp t.ex. officialservitut. Förklara skillnaden mellan avtalsservitut och officialservitut! Planer, bestämmelser och fornlämningar: Om det finns en detaljplan- beslutsdatum för planen, laga kraft datum och genomförandetidens början och utgång. Fornlämningens art och nummer. Taxeringsuppgifter: Typ av taxeringsenhet, taxeringsvärde varav byggnadsvärde och markvärde. För lantbruk redovisas endast det totala taxeringsvärdet, vem som är taxerad ägare och ägandetyp t.ex. lagfart eller tomträtt. Förklara hur taxeringsvärdet för småhus fastställs och hur ofta. För er som kanske har glömt: Allmän fastighetstaxering görs sedan 1988 vart sjätte år enligt en rullande plan. Från och med fastighetstaxeringen 2003 har ett system med förenklade fastighetstaxeringar som ska göras mellan de allmänna fastighetstaxeringarna införts. De allmänna fastighetstaxeringarna ska liksom tidigare genomföras vart sjätte år. Det innebär att antingen en förenklad eller en allmän fastighetstaxering äger rum vart tredje år. Den förenklade fastighetstaxeringen omfattar endast småhus-, hyreshus och lantbruksenheter. Industrienheter och övriga specialenheter kommer endast att omfattas av den allmänna fastighetstaxeringen, dvs inte den förenklade. En fastighets taxeringsvärde skall motsvara ca 75 % av marknadsvärdet två år före det att allmän fastighetstaxering genomfördes. När SV bestämmer taxeringsvärdet tittar de på det allmänna prisläget och prisutvecklingen i det aktuella området. Det tas ingen individuell hänsyn till enstaka hus, varför det är viktigt att kontrollera sin fastighetstaxering så man inte har blivit taxerad för byggnation som inte finns etc. (överensstämmer med skatteverkets hemsida). Åtgärd: Fastighetsrättsliga åtgärder ex. tomtmätning, sammanläggning Avskild mark: Beteckning på fastighet eller del av fastighet som har avskilts från enheten. Ursprung: Beteckning på ursprungsfastigheten. Tidigare beteckning: Tidigare beteckning och omregistreringsdatum.

35 Fria webbsidor Lagrummet Regering Riksdag 4/7/2017
Finns naturligtvis fler

36 4/7/2017 Lagrummet Meny Lagstiftningsprocessen steg för steg

37

38

39 4/7/2017 Bästa registret för att se lagändringar Finns även SFS i tryck Och i fulltext

40 4/7/2017 Sök på lag alt sökord – förklara ändringsförfattning

41 4/7/2017 Resultat med alla ändringar, förarbeten och länk till fulltext

42 4/7/2017 Alla våra rättskällor Kan man även se Myndigheters föreskrifter Bra ställe för förarbeten

43 4/7/2017 Regeringen

44 4/7/2017 Exempel på sökning Bocka för : Pdf DS Prop Sou

45 4/7/2017 Träfflista

46 4/7/2017 Riksdagen Dokument Beslut i korthet

47 4/7/2017 Berätta om vänstermeny

48

49

50

51 Källkritik och rerefenshantering

52 Varför referera? Upphovsrättsskydd Akademisk hederlighet
Kunna kontrollera Stödja sin argumentation

53 Källkritik Vem står bakom texten? När är texten publicerad?
Vilken typ av text är det? Vad är syftet? Är texten tillförlitlig? Verkar texten välskriven och genomarbetat? Redovisar författaren sina källor? Vad kan du använda? Värderandet av resultatet Beroende på var du hittat texten, ställs olika krav på din bedömingsförmåga •vem som står bakom texten, alltså myndighet, organisation eller författare. Är författaren en auktoritet på området? Hur kan man kolla det? Titta på universitets personalsidor, litteratursökningar, söka på förlagssidor. Mer? Kan man lita på en organisation? myndighet? •när den är publicerad. Tidpunkten är viktig eftersom man måste veta att texten verkligen handlar om den författning man skriver om. Om det ex är en text med föreskrifter, finns uppgifter om uppdateringar? Se särskilt upp med versioner vid internetsökningar, använd gärna officiella elektroniska källor som riksdagen, EU:s egna databaser m.m. för att vara säker på att du har den slutliga texten och inte något utkast. •typ av text. Föreskrift, handledning, lärobok, debattartikel osv. Styr hur man kan använda texten och vilken tyngd den får i argumentationen. •Vad är syftet? Det är skillnad på ett politiskt uttalande och en proposition på regeringens hemsida. Vilken målgrupp har texten? Allmänhet, vetenskaplig rapport etc. Syns ofta på stilen, subjektiv eller objektiv, enkelt eller avancerat ordval etc. •Är texten tillförlitlig? Fakta som nämns i artikeln måste vara korrekta och det som skrivs rimligt. Jämför med andra källor och naturligtvis författningstexten. •Verkar texten välskriven och genomarbetad? Förekommer stavfel? •Redovisar författaren sina källor? I vetenskapliga texter ska källor redovisas, var mycket försiktig med sådant material där det inte förekommer när det gäller doktrin. Även om det är en artikel i Svensk juristtidning. •Vilket syfte har du med texten? Vad ska du ha dokumentet till, inspireras, skaffa fakta, bygga argument på? Välj relevanta källor Tänk på var materialet är publicerat och av vem och när

54 Redovisa de källor du har använt
4/7/2017 Redovisa de källor du har använt Källförteckning Noter Konsekvent Korrekt Tydligt för läsaren Användbara handböcker: Myndigheternas skrivregler 7 uppl. Fritzes, 2009. (Ds 2009:38) Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden, Liber, 2008.