Habiliteringen En resurs för personer med varaktiga funktionsnedsättningar.

En presentation över ämnet: "Habiliteringen En resurs för personer med varaktiga funktionsnedsättningar."— Presentationens avskrift:

1 Habiliteringen En resurs för personer med varaktiga funktionsnedsättningar

2 Visste du att… Av vuxna som söker för utredning eller habiliteringsinsatser är fler än 50 % under 30 år. 2 000–2 500 personer är aktuella inom habiliteringen under ett år, varav cirka 250 är barn med syn- och/eller hörselnedsättning 30 % av remisserna till hörsel- och dövenheten rör tinnitus Antalet personer med autismspektrumtillstånd som är aktuella för habiliteringsinsatser, har mer än fördubblats under fem år (ca 350 patienter).

3 80 % av patienterna på syncentralen är över 65 år
Drygt 450 personer får koncentrationshöjande farmaka vid ADHD Under ett år får 5-10 vuxna personer diagnos utvecklingsstörning och cirka 150 diagnos inom det neuropsykiatriska spektrumet På tolkcentralen finns två dövblindtolkar En trafikmedicinsk enhet startade 2012

4 Margaretha Danielsson
Habiliteringen Verksamhetschef Lena Boberg Med ansvarig läkare Anders Nyqvist Administrativt stöd Avdelningschef Therése Adrian NPF utredning Trafikmed enhet Medicinsk hab enhet Avdelningschef Nicklas Gylling VUH södra teamet VUH norra teamet VUH västra teamet Avdelningschef Margaretha Danielsson Hörsel o dövenhet Syncentral Tolkcentral

5 Habiliteringens uppdrag
Hälso- och sjukvårdslagen Habilitering och rehabilitering Hjälpmedel Tolktjänst Diagnosutredning Medicinering vid ADHD Trafikmedicinska utredningar Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Råd och stöd Individuell plan

6 Habiliteringens målgrupper
Personer med nedsättningar inom: Sinnesfunktioner i alla åldrar (synskador, hörselskador, dövblindhet) Psykiska funktioner (utvecklingsstörning, ADHD, autismspektrumtillstånd, svåra hjärnskador) Rörelserelaterade funktioner (CP-skador, ryggmärgsbråck, vissa muskelsjukdomar).

7 Neuropsykiatriska utredningsenheten
Uppdrag Att på remiss utreda vuxna personer (över 18 år) med misstänkt autismspektrumtillstånd, ADHD och/eller Tourette syndrom och som har stora svårigheter inom flera livsområden.

8 Medicinska habiliteringsenheten
Den medicinska verksamheten för vuxna innefattar följande diagnoser och tillstånd: Duchennes muskeldystrofi MMC (ryggmärgsbråck) Komplicerade och kombinerade funktionshinder (tex. grav utvecklingsstörning/epilepsi) Läkemedelsbehandling vid AD/HD Dessutom ingår: Att vara delaktig i diagnosutredningar inom neuropsykiatriska spektrat, utvecklingsstörning samt vid trafikmedicinska utredningar. Konsultroll gentemot primärvård och övrig sjukvård. Remittera aktuella patienter till övrig hälso- och sjukvård när behov uppmärksammats. Majoriteten av personer med funktionsnedsättning/hinder sköts medicinskt inom primärvården.

9 Vuxenhabiliteringen Uppdrag
Teambaserade habiliteringsinsatser till personer som har en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning inom: Psykiska funktioner (utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd, svåra hjärnskador) Rörelserelaterade funktioner (såsom CP-skador, ryggmärgsbråck, vissa muskelsjukdomar). Kombinationer av nedsättningar inom såväl psykiska som rörelserelaterade funktioner. Ung/vuxen (18-29 år) med funktionsnedsättning och på väg in i vuxenlivet är prioriterad i vårt arbete. Man kan även söka våra insatser vid en försämring eller förändring i funktionsförmågan senare i livet. I uppdraget ingår även: Diagnosutredningar av vuxna personer med frågeställning utvecklingsstörning. Råd och stöd enligt LSS §9.1 till målgruppen enl. LSS §1.1-3.

10 Hälsoperspektiv Individuella insatser Riktade insatser till grupper
Samverkan, information och utbildning

11 Habiliterande insatser
Insatserna utgår från personens specifika behov, förutsättningar och en Individuell plan upprättas. Insatser som ges kan vara: Information/utbildning om funktionsnedsättningen Kartläggning/utredning av funktionsförmåga (ICF) Råd och stöd till anhöriga och närstående Information om egenvård Råd och strategier utifrån patientens vardagsmiljö Samverkan med nätverk Grupp- eller kursverksamhet (anhöriggrupp, ungdomsgrupp, diagnos och sen då?) Strategier för kommunikation tex. samtalsmatta, ”ritprat” Behovsbedömning / utprovning av kommunikations- och kognitionshjälpmedel Fritidsrådgivning Fysisk träning och träningsrådgivning

12 Samarbete och samordning
Vi samarbetar med andra aktörer runt patienten. Det är viktigt att personerna i nätverket arbetar mot samma mål. Skola o barnomsorg Hörsel- och dövenhet Psykiatri Personliga assistenter Företags- hälsovård Vuxenhabilitering Barn- habilitering Anhöriga Syncentral NP-enhet Försäkrings- kassa Person med funktions- nedsättning Personal i boende och daglig verksamhet Tolkcentral Arbetsför- medling Ögonkliniker Socialtjänst/SOL- och LSS- handläggare Rehabiliterings- kliniker Intresse- organisationer Trafikmed. enhet Primär- vård Medicinklinker Öron- näsa- halsmott. SPSM

13 Kompetenta medarbetare
Administrativ assistent Optiker Arbetsterapeut Synpedagog Audionom Psykiater Dietist Psykolog Fritidskonsulent Rehabingenjör Habiliteringsassistent Sjukgymnast Habiliteringsläkare Sjuksköterska Hörselpedagog Skrivtolk Kurator Specialpedagog Logoped Teckenspråkstolk Läkarsekreterare Teckenspråkslärare

14 Tack för er uppmärksamhet!!!