Signaler Allmänt Med signaler menas i JTF de ljus-, tablå- och mekaniska signaler som finns längs med banan. Den hyttsignalering som visas via ATC-panelen.

En presentation över ämnet: "Signaler Allmänt Med signaler menas i JTF de ljus-, tablå- och mekaniska signaler som finns längs med banan. Den hyttsignalering som visas via ATC-panelen."— Presentationens avskrift:

1 Signaler Allmänt Med signaler menas i JTF de ljus-, tablå- och mekaniska signaler som finns längs med banan. Den hyttsignalering som visas via ATC-panelen samt de ljud och ljussignaleringar som sker av lokföraren från hytten. Även signalbesked som en person visar med hjälp av signalredskap eller ger muntligen inräknas i begreppet signaler. En del signaler har försvunnit i JTF, det beror oftast på att de var otidsenliga och nästan aldrig användes. Andra har ändrat innebörd eller justerats för att passa dagens trafik. Under detta avsnitt presenteras de signaler som i jämförelse med säo är nya eller har förändrats. Därför kan några signaler presenteras som nya fast de används, men ej funnits presenterade i säo tidigare. JTF Signaler Lärarhandledning Fråga till deltagarna: Vad menas med en signal? Detta görs innan du visar första texten. Berätta: Förklara termen signal. Signal är en kortform av signalbudskap, signalbesked, signalbild och signalinrättning. Vilket innebär att alla sätt att framföra ett signalbudskap räknas in i termen signal. Ex. ljus-, tablå- och mekaniska signaler, hyttsignalering via ATC, ljud- och ljussignaler från fordon samt signalbesked som visas av en person med t.ex. signalredskap eller som ges visuellt eller muntligen. Klicka! På grund av den utveckling järnvägssektorn genomgått de senaste åren har vissa signaler blivit otidsenliga och några används sällan. Detta har gjort att en del signaler har slopats och andra signaler har förändrats så att de passar de nya förhållanden som gäller. Klicka! Några signaler är identiska eller så gott som identiska med de gamla termerna i säo, de beskrivs inte i denna utbildning. Här beskrivs de signaler som är nya eller har förändrats i en jämförelse mellan JTF och säo, därför kan några signaler vara bekanta eller rent av kända då de används tidigare men ej tidigare varit beskrivna i säo.

2 Slopade ljudsignaler ”Kontaktledningen spänningslös” ”Beredd”
”Lägg om växeln” ”Öka hastigheten” ”Minska hastigheten” ”Har mötande tåg kommit in” ”Samtal önskas” ”Undersök bromsarna” JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Många ljudsignaler slopas i JTF, den främsta anledningen är att de flesta av dessa signalbudskap sköts idag via radio eller telefon. Följande ljudsignaler skall inte längre användas.

3 Signaler Ändrade tillfällen när ”tåg kommer” ges
”Tåg kommer” skall ej längre användas vid: Omkörning av stillastående tåg på dubbelspår. Underrättelse av personal när en rörelse, som måste upphöra p.g.a. att kontaktledningen blev spänningslös, åter kan fortsätta. Nytt användningsområde för ”tåg kommer”: När ett tåg eller spärrfärdsätt närmar sig en V-signal i ”stopp” och riskerar att inte kunna stanna före plankorsningen. ”Tåg kommer” ska då ges upprepade gånger. När ett vägfordon närmar sig en plankorsning och det ser ut som om det inte kommer att stanna. I övrigt samma omfattning som tidigare angivits i säo. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Endast 3 ljudsignaler återstår och skall fortsättningsvis användas. ”Tåg kommer” har justerats något när den skall användas. När man kör om ett stillastående tåg på dubbelspår skall det inte längre signaleras ”tåg kommer”. Givetvis får man ge ”tåg kommer” om man som förare i det läget misstänker att någon kan uppehålla sig längsmed det stillastående tågsättet. Underrättelse av personal när en rörelse, som måste upphöra p.g.a. att kontaktledningen blev spänningslös, åter kan fortsätta. Skall heller inte användas längre. Nya användningsområden för ”tåg kommer” har införts. När ett vägfordon närmar sig en plankorsning och det ser ut som om det inte kommer att stanna. Skall ”tåg kommer” användas. I övrigt används ”tåg kommer” i samma omfattning som tidigare d.v.s. vid en ljudsignaltavla, vid en orienteringstavla för vägskyddsanläggning där föraren inte ser V-försignalen eller V-signalen samt för att varna personer i farlig närhet av spåret.

4 Övriga giltiga ljudsignaler
”Uppfattat” Ges i följande fall: I de fall som särskilt anges i dessa föreskrifter eller som bekräftelse på att en signal som inte kan eller genast är uppfattad. ”Fara” Ges i följande fall: När nödbromsning behövs eller när hjälp behövs på grund av något missöde. Samt i system M ska ljudsignal ”fara” även användas om föraren inte lyckats stanna vid tågfärdvägens slutpunkt och därmed inte står hinderfritt för andra tågfärdvägar. JFT Signaler Lärarhandledning Berätta: Ljudsignalen ”Uppfattat” har inte förändrats i jämförelse med säo. Även ljudsignalen ”Fara” har samma innebörd som i säo. I system M används även signalen ”Fara” när en förare på en lokalbevakad station har kört förbi tågfärdvägens slutpunkt och därmed inte står hinderfritt för andra tågfärdvägar. Även detta är lika med säo.

5 Slopad indikeringslampa
Indikeringslampa på postvagn med betydelsen ”klart med posthanteringen” slopas. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Den blåa indikeringslampan på postvagnar slopas.

6 Slopad tilläggstavla Tilläggstavlan ATC-restriktion slopas.
Förvarningstavla finns kvar med följande innebörd: ATC-information lämnas om en följande hastighetstavla som innebär en sänkning av den största tillåtna hastigheten. Hastigheten anges genom ATC-besked. Avståndet från en förvarningstavla till den följande hastighetstavlan är olika för olika hastighetsnivåer och lutningsförhållanden. JTF Signaler Lärarhandledning. Berätta: Tilläggstavlan ATC-restriktion slopas. Restriktionen dyker ju upp i ATC-panelen ändå. Däremot finns förvarningstavlan med samma utseende kvar. Den är dock större! Förvarningstavlan har samma innebörd som i säo. Däremot har beskrivningen av var tavlan är placerad ändrad, (i säo sägs att tavlan placeras minst 1300 m före hastighetstavlan).

7 Justerade signalbesked
Signalbeskedet för ”en grön” är ändrat till att ge beskedet ”kör 80 km/tim eller den hastighet ATC medger”. Följaktligen ger ”två gröna” signalbeskedet ”kör 40 km/tim eller den hastighet ATC medger”. Signalbilden ger ”tre gröna” signalbeskedet ”kör 40 km/tim eller den hastighet ATC medger, kort väg”. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Signalbeskedet för huvudsignaler som visar ”kör” har justerats enligt följande. En grön betyder ”kör 80 km/tim eller den hastighet ATC medger”. Räkna med att nästa huvudsignal visar ”kör 80 km/tim,….” eller att nästa huvudsignal kommer att försignaleras av en följande fristående försignal. Detta får anses som ett förtydligande om att signalen betyder ”Kör” endast om verksam ATC ger det beskedet. Tåg utan ATC-besked får endast på vissa bandelar i system M köra fortare än 80. Två gröna betyder ” Kör 40 km/tim eller den hastighet som ATC medger”. Räkna med att nästa huvudsignal kan visa ”stopp” om den står på längre avstånd än cirka 450 meter eller att tågfärdvägen inom en driftplats kan sluta vid en slutpunktsstopplykta i ”stopp”, S-tavla eller stoppbock på längre avstånd än cirka 450 meter. Räkna med att nästa huvudsignal visar ”kör” om den står på kortare avstånd än 450 meter. Tre gröna betyder ”kör 40 km/tim eller den hastighet som ATC medger”. Räkna med att nästa huvudsignal visar ”stopp” och står på kortare avstånd, mindre än 450 meter, eller att tågfärdvägen inom en driftplats kan sluta på kortare avstånd, inom 450 meter, vid en slutpunktstopplykta i ”stopp”, S-tavla eller stoppbock.

8 Ändrat agerande vid ”vänta stopp”
1 Försignaleringen i dessa båda signaler visar beskedet ”vänta stopp”. (huvudljussignalen visar dessutom ”kör, 80”). Nytt är att vid körning utan ATC-besked skall föraren senast vid försignal som visar ”vänta stopp” börja minska hastigheten till 40km/tim. Först när föraren ser att nästa huvudsignal visar ”kör, 80” får hastigheten höjas igen. Avsikten med denna ändring är att säkerställa att föraren hinner stanna före nästa signal som visar ”stopp”. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Föraren skall vid ”vänta stopp” agera lite annorlunda än tidigare. Försignaleringen genom ”grön blink” visar signalbeskedet ”vänta stopp” och betyder att föraren skall räkna med att nästa huvudsignal visar ”stopp”. (huvudsignalen visar dessutom ”kör 80 km/tim,…”) Det nya är att vid körning utan ATC-besked skall föraren vid försignal som visar ”vänta stopp” börja minska hastigheten till 40 km/tim. Förts när föraren ser att nästa huvudsignal visar ”kör 80km/tim,….” får hastigheten höjas igen. Avsikten med denna ändring är att säkerställa att föraren hinner stanna före nästa signal som visar ”stopp”.

9 Ändrade betydelse av vägskyddssignal
Vägskyddssignal intill en plankorsning visar antingen ”passera”, eller ”stopp före plankorsningen” JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: En ändring betydelse av signalbeskedet i vägskyddssignal (V-signal) har gjorts. Betydelsen är nu att vid vit fast sken i V-signalen spärrar vägskyddsanläggningen vägtrafiken. Plankorsningen får passeras. (Tidigare betydelse i säo var ”rörelse tillåten”). Fast rött sken i V-signalen betyder att vid tågfärd i säkrad rörelse ska tåget om möjligt stanna före plankorsningen. Vid växling och spärrfärd samt vid tågfärd i siktrörelse ska fordonssättet stanna före plankorsningen. När fordonssättet har stannat vid plankorsningen får det fortsätta sedan reglerna för respektive färd tillämpats. (Tidigare betydelse var ”stopp”) Signalbeskedet ”rörelse tillåten” får nu endast användas för dvärgsignaler. Signalbeskedet ”rörelse tillåten” är nu reserverad för dvärgsignaler.

10 Stopplyktor En del benämningar på stopplyktor och deras placering har ändrats. Blg 1/2 En slutpunktsstopplykta kan ersätta huvudsignal vid tågfärdvägens slutpunkt. Den är då försedd med en vit fyrkantig märkskylt med svart text som anger signalens beteckning. En stopplykta som kan utgöra sidoskydd eller frontskydd för tågvägar och växlingsvägar ändrar namn till ”skyddsstopplykta”. Den kan finnas istället för växlingsdvärgsignaler. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Stopplyktor har fått ändrad benämning och placering. En slutpunktsstopplykta är en signal som kan utgöra tågfärdens slutpunkt i stället för en huvudsignal. Då förses den med en vit fyrkantig märksskylt som visar signalens beteckning med svart text. Signalen betyder att den inte får passeras utan särskilt medgivande från tågklareraren enligt reglerna för respektive färd. En signalstopplykta som är släckt saknar betydelse. En slutpunktsstopplykta kan antingen vara normalt släckt och visar då endast ”stopp” när den ska utgöra slutpunkt för en tågfärdsväg eller så kan den normalt visa ”stopp” och släcks när den inte ska utgöra en stoppsignal. En stopplykta som kan utgöra sidoskydd eller frontskydd för tågvägar och växlingsvägar ändrar namn till ”skyddsstopplykta”. Den kan finnas istället för växlingsdvärgsignaler. Signalen betyder att den inte får passeras utan särskilt medgivande från tågklareraren enligt reglerna för respektive färd. En skyddstopplykta kan vara försedd med en märkskylt. Tända skyddstopplyktor gäller vid tågfärd, spärrfärd och växling. En skyddstopplykta som är släckt saknar betydelse. Vid säkrad rörelse under tågfärd eller spärrfärd får föraren räkna med att skyddstopplyktor inte visar ”stopp”. (Skyddsstopplyktor längs en låst tågväg är släckta) En del stopplyktor är till för att skydda hinder i sidospår t.ex. en återfjädrande växel som inte sluter, en vagnhallsport eller för att markera stoppbockar som utgör slutpunkt för en tågfärdväg. De kallas ”hinderstopplyktor” och betyder att det objekt som hinderstopplyktan skyddar får bara passeras enligt reglerna för respektive färd. En hinderstopplykta som är släckt saknar signalbetydelse. En del stopplyktor är till för att skydda hinder i sidospår eller för att markera stoppbockar. De kallas ”hinderstopplyktor”.

11 Ändrad innebörd för tavlor
Begreppet ”tavla” har fått en något ändrad innebörd i nya JTF. ”Tavla” är en kortform av ”signaltavla”, som innebär en yttre signal med oföränderligt utseende som endast ger ett signalbudskap och kan bestå av en eller flera skyltar. ”Tilläggsskyltar” utgör en del av tavlan och ger tillsammans med ”grundtavlan” ett signalbesked. 1 Det kan se ut som orienteringstavlan för huvudsignal här intill. Tillsammans med tilläggsskylten om vilken trafikplats man befinner sig vid utgör den ett signalbesked. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Begreppet ”tavla” har fått en något ändrad innebörd i nya JTF. ”Tavla” är en kortform av ”signaltavla” och betyder en yttre signal med oföränderligt utseende som endast ger ett signalbudskap. Består av en skylt eller en kombination av skyltar. En tilläggsskylt i kombination med en ”grundtavla” ger tillsammans ett signalbesked. Som exempel visar vi orienteringstavla för huvudsignal med tilläggstavlan ”trafikplatssignatur” som tillsammans utgör ett signalbesked. I detta fall betyder signalen att den följande huvudsignalen är en infartssignal.

12 H M E1 E2 E3 Systemgränstavlor 1
Systemgränstavla för H = Hinderfrihetskontroll genom fullständiga signalställverk. M Systemgränstavla för M = Manuell hantering av trafikverksamheterna. E1 E2 E3 Systemgräns tavla för E = ERTMS övervakning med hjälp av nivå 1,2 eller 3. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Nytt är att man märker ut gränsen för de olika trafikeringssystemen med en systemgränstavla så att föraren vet att man lämnar ett trafikstyrningssystem för ett annat. I riktning från en driftplats mot linjen kan tavlan vara placerad något innanför driftplatsgränsen, vid utfartsblocksignalen eller utfartssignalen. Systemgränstavla H visar att trafikstyrningssystemet baseras på att det finns fullständigt signalställverk och linjeblockering. Det är inte riktigt samma som att prata enbart om dagens fjb. Diftplatserna ingår i system H, även om de är lokalbevakade. Systemgränstavla M visar att linjen övervakas av två tågklarerare utan hjälp av linje- eller radioblockering. Driftplatser kan övervakas med manuella metoder med stöd av enkelt signalställverk men kan även ha ett fullständigt signalställverk. Fråga: Vad motsvarar detta i gamla säo? (Svar: tåg anmälan, tam) Systemgränstavla E1, E2 eller E3 visar att trafiksystemet baseras på att linjen och driftplatser styrs av det europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS i nivå 1, 2 eller3. Obs!! JTF omfattar i dagsläget endast system H, M och S.

13 R F S Systemgränstavlor
Systemgränstavla för R = Ett tilläggssystem till H där verksamheterna övervakas i ett ställverk som får vissa uppgifter via radio. F Systemgränstavla för F = Manuell förenklad hantering. S Systemgränstavla för S = Trafikeras endast av spärrfärder. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Systemgränstavla R visar att linjen och driftplatser övervakas av radioblockering. Avser sträckan Linköping-Västervik. Systemgränstavla F visar att linjen och driftplatserna övervakas manuellt av endast en tågklarerare. På driftplatserna förekommer endast sidospår och alla rörelser förekommer i form av siktrörelse. Fråga: Vad motsvarar detta i gamla säo? (Svar: fötbana) Systemgränstavla S visar att linjen övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. Inga driftplatser förekommer men däremot linjeplatser utan huvudspår. Inga tågfärder kan förekomma i system S utan alla rörelser på linjen ska ske i formen av spärrfärd. Fråga: Vad motsvarar detta i gamla säo? (Svar: vutbana) Obs!! JTF omfattar i dagsläget endast system H, M och S.

14 Tavlor 1 Ny tavla ”gräns för växling”.
Ny tavla ”gräns mot driftplatsdel”. Ny tavla ”rörlig korsning”. Ny tavla ”ploglyft”. Snöplog och spårrensare skall lyftas. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Här kommer vi visa några nya signaltavlor som införts i JTF. Ny tavla för ”gräns mot växling”. Betyder att växling inte längre får utföras utan tågklareraren har lämnat särskilt medgivande. Den gamla tavlan rektangulära tavlan med text kan fortfarande förekomma. Ny tavla ”gräns mot driftplatsdel”. Betyder gräns för en driftplatsdel som ingår i en driftplats. Motsvarar stationsgräns i ett ställverksområde i gamla säo. Den gamla tavlan med texten st-gräns kan fortfarande förekomma. Ny tavla ”rörlig korsning”. Betyder att växel där tavlan finns placerad har en rörlig korsning. Ny tavla ploglyft. Betyder att snöplog och spårrensare skall lyftas. Ersätter äldre tavla rund tavla som fortfarande kan förekomma. Ny tavla ”delområdestavla”. Betyder att man markerar en gränspunkt inom en del av ett D-skydd som angetts i dispositionsarbetsplanen. Samma bokstav får inte förekomma på mer än en tavla inom ett D-skydd. Ny tavla ”Delområdestavla”. Gräns ”A” mellan delområden enligt dispositionsarbetsplanen.

15 Tavlor Ny tavla ”strömbegränsning” Passera tavlan utan strömpådrag eller med så lågt pådrag som omständigheterna medger. Med pådrag jämställs återmatande elbroms. Tavlan får passeras med blandbroms om elbromseffekten är måttlig. Ny tavla ”fortsatt körtillstånd”. Tavlan betyder att om närmast föregående huvudsignal visade ”kör” så fortsätter det körtillståndet att gälla och föraren får sätta igång tåget utan att ha inhämtat nytt körtillstånd. Om föregående huvudsignal inte visade ”kör” krävs ett nytt körtillstånd. Tavlan finns uppsatt på ställen som är en normal stopplats för tåg, där dock inte körtillståndet för tågfärd upphör att gälla. Oftast på hållställen. Tavlan saknar signalbetydelse för spärrfärd och växling JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Ny tavla ”strömbegränsning”. Finns placerad vid sektionsisolatorer där spänningsmatningen på ömse sidor sker över olika linjebrytare, men där en spänningslös skyddssektion saknas. Betyder att föraren skall passera tavlan utan strömpådrag eller med så lite pådrag som omständigheterna medger. Med pådrag jämställs återmatande elbroms. Ny tavla ”fortsatt körtillstånd”. Betyder att om närmast föregående huvudsignal visade ”kör” så fortsätter det körtillståndet att gälla och föraren får sätta igång tåget utan att ha inhämtat nytt körtillstånd. Om föregående huvudsignal inte visade ”kör” krävs ett nytt körtillstånd. Tavlan finns uppsatt på ställen som är en normal stopplats för tåg, där dock inte körtillståndet för tågfärd upphör att gälla. Oftast på hållställen. Tavlan saknar signalbetydelse för spärrfärd och växling.

16 Riktningssignal En huvudsignal kan vara kompletterad med en riktningssignal som vid ”kör” i huvudsignalen visar att tågvägen är lagd i en viss riktning. Riktningssignalen är en tablåsignal som visar en fast lysande vit pil eller vit bokstav. Vilken tågväg som avses med pilen eller bokstaven anges i linjeboken. Vissa riktningssignaler är försignalerade av en riktningsförsignal. Riktningsförsignalen har samma signalbilder som riktningssignalen men har blinkande ljus. ”tåg mot vänster” ” tåg mot N” JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: En huvudsignal kan vara kompletterad med en riktningssignal som vid ”kör” i huvudsignalen visar att tågvägen är lagd i en viss riktning. Riktningssignalen är en tablåsignal som visar en fast lysande vit pil eller vit bokstav. Vilken tågväg som avses med pilen eller bokstaven anges i linjeboken. Vissa riktningssignaler är försignalerade av en riktningsförsignal. Riktningsförsignalen har samma signalbilder som riktningssignalen men har blinkande ljus. Riktningssignal ”tåg mot vänster”. Betyder tågväg lagd till vänster. Riktningssignal ”tåg mot N”. Betyder tågväg lagd mot N: Om den lagda tågvägen inte överensstämmer med den enligt körplanen planerade tågfärdvägen skall föraren om möjligt stoppa färden före huvudsignalen eller snarast därefter. Om föraren konstaterar att den lagda tågvägen inte överensstämmer med den tågfärdväg som ska användas enligt körplanen, ska rörelsen om möjligt stoppas före huvudsignalen och annars så snart som möjligt därefter.

17 Signaler för tunnelportar
Portkontrollsignaler finns framför tunnlar med portar. De är försignalerade av portkontrollförsignaler. Portkontrollsignal ”passera” Signalen får passeras. Portkontrollsignal ”stopp” Signalen får passeras sedan föraren har konstaterat att porten kan passeras. Portkontrollförsignal ”vänta stopp” Räkna med att portkontrollsignalen visar ”stopp”. En portkontrollförsignal som är släckt saknar signalbetydelse. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Nytt är att JTF beskriver signaler för tunnelportar. Dessa kallas portkontrollsignal och kan försignaleras av en portkontrollförsignal. Portkontrollsignal ”passera” med vit fast sken betyder att signalen får passeras. Portkontrollsignal ”stopp” med fast rött sken betyder att signalen får passeras om föraren har konstaterat att porten är öppen och kan passeras. Portkontrollförsignal ”vänta stopp” med gult blinkande sken betyder att föraren skall räkna med att portkontrollsignalen visar ”stopp”. Är portkontrollförsignalen släckt så saknar den betydelse.

18 Medgivande dvärgsignaler
Medgivandedvärgsignaler visar endast vit sken och är placerade invid en huvudsignal. De används för att vid växling upphäva signalbeskedet ”stopp” från den huvudsignal invid vilken den är placerad eller reglera rörelser vid växling. En medgivande signal är antingen tänd eller släckt i normalläget. Den signal som normalt är släckt visar vit sken endast när ”rörelse tillåten” visas samtidigt som huvudsignalen visar ”stopp” Medgivande dvärgsignal Signalen får passeras vid växling. Medgivande dvärgsignal (släckt) Signalen saknar signalbetydelse. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Ett nytt begrepp för en dvärgsignal som är placerad invid en huvudsignal och som bara visar vit sken har införts. Medgivande dvärgsignal och upphäver vid växling signalbeskedet ”stopp” i den huvudsignal som är placerad invid och reglerar växlings rörelsen. Tänd medgivande signal enligt exemplet betyder att signalen får passeras vid växling. Släckt medgivandesignal betyder att huvudsignalen gäller.

19 Övriga signaler Hinderpåle Anger var hinderfrihetspunkten mellan de sammanlöpande spåren är belägen. En hinderpåle står mellan de sammanlöpande spåren vid en växel eller spårkorsning. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: Signalen ”hinderpåle” anger var hinderfrihetspunkten mellan de sammanlöpande spåren i en växel eller spårkorsning. Här visas ett exempel på hur hinderpålen kan vara placerad. Den är inte ny, men beskrivs i säo endast under §55 tågvägsinspektion. Den kan vara till nytta att känna till i många flera sammanhang.

20 Ändringar och nyheter i system M
Orienteringstavla ”stopp vid plankorsning” Denna orienteringstavla användas i system M. Tåget eller spärrfärdssättet måste eventuellt stanna före plankorsningen, innan V-signalen växlar till ”passera”. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: För system M är följande orienteringstavla ny. Orienteringstavla ”stopp vid plankorsning”. Används i vissa fall i system M istället för en orienteringstavla ”vägskyddsanläggning”. En sådan tavla används då på huvudspår där den största tillåtna hastigheten är 40 km/tim eller lägre och är placerad cirka 300 meter före en plankorsning vars vägskyddsanläggning sätts igång så sent att V-signalen riskerar att inte gå om till ”passera” i tid.

21 Ändringar och nyheter i system S
Huvudsignaltavla kompletterad med en medgivande tavla ersätter tavlan ”stopp för vut och A-fordon” i system S. (”Stopp för vut och A-fordon” kan fortfarande förekomma) Orienteringstavla ”stopp vid plankorsning” Denna orienteringstavla används i system S. Spärrfärdsättet måsta eventuellt stanna före plankorsningen, innan V-signalen växlar till ”passera”. JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: För system S har följande ändringar gjorts. Tavlan ”stopp för vut och A-fordon” ersätts med en huvudsignaltavla kompletterad med en medgivande tavla. Den betyder då att spärrfärd skall stanna vid tavlan och att den får passeras enligt reglerna i bilaga 9 S Spärrfärd - System S. (Den gamla tavlan kan fortfarande förekomma) Orienteringstavla ”stopp vid plankorsning”. Används i vissa fall i system S istället för en orienteringstavla ”vägskyddsanläggning”. En sådan tavla används då på huvudspår där den största tillåtna hastigheten är 40 km/tim eller lägre och är placerad cirka 300 meter före en plankorsning vars vägskyddsanläggning sätts igång så sent att V-signalen riskerar att inte gå om till ”passera” i tid.

22 Äldre signaleringsformer
Äldre signaler eller signaleringsformer som finns redovisade i JTF bilaga 3 Signaler system H, S och M under rubriken ”Äldre signaleringsformer” får inte användas vid nyanläggningar och kommer successivt att försvinna. Här redovisas inte alla utan här visas endast några exempel: JTF Signaler Lärarhandledning Berätta: I bilaga 3 Signaler för system H, M och S visas i sista avsnittet äldre signaleringsformer som inte längre får användas vid nyanläggning och därmed successivt skall försvinna. Här visas några exempel. Det är dock lämpligt att titta igenom detta avsnitt för att uppdatera sig på vilka dessa är. I praktiken innebär det att de flesta av dessa signaler kommer att förekomma en relativt lång tid efter att JTF har trädet i kraft 2009. Det innebär i praktiken att dessa signaler kommer att förekomma i anläggningen även efter att JTF har trädet i kraft 2009.