Kompetens- och metodstödsuppdraget

En presentation över ämnet: "Kompetens- och metodstödsuppdraget"— Presentationens avskrift:

1 Kompetens- och metodstödsuppdraget
Förekomst och problembeskrivning Samverkan – handboken VÅLD Hur kan en kommun utveckla arbetet med målgruppen? Kunskapsbehov i länet/utvärderingar

2 Socialstyrelsen och länsstyrelserna arbetar tillsammans för att öka kvaliteten i samhällets arbete mot våld i nära relationer genom kompetens- och metodstöd samt utvecklingsmedel

3 Uppdraget syftar till att
Våldsutsatta kvinnor, barn som upplever våld i hemmet och våldsutövare ska få stöd och hjälp

4 Problembeskrivning Tio procent av alla barn beräknas ha upplevt våld i hemmet uppskattningsvis till barn i Sverige växer upp i familjer där våld förekommer. (NCK) Knappt 11 % av tonåringar i Sverige uppgav att det någon gång hade förekommit våld mellan vuxna i familjen. (27 300) nära hälften av dessa var brott inomhus av en bekant i nära relation-Beräknat mörkertal 80 procent - kommer aldrig till polisens kännedom fem procent av barnen har upplevt våldet ofta

5 Större risk för barn som lever i familjer där misshandel förekommer att själva utsättas för fysiks misshandel. (SoS, folkhälsorapport 2009,2010) År 2010 gjordes polisanmälningar om grov kvinnofridskränkning och anmälningar om misshandel mot kvinnor De samhällsekonomiska kostnaderna uppskattas till mellan 2,7 - 3,3 miljarder kronor per år.

6 Forskning visar att grovt och upprepat våld inklusive dödligt våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om en mans våld mot en kvinna. (NCK rapport 2009:2) Ca kvinnor i åldrarna år utsätts för våld av en partner eller f.d. partner: motsvarar 2% av alla kvinnor i samma åldersintervall (SoS 2006, med hänsyn till mörkertalet)

7 Socialnämnden har ansvar för stöd och hjälp till målgruppen
Utvecklingsarbetet ska leda till att våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld i hemmet ska vara lika självklara målgrupper i socialtjänstens arbete som andra (barn o unga, äldre, missbruk m.fl)

8 Kvaliteten i stödet för målgruppen varierar i landet
Utvecklingsarbetet ska leda till att minimera risken för rättsosäkerhet i stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld i hemmet

9 Kommuners ansvar i förhållande till ideella jourer har varit oklart
Utvecklingsarbetet ska underlätta en tydlig roll- och ansvarfördelning mellan socialtjänsten och ideella föreningar

10 Samverkan är nödvändig
De aktiviteter som olika myndigheter måste bedriva gemensamt inom området Att tillföra ”sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man har att genomföra gemensamt” Varför är samverkan nödvändig? Att upptäcka våld, ge stöd och hjälp, samt för att utveckla verksamheter för målgruppen

11 Socialnämnden Socialnämnden bör i verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka internt och externt, både övergripande nivå och i enskilda ärenden (SOSFS 2009:22) Samverkan krävs både inom och mellan nämnder

12 Förutsättningar för en väl fungerande samverkan
Kunskap om varandras arbetsuppgifter, kompetens, roller och tilltro till varandra Styrning: ett aktivt ställningstagande för samverkan hos ledningen och stöd Gemensamma och tydliga mål för samverkan God struktur: identifiera strukturella hinder: t. ex: psykologiska hinder som revirbevakande beteende, bristande kommunikation, att samverkan inte upplevs som ömsesidigt fördelaktigt

13 Samsyn: tillit mellan de professionella, en gemensam bild av arbetet och gemensamma begrepp
Syfte med samverkan: Att insatserna ska bli kända, effektiva och anpassade till målgruppens behov: Individen i centrum och ett helhetsperspektiv Integrering och förankring i den ordinarie verksamhet: genom till exempel att det finns någon som har ett övergripande ansvar för att den ska fungera

14 Strategi för samverkan
För socialtjänsten och andra viktiga aktörer Bygger på Vad kräver lagstiftningen och målgruppens behov Sätta upp gemensamma mål, fastställa samverkansområden, precisera respektive roller, uppgifter och ansvar

15 Exempel på områden att samverka
Hanteringen av anmälningar om barn som far illa eller riskerar fara illa enligt 14 kap. 1§ SoL Hur polisen uppmärksammar barn som bevittnat våld av eller mot närstående Tillgång till olika typer spetskompetens hos handläggare Kartläggning av omfattningen av våld mot kvinnor av närstående samt av barn som bevittnar våld

16 Identifiering av våld mot äldre personer, personer med funktionsnedsättning, missbruks- eller beroendeproblematik eller hedersvåld och hur dessa ärenden ska handläggas Hantering av skyddade personuppgifter Tillgång till insatser Hur hanteras akuta ärenden utanför kontorstid? Lättillgänglig information om typ av stöd som finns, på olika språk och lätt svenska

17 Samverkan inom socialtjänsten
Mellan Individ- och familjeomsorgen och förvaltningar som handlägger äldre omsorg och handikappsomsorg, missbruks- och beroendeenhet. Samverkan kan bidra till att behovet av stöd tillgodoses bättre och att kompetensen hos personalen ökar

18 Ex: när en kvinna utreds för sina behov med anledning av att hon utsatts för våld och har barn, samtidigt pågår en vårdnads-, boende,- eller ungängesutredning hos familjerätten angående barnet , är det viktigt att handläggarna samverkar så att både kvinnans behov och barnets bästa tillgodoses.

19 Samverkan i kommunen Skolförvaltningen: upptäckt och insatser
Fritidsförvaltningar: sprida info om våld i nära relation och rätten till stöd Samverkan med den nämnd som handlägger ekonomiskt bistånd Överförmyndarnämnden: exempel våldsutsatta kvinnor som lider av demens eller psykisk funktionsnedsättning SFI och Arbetsförmedlingen: kring nyanländas etablering och samhällsorientering

20 Samverkan mellan kommuner
Kring insatser Boende Barns skolgång vid tillfälliga jourboenden i annan kommun Insatser för våldsutövare, exempel möjlighet att erbjuda den som utövar våld att flytta ifrån den som utsätts för våld

21 Samverkan med andra myndigheter och organisationer
Polisen Hälso- och sjukvården Skatteverket Åklagarmyndigheten Kriminalvården Migrationsverket Kronofogdemyndigheten Brottsoffermyndigheten Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

22 Samverkan med Polisen Brottsoffersamordning av myndighetens information, stöd till brottsoffer som exempel: samtal, uppföljning av kontaktförbud och skyddslarm Riskanalys hos polisen, om ärendet är anmält hos polisen Sekretess mellan polis och socialtjänst (medgivande och särskild prövning) Olika hot- och riskbedömningar i ett enskilt fall?

23 Samverkansöverkommelse: Struktur: rutin om arbetet med brottsoffer som polisanmält hot, våld eller trakasserier Klargöra ansvar och befogenhet Avtal mellan polismyndigheten och att antal kommuner? Lista på kontaktpersoner på respektive myndighet: namn, adresser och telefonnummer Se Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting har tagit farm en handbok om samverkansöverkommelser

24 Samverkan hälso- och sjukvården
Att upptäcka våld Mödrahälsovården, barnhälsovård, vuxenpsykiatri och elevhälsa Vad gäller? Sekretess? SoL och hälso- och sjukvårdslagen? Samverka kring insatser Etablerade kontaktvägar och rutiner: akut och långsiktigt stöd

25 När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget enligt 2 kap. 7 § SoL upprätta en individuell plan. Om bedömningen görs att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, den enskilde samtycker till att den upprättas.

26 Socialtjänsten vet vart den ska vända sig när en kvinna akut behöver vård pga. Att hon utsatts för våld. Hälso- och sjukvården behöver veta var den ska vända sig när det kommer in en våldsutsatt kvinna som behöver socialtjänstens stöd eller göra en anmälan när den får kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld

27 Samverkan med Migrationsverket
Samråd kring att informera om rätten att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen när en asylsökande kvinna utsätts för våld, eller saknar permanent uppehållstillstånd Kommunen har enligt 2 a kap.1 §SoL det övergripande ansvaret för att en våldsutsatt kvinna får det stöd och hjälp hon behöver som avses i 5 kap. 11§ andra stycket SoL. Detta gäller även person som under asyltiden utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående.

28 Utsatt under asylitiden: är brottsoffer
Ansvar för anknytningsfall: Vistelsekommunens ansvar Viktigt att informera den utsatte om rätten till att utreda behov av stöd. Viktigt med dokumentation, som kan utgöra underlag för att stanna i Sverige.

29 Samverkan med Skatteverket
Konsultation beträffande lämplig typ av skyddade personuppgifter i ett specifikt ärende Leder till: Upprätthållande av kompetens inom socialtjänsten, så att klienter ges korrekt information om de olika garderna av skydd och vad dessa innebär Upprätthållande av kompetens hos skatteverket om särskilt utsatta grupper, så som till exempel utsatta för hedersvåld

30 Samverkan med ideella föreningar
Historiskt sett har kommunerna varit beroende av ideella föreningars verksamhet Deras kompetens och erfarenhet kan vara ett av stort värde att ta vara på i utvecklingen av socialtjänstens arbete för målgruppen Samverkan övergripande nivå: ta fram handlingsplaner, göra kartläggningar och gemensamt planera och genomföra utbildningsinsatser för olika målgrupper

31 Problemet med oklara uppdragsförhållanden
Klargöra och respektera socialtjänstens respektive ideella föreningars ansvar, roller och uppgifter (Se Meddelandebladet Nr 2/2012) Enskildas rättssäkerhet kan äventyras Nationell kvalitetsutveckling av socialtjänsten försvåras Slutsats: Båda parter måste förstå NÄR uppdrag och VILKET regelverk Nämnden behöver ge TYDLIGA uppdrag när förening anlitas

32 Samverkan i enskilda ärenden
Generella regler och vägledning om samverkan på övergripande nivå räcker inte alltid som stöd i handläggningen. Behövs rutiner för samverkan i enskilda ärenden Utgår från den enskilda vuxnas eller barnets behov Lösa sekretess genom samtycke Uppgifter som rör barn, i det fall det inte finns samtycket från vårdnadshavare kan ärenden diskuteras i avidentifierad form

33 Paus!

34 Hur kan en kommun utveckla arbetet med målgruppen?
Göra en analys av nuvarande arbete och ställa det mot lagstiftningens krav. Analysera vilka metoder och insatser som används idag och undersöka vilken den bästa tillgängliga kunskapen är i arbetet med målgruppen. Vilka insatser och metoder ger bästa resultat. Undersöka hur insatsernas kvalitet följs upp för den enskilde och på verksamhetsnivå, vilka förbättringsbehov finns?

35 Vad säger lagstiftningens krav? Stämmer det överens?
Vilka processer arbetar vi inom i vårt arbete med målgruppen? Vilka rutiner har vi? Vad säger lagstiftningens krav? Stämmer det överens? Identifiera utvecklingsbehov

36 Ett ex på process i arbetet med våld är handläggningsprocessen i arbetet med att utreda den våldsutsattes ansökan. Ett ex på rutin kan vara vad en utredning av en våldsutsatt bör innehålla, hur mottagandet av en ansökan/anmälan hanteras

37 Analys av hur arbetar vi i vår kommun med våld?
Med att identifiera Med våldsutsatta kvinnors rättighet att få sina behov av stöd och skydd utredda Med bedömning av risk för fortsatt våld Med att tillgodose våldsutsattas rätt till insatser utifrån behovsbedömning Med uppföljning av insatser för målgruppen på individuell nivå och på verksamhetsnivå

38 Ingång och ansvar När en våldsutsatt kvinna behöver stöd och eller skydd, var i kommunen vänder hon sig? Vilka ”ingångar” finns? Var finns ansvaret för att utreda, fatta beslut om insatser och följa upp ärendet?

39 Identifiera processer och rutiner
Vilka processer arbetar vi inom i vårt arbete med att identifiera, utreda och bedöma insatser? Vilka rutiner har vi inom dessa processer? Vilka krav och mål ska uppfyllas? Stämmer våra processer och rutiner överens med lagstiftarens krav?

40 Stöd i arbetet SOSFS 2011:9 – ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete med tillhörande handbok SOSFS 2009:22 med tillhörande handbok - VÅLD SOSFS 2006:5 med tillhörande handbok - handläggning och dokumentation inom socialtjänsten För barn som bevittnat våld – även SOSFS 2006:12 och hanboken – barn och unga i socialtjänsten

41 Föreskrifter på väg….. Föreskriften kommer innehålla både föreskrifter och allmänna råd och ersätta SOSFS 2009:22. Innehållsmässigt påminner den om 2009:22 men att vissa frågor lyfts till föreskrift och ansvaret tydliggörs. Beräknas till februari 2014?

42 Information eller ansökan om bistånd
Om det inte är uppenbart att den våldsutsatte enbart efterfrågar information, utan behöver någon form av hjälp eller stöd, ska förfrågan hanteras som en ansökan om stöd och hjälp och en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL ska inledas

43 Utredningens innehåll SOSFS 2009:22
I alla utredningar som rör en våldsutsatt kvinna bör socialnämnden med anledning av våldet bl.a. utreda: Vilket behov kvinnan har av hjälp och stöd akut, på kort och lång sikt Våldets karaktär och omfattning Risken för fortsatt våld Kvinnans nätverk Om något barn bevittnat våld

44 Vilka metoder och insatser använder vi i vår kommun?
Evidensbaserad praktik i socialt arbete kan definieras som en medveten och systematisk användning av: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål

45 Bedömningsmetod, ett stöd i arbetet med att:
- Utreda våldsutsattas behov - Bedöma insatser för våldsutsatta - Identifiera våldsutsatta

46 Bedömningsinstrument som stöd för utredningsarbetet
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram bedömningsinstrument som stöd i arbetet med att utreda våld FREDA kortfrågor - stöd i arbetet med att identifiera våldsutsatta FREDA beskrivning – stöd i arbetet med att utreda våldets omfattning och karaktär FREDA farlighetsbedömning – bedömning av risk för fortsatt eller eskalerat våld

47 Vad kan vi säga om FREDA idag
FREDA förfaller användbart i socialtjänstens arbetet mot våld i nära relationer FREDA verkar accepteras av brukare/klient Vi vet inte än hur väl manualen stöder ett gott användande av FREDA Socialstyrelsen kommer att följa de verksamheter som börjar använda FREDA för att utveckla manualen

48 Hjälp och stöd akut Med hjälp och stöd akut avses vad som behöver tillgodoses omgående, tex ett skyddat eller tillfälligt boende eller omedelbara behov av ekonomiskt bistånd till ex. mat. Kvinnan kan behöva hjälp i kontakt med polis och eller hälso- och sjukvård omgående. Finns det barn som behöver stöd i den akuta situationen? Beslut om akuta insatser som ex skyddat boende kan tas under en pågående utredning.

49 Risken för fortsatt våld
Kvinnor som levt länge med våld kan normaliserat våldet Bedömning av risk kan behöva göras vid flera tillfällen Riskbedömningsinstrument kan användas som stöd i bedömningen Vikten av att göra säkerhetsplanering Vikten av samverkan

50 Våldets karaktär och omfattning
Vad har våldet lett till för konsekvenser Viktigt för att kunna göra en bedömning av behovet av stöd och hjälp Som stöd kan bedömningsinstrument användas

51 Kvinnans nätverk Finns det personer i hennes nätverk som känner till hennes situation och kan vara ett stöd? Har hon levt isolerat? Finns det hot i nätverket?

52 Har barn bevittnat våldet?
Viktigt att klargöra socialnämndens ansvar för barn som riskerar fara illa Nämnden bör skyndsamt göra en förhandsbedömning av om en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL ska inledas, när den får kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld Om det av anmälan eller informationen framgår att barnet kan ha skyddsbehov kan en förhandsbedömning behöva göras omedelbart

53 Att ett barn befaras ha bevittnat våld av en eller mot en vuxen närstående torde innebära att en utredning behöver inledas för att kartlägga vilka behov av stöd och hjälp barnet kan ha (handboken VÅLD) Viktigt att förklara att utredningar av barn syftar till att utreda barnets behov så att barnet kan få det stöd det behöver Har den våldsutsatte behov av stöd i sitt föräldraskap

54 Behov av stöd och hjälp på längre sikt
Hur ser kvinnans möjlighet till försörjning ut? Hur ska hennes boende ordnas på lång och kort sikt? Behöver hon stöd av någon form av stödjande samtal? Är hon traumatiserad? Har hon behov av skyddade personuppgifter? Finns det behov av annat stöd eller hjälp?

55 Beslut om insatser Med utredningen som grund ska socialtjänsten erbjuda individuellt behovsanpassade insatser Bistånd till skyddat boende är en stöd- och hjälpinsats Hur en beslutad insats ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan

56 Uppföljning och utvärdering
Vikten av dokumentation Stöd för kunskapsutveckling och kvalitetssäkring Hur väl tillgodoses enskildas och gruppers behov Kartläggning av våld som grund för analys

57 Serviceinsatser Socialnämnden kan erbjuda insatser som service
Som service räknas insatser som är allmänt inriktade och generellt utformade Som service räknas t.ex. information, rådgivning samt olika insatser som är tillgängliga för alla invånare utan föregående behovsbedömning eller biståndsbeslut

58 Diskussionsfrågor Hur handlägger vi inom vår kommun en våldsutsatts ansökan om stöd och skydd? Vilka förbättringsområden har vi i vår kommun?

59 Diskussionsfrågor Hur ser ”ingången” för en våldsutsatt ut i vår kommun? Var i verkssamheten ligger ansvaret att utreda en våldsutsatts ansökan om stöd och hjälp? Var ligger ansvaret för att följa upp insatser? Om en våldutsatt vänder sig till vår kommun med anledning av våld, till vilken verksamhet ska den våldsutsatte vända sig?

60 Kunskapsbehov…… Risk- och skyddsbedömningar
Samtalsmetodik/utredningssamtal om våld med barn och vuxna Vilka rättsliga krav och möjligheter har IFO när det gäller kvinnofrid? hur myndigheter lagligt kan skydda barnen? Hur gör vi för att det ska hålla rättsligt? Samverkan mellan myndigheter/insatser – vad görs för att bygga broar så att inte barnperspektivet faller bort.

61 Hur socialsekreterare, barnutredare ska hantera vårdnadskonflikter där det förekommit våld?
Socialarbetarens roll i förhållande till annan myndighet, exempel polis och åklagare. Rättsprocess när barn blivit utsatta. När räcker förundersökning till vidare rättsprocess? Beviskrav – barn som vittnen

62 Hedersrelaterat våld och förtryck/skolkuratorer
Hur arbetar andra professioner? Främjande och förebyggande arbete Samverkan skola/socialtjänst konkret Konkreta metoder för skolan