LSS-utredningen.

En presentation över ämnet: "LSS-utredningen."— Presentationens avskrift:

1 LSS-utredningen

2 Bakgrund Assistanskommittén 2004 LSS-kommittén 2006
På den assistansberättigades uppdrag (SOU 2005:100) LSS-kommittén 2006 Delbetänkande: Kostnader för personlig assistans, skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning (SOU 2007:73) Proposition 2007/08:61, Kostnader för personlig assistans De nya reglerna i LASS trädde i kraft den 1 juli 2008

3 Sanktionsavgift, icke verkställda beslut
Beviljats men inte fått (SOU 2004:118), december 2004 Rapporteringsskyldighet av ej verkställda beslut enligt LSS, prop. 2007/08:43 Trädde i kraft 1 juli 2008

4 Tillbaka till LSS-utredningen:
Behovet av en översyn av LSS Rapporter från tillsynsmyndigheterna Synpunkter från handikapporg. FUB SKL, kommuner: förstatligande Politiskt krav se över kostnader

5 Sammanfattning av uppdraget :
Fungerar LSS som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen? Vem ska vara huvudman för LSS? Hur kan man minska kostnaderna (särskilt för assistansen)?

6 Möjlighet att leva som andra
Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning SOU 2008:77 Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008

7 Genomförande och uppföljning
Förslagen kan tidigast träda i kraft år 2010. Kommunerna ska ompröva beslut om personlig assistans, ledsagarservice och boende under en tvåårsperiod i samband med att ändringarna träder i kraft. Socialstyrelsen får i uppdrag att under 2010–2013 genomföra uppföljning och utvärdering.

8 Slutbetänkandets disposition
kapitel 1–2 uppdrag, arbetssätt & bakgrund 3 huvuddragen i utvecklingen inom LSS-området 4–5 generella delarna av uppdraget; rätten till stöd och service & personkretsen huvudmannaskapet 6 personlig assistans 7 övriga insatser och uppgifter enligt LSS 8–9 genomförande och konsekvenser av förslagen samt kommentarer till författningsförslagen Studier, sammanställningar, hearingar m.m. redovisas i en separat volym med bilagor.

9 LSS behövs! Utredningen föreslår att LSS ska finnas kvar som rättighetslag Samma skäl idag att reglera rättigheter till stöd och service som när LSS tillkom LSS insatser kräver ett stabilt och långsiktigt ansvarstagande från samhällets sida Det finns uppenbara risker för att insatserna för att tillgodose dessa behov annars kan komma att prioriteras ned

10 LSS innehåll Insatser och uppgifter i LSS och LASS samlas och förtydligas i en lag, LSS Utredning av särskild reglering av skyddsåtgärder Rätt för den enskilde att få företräde inför nämnden Regeringen bör överväga att införa handläggningsregler i LSS

11 LSS syfte och mål De syften, mål, inriktningar och kvalitetsnivåer som anges i LSS ska gälla (men redigeras) Regeringen bör särskilt uppmärksamma skillnader i syften och målsättningar mellan LSS och SoL vid en översyn av SoL

12 Utredningens tolkning av ”goda levnadsvillkor”
”… ska uppfattas som ett krav på att insatser enligt lagen utformas så att de säkerställer att den enskilde inte, till följd av sitt stöd- och servicebehov, under en längre tid hänvisas till att leva på en nivå som motsvarar försörjningsstödet enligt SoL. Det är däremot inte rimligt att uppfatta goda levnadsvillkor som en garanti mot att den enskilde inte vid något enskilt tillfälle ska hänvisas leva på en sådan nivå.” ”Begreppet skälig levnadsnivå i SoL har en distinkt betydelse när det gäller försörjningsstöd, men det saknas vägande skäl att skilja mellan goda levnadsvillkor och skälig levnadsnivå i fråga om sociala tjänster som omfattar stöd, service, omsorg och omvårdnad till personer med funktionsnedsättningar.”

13 Personkretsen Den nuvarande personkretsen med dess tre grupper ska i princip bestå I personkrets 1 ändras ”autism och autismliknande tillstånd” till ”autismspektrum-tillstånd” En generell gräns för nybeviljande av insatser enligt LSS vid 65 år för hela personkretsen

14 Ett barnperspektiv införs
En bestämmelse införs i LSS för att stärka barnens ställning Barn ska ha rätt att få relevant (och anpassad) information och att få komma till tals Om bestämmelse införs i SoL som ger socialnämnden rätt att tala med barn utan vårdnadshavarens samtycke – ev. samma i LSS Obligatorisk registerkontroll

15 Prioriterade utvecklingsområden (endast bedömningar)
…samlat och långsiktigt utvecklingsarbete …uppmärksamma balansen mellan handikappolitikens olika delar …verksamheter som bedrivs enligt LSS får del av de utvecklingsinsatser som kan komma ur en satsning på evidensbaserad socialtjänst …hjälpmedelsområdet bör uppmärksammas särskilt …överväga en samlad och framtidsinriktad satsning på kompetensutveckling och långsiktig personalförsörjning …möjligheter till samhällsekonomiska vinster som bör uppmärksammas och tas till vara

16 Tillsyn, uppföljning, utvärdering (endast bedömningar)
En väl fungerande tillsyn viktig, finns brister i idag. En eftersatt tillsyn kan urgröpa förtroendet för lagen Ny utredning: Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Bör leda fram till en social tillsyn som fullt ut kan vara den garanti för god kvalitet som är nödvändig inom LSS-området Särskilt viktigt: förslaget om en resursförstärkning för den sociala tillsynen Uppföljning och utvärdering: dagens ansvarsförhållanden är tillräckliga

17 Huvudmannaskapet Staten ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans Regeringen bör, vid uppföljningen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken år 2010, särskilt uppmärksamma den delade ansvarsfördelningen med olika huvudmän inom och utom LSS-området Regeringen bör följa upp och utvärdera effekterna av statligt huvudmannaskap för personlig assistans och därefter bedöma om det behövs ytterligare förändringar av ansvarsförhållandena

18 Insatser och uppgifter för kommunen, kap 7
Kommunerna ska fortsätta att ansvara för huvuddelen av de insatser och uppgifter som anges i LSS. Landstingen ska behålla ansvaret för råd och stöd (9 § 1). Kapitlet delas in i: Övergripande frågor om kvalitet och kostnader Insatser i annan kommun De egentliga insatserna

19 Övergripande frågor om kvalitet och kostnader
Behovsbedömningsmodell personlig assistans Uppdrag till Socialstyrelsen & SKL se om kan användas även för andra LSS-insatser Kvalitetsindikatorer för förbättringsarbete och information Socialstyrelsens arbete bör fortsätta Bedömningskriterier för tillsyn Uppdrag till Socialstyrelsen och länsstyrelserna, för tillsynen av kommunernas och landstingens uppgifter och insatser enligt LSS LOV Regeringen ska tydliggöra genom info till kommunerna att den föreslagna lagen om valfrihetssystem (LOV) också är avsedd att omfatta kommunala LSS-insatser Krav på kommunal planering Kommunernas uppgifter enligt LSS ska kompletteras med en uppgift att upprätta en plan för hur de som omfattas av lagens personkrets ska kunna få sina behov tillgodosedda.

20 Insatser i annan kommun
Den beslutsfattande (placerande) kommunen behåller ansvaret för den enskildes LSS-insatser trots att denne till följd av beslut om boendeinsats kommer att folkbokföras i en annan kommun. En kommun som tillhandahåller en LSS-bostad i en enskild vårdgivares verksamhet belägen i en annan kommun ska meddela den kommunen detta. SoL: Sammanhållet ansvar för övriga stöd- och serviceinsatser enligt LSS. En upplysning om detta förs också in i LSS. Nationella kompetens- och kunskapscenter: Uppdrag till Socialstyrelsen: undersöka om staten ska ta ett större ansvar när det gäller sådana center, vilka kvalitetskrav som ska ställas på de berörda verksamheterna och om det behövs en statlig delfinansiering av stöd- och serviceinsatser vid centren.

21 LSS-insatserna (utom personlig assistans)
Fyra huvudområden: insatser med beslut om boende (7.3) stöd och service i ordinärt boende (7.4) (vid sidan av personlig assistans) sysselsättning (7.5) personligt stöd och individuell planering (7.6)

22 1. Insatser med beslut om boende
Problem: Oklarheter om vilken service och omvårdnad den enskilde kan förvänta sig Svårt få enskilda aktiviteter utanför bostaden Begränsad möjlighet att påverka i vilket boende man ska bo Högre hyror än andra personer med motsvarande lägenhet

23 Förslag, boende Bostad med särskild service för vuxna delas upp i tre olika insatser: boende i gruppbostad boende i bostad med särskild service för vuxna särskilt anpassad bostad För att ha rätt till gruppbostad eller bostad med särskild service för vuxna ska man tillhöra lagens personkrets och ha behov av hjälp i sin bostad Insatserna gruppbostad och bostad med särskild service för vuxna ska inte kunna kombineras med personlig assistans

24 Boende, forts. Den enskilde ska inte ha några kostnader för medföljande personal vid fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter Regeringen bör skyndsamt utreda hur den enskilde inte ska behöva få merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning till följd av hyressättningen för dessa bostäder Det särskilda bostadstillägget ska höjas till samma nivå som för ålderspensionärer

25 2. Stöd och service i ordinärt boende
Personlig service med boendestöd ska införas som ny insats i LSS Utgår från definitionen av hemtjänst Ledsagning ingår Boendestöd Högst 40 timmars stöd per vecka Ledsagarservice tas bort ur lagen?

26 3. Sysselsättning (bedömning)
Tillgång till arbete och annan sysselsättning är en nyckelfråga. Det är av yttersta vikt att personer som kan ha rätt till daglig verksamhet inte automatiskt bedöms sakna arbetsförmåga. I första hand ska det prövas om man kan få ett vanligt arbete med stöd av Arbetsförmedlingen. Först när en ordentlig prövning av arbetsförmågan är gjord ska insatsen daglig verksamhet beviljas. Även inom den dagliga verksamheten finns det möjligheter att utveckla metoder för ökad delaktighet, genom insatsen eller genom ökade förutsättningar för den enskilde att övergå till lönearbete.

27 Förslag, sysselsättning
Beviljad aktivitets- eller sjukersättning krav för daglig verksamhet Uppdrag till SoS ta fram riktlinjer för utformning av daglig verksamhet för ökade möjligheter till lönearbete Aktivitetsplan: en inledande kartläggning för individuell utformning av den dagliga verksamheten Personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3 ska få rätt till daglig verksamhet enligt LSS

28 Förslag, sysselsättning, forts.
Socialstyrelsen ska följa utvecklingen av sysselsättningsverksamhet inklusive daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar Rätt till daglig verksamhet ska gälla t.o.m. 67 år Det ska stå i LSS att kommunen får betala ersättning till dem som deltar i daglig verksamhet

29 4. Personligt stöd och individuell planering
Kontaktperson: Uppdrag till SoS att sammanfatta kunskaper och metoder för rekrytering samt beskriva framgångsfaktorer och möjliga åtgärder för att långsiktigt trygga rekryteringen. Råd och stöd: ska benämnas särskilt expertstöd för att tydligare avgränsas mot annat personligt stöd. Insatsens kärna ska vara kunskapsstöd åt den enskilde. IP: Den enskilde ska erbjudas en individuell plan. Den som har beviljats en LSS-insats ska därutöver kunna begära att en individuell plan upprättas.

30 Personlig assistans Uppdrag:
förklara orsakerna till kostnadsutvecklingen analysera eventuella kostnadsförskjutningar mellan huvudmän beskriva effekter av statens och kommunernas delade finansieringsansvar föreslå åtgärder som dämpar och stabiliserar kostnadsutvecklingen samt förbättrar kostnadskontrollen överväga åtgärder för att effektivisera administrationen och bedöma om förfarandet för att fastställa timersättningen är ändamålsenligt

31 6.1 Utgångspunkter 6.2 Reglering och ansvar 6.3 Behov 6.4 Utförande och kvalitet 6.5 Ersättning 6.6 Tillsyn och kontroll

32 6.1 Utgångspunkter hänsyn till de principer som varit vägledande för assistansreformen den personliga assistansen har en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade stöd och självbestämmande i dagligt liv har förbättrats genom den personliga assistansen den nuvarande kostnadsnivån kan försvaras med hänsyn till behov och insatsens kvaliteter kostnadsutvecklingen kan dock inte fortsätta utan att reformens långsiktiga hållbarhet hotas

33 6.2 Reglering och ansvar Assistansreglerna bakas in i LSS
Ökat statligt ansvar Statens ansvar ska omfatta beslut och utbetalning av ersättning Utförandet ska inte omfattas av statens ansvar Huvudmannaförändringen får inte leda till en minskad tillgång till andra LSS-insatser med god kvalitet och måste följas upp

34 6.3 Behov Krav 20 timmars grundläggande behov i genomsnitt per vecka
Grundläggande behov: ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade” ska tas bort när det finns en samlad lösning för skydds- och begränsningsåtgärder Krav på både grundläggande behov och andra behov för rätt till personlig assistans (undantag barn och unga) Dubbel assistans: först efter hjälpmedel och bostadsanpassning har prövats Samtliga behov utreds och beräknas efter en enhetlig modell

35 Författningskommentar, 5 kap 2 §
”Vid bedömningen av behovet av stöd och service vid aktiviteter som har samband med boende, deltagande i samhällslivet, egenvård eller i särskilda situationer bör samma metod för att beräkna behovet i tid användas som vid bedömningen av grundläggande behov.” Utredningen, s ”Vid beräkning av stödtiden måste den personliga assistansens syften och mål vara vägledande. De aktiviteter som den enskilde beviljas tid för ska kunna inrymma tid då de personliga assistenternas arbetsuppgift är att vänta och finnas till hands för de behov som kan uppstå eller ha uppsikt så att farliga situationer inte uppstår.”

36 Behov, forts. Försäkringskassan: utarbeta normering och rutiner för handläggning av ansökningar om tillfälligt utökad personlig assistans Regeringen: undersöka möjligheterna till en gemensam finansiering av stat och landsting av personlig assistans som utförs i nära anslutning till sjukvård Regeringen: initiativ till att den tidsperiod som en assistansberättigad i vissa fall kan ha med sin personliga assistent under sjukhusvistelse förlängs

37 6.4 Utförande och kvalitet
Avtal krävs mellan assistansberättigade och assistansanordnare Tydligare krav på assistansanordnares ansvar för god kvalitet Enskild verksamhet ska vara av god kvalitet Tillstånd för enskilda verksamheter får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten

38 Utförande och kvalitet, forts
Personlig assistans för barn och ungdomar ska omfatta ett ansvar för att insatsen utformas så att deras växande och frigörelse främjas och att verka för att anhöriga får det stöd som de kan behöva i sin roll som personliga assistenter för barn och ungdomar Försäkringskassan ska ge information om rättigheter och skyldigheter i samband med insatsen Regeringen: ev. vidga lagen om bostadsanpassnings-bidrag, täcka in assistenters arbetsmiljö

39 6.5 Ersättning Regeringen: schabloniserade timbeloppet delas upp i en del löne- och lönebikostnader och en del övriga kostnader Differentierade löne- och lönebikostnader ”Övriga kostnader” bör räknas upp utifrån nettoprisindex, NPI Kostnaden för vikarier bör räknas in i schablonen

40 6.6 Tillsyn och kontroll Tillsynen del av den statliga sociala tillsynen, gäller även tillsyn av enskilda assistansanordnare Tidigare förslag om tillstånd och sanktioner gäller fortfarande En länsstyrelse hanterar tillståndsgivningen för hela landet Försäkringskassan ska informera inför valet av anordnare Tillstånds- och tillsynsmyndigheten ansvarar för att uppgifter om beviljade tillstånd är enkelt tillgängliga

41 Tillsyn och kontroll, forts.
Assistansersättningen ska betalas ut direkt till de anordnare som den enskilde väljer. Anordnare av assistans ska vara ansvariga för redovisningen av hur medlen använts och också för eventuell återbetalning. Försäkringskassan kan kräva den redovisning som behövs för att kunna kontrollera att ersättningen använts på rätt sätt. Regeringen bör i ett senare skede bedöma hur lång avräkningsperioden ska vara.

42 Förslag på frågor till grupperna
Blandade frågor Boende Personlig service / boendestöd Sysselsättning Personligt stöd / IP Personlig assistans

43 Blandat Utredningens definition av ”goda levnadsvillkor”
Förslag på 65-årsgräns nybeviljande av LSS-insatser Barnperspektivet Allmänt Obligatoriskt registerutdrag barn (vuxna?) Rätt tala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke? Huvudmannaskapet Insatser och uppgifter för kommunen, övergripande frågor om kvalitet och kostnader (s.20) Insatser i annan kommun

44 7. Boende 8. Personlig service / boendestöd
Indelning i tre boende-insatser Behov av hjälp för att få bostad med särskild service Ekonomi: merkostnader, bostadstillägget, hyra gemensamma utrymmen 8. Personlig service / boendestöd

45 9. Sysselsättning Aktivitets- eller sjukersättning som krav för daglig verksamhet /arbetsförmåga Inledande kartläggning / aktivitetsplan för innehåll DV Gruppen med psykiska funktionsnedsättningar får rätt till DV Rätt till DV t.o.m. 67 års ålder, fortsatt sysselsättning Habiliteringsersättningen

46 10. Personligt stöd och individuell planering
Kontaktperson (rekrytering) Råd och stöd / särskilt expertstöd Individuell Plan

47 11. Insatser som inte tas upp i utredningen
kontaktperson avlösarservice i hemmet korttidsvistelse utanför det egna hemmet korttidstillsyn för skolungdom över 12 år boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar

48 12. Personlig assistans Reglering och ansvar Behov, 20-timmarsgolvet
Behov, krav på både grundläggande behov och andra behov Behov, dubbel assistans Behov, enhetlig modell för att utreda samtliga behov Behov, sjukhusvistelse/sjukvård Utförande och kvalitet Ersättning Tillsyn och kontroll