SKL:s Matematiksatsning PISA 2015. Urklipp från ”ANALYS – Öppna jämförelser 2009 Konsten att nå resultat”

En presentation över ämnet: "SKL:s Matematiksatsning PISA 2015. Urklipp från ”ANALYS – Öppna jämförelser 2009 Konsten att nå resultat”"— Presentationens avskrift:

1 SKL:s Matematiksatsning PISA 2015

2 Urklipp från ”ANALYS – Öppna jämförelser 2009 Konsten att nå resultat”

3 Vad kännetecknar framgångsrika skolkommuner? Slutsatser från rapporten "Öppna jämförelser” * Har bra ledare * Lyfter fram kompetenta ledare * Har höga förväntningar * Har systematisk uppföljning/återkoppling * Har fungerande relationer * Har tydlig ansvarsfördelning * Fångar upp elever i behov av stöd * Har samsyn om skolans inriktning och mål

4 Målsättning: Alla kommuner som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor Villkor: För att lyckas måste alla fyra nivåer, den politiska ledningen, förvaltningsledningen, rektorer och lärare, kraftsamla och dra åt samma håll håll Fokus: Förbättrad styrning och ledning Metod: Arbetande nätverk (Nätverk Norr och kommunens egen nätverksgrupp)

5 3 områden - 6 avgörande punkter Gemensam ledning: *Ledningsnivåerna är sammanlänkade (nämnd, förvaltningsledning, rektorer) *Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Gemensam syn: *Höga förväntningar på alla elever och övriga *Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Gemensamma rutiner: *Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling *Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd

6 Strömsunds kommuns operativa mål * Minst halvera antalet elever som ej når godtagbar kunskapsnivå enligt kunskapskraven * Öka antalet elever som når de högsta kunskapskraven På längre sikt är målet 100 % måluppfyllelse. Delmål: Andelen elever i skolår 3, 6 och 9 som når kunskapskraven i de nationella proven i matematik ska årligen åka med minst 5 %.

7 Kommunens nätverksgrupp: Politiker Åse Ehnberg Monica Dahlén Förvaltningen Margareta Grundström Hans-Olof Carlsson Rektorer Fredrik Jonsson Elisabeth Björn (reserv) Lärare Maria Jönsson (kontaktperson) Märta-Stina Gahlin Lundberg Victoria Tjernlund (reserv)

8 Några röster från Knivsta om SKL:s matematiksatsning PISA 2015…

9 Efter kartläggning av kommunens utvecklingsområden kommer arbetet att fokuseras på följande punkter: Kartläggningen av ämnesbehörigheter En handlingsplan i matematik ska utarbetas Ett ”årshjul” kommer att tas fram. Det ska synliggöra hur alla fyra nivåer länkas samman angående beslut, redovisningar och analys. Hitta former för samrättning av nationella prov Samverkan med Mittuniversitetet kring lärarutbildningen I PRIO-projektet som Bodens kommun genomför ingår delar som ev. kan tillämpas även i vår kommun. Projektet ska därför granskas.

10 Kartläggning av ämnesbehörigheter Kartläggningen är inte helt komplett (nov -13) Ämnesbehörigheten i matematik är god inom kommunen, men inte 100 % på alla arbetsplatser I vissa fall undervisar grundskolelärare 1-7 Sv/SO även i matematik på mellanstadiet

11 Handlingsplan Handlingsplanen syftar till att skapa god och likvärdig matematikundervisning som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Under hösten 2013 har ett förslag till handlingsplan utarbetats av kommunens nätverksgrupp i matematik. Planen kommer att skickas ut på remiss innan den fastställs. Handlingsplanen är nu ute på remiss (feb. 2014)

12 Årshjul Nedan följer ett utkast på när/vad och hur de ska rapporteras för att skapa mesta möjliga förståelse och effekt för elevernas måluppfyllelse. Under februari - april (2014) ska samtliga nivåer lämna in sina synpunkter och önskemål om vad som ska ingå i årshjulet. September Analys och reflektion kring NP och McIntosh Betyg och resultatutveckling Förskolans arbete med barns måluppfyllelse Systematiska kvalitetsarbetet, fokus analys och reflektion resultat kunskap och socialt

13 November Klasskonferenser, ögonblicksbild av verksamheten Barn med annat modersmål Barn i behöv av stöd EHT arbetet December Åtgärdsprogram/stöd – analys och reflektion Februari Betyg och resultatutveckling Elever som riskerar att inte nå målen Förskolans arbete med barns måluppfyllelse

14 Mars/april Klasskonferenser, ögonblicksbild av verksamheten Maj NP, resultat och analys för kommungemensam rättningsgrupp. Underlag inför Ht kommungemensamma komp. dagar Juni Åtgärdsprogram DLS McIntosh

15 Samrättning av nationella prov I dagsläget samrättar flertalet lärare vid respektive skola. Tanken finns att ev. använda Bodens modell för central rättning, där en rättningsgrupp per stadium rättar samtliga nationella prov. Matematikutvecklingsgruppen kommer att ge förslag på hur det ska kunna genomföras i vår kommun. En central rättning av de nationella proven i svenska och matematik ska prövas vt 2014. Rättningsgrupper har utsetts för åk 3, 6 och 9.

16 Samverkan med Mittuniversitetet kring lärarutbildningen Regionförbundet Jämtlands län och dess samordningsorgan för länets skolfrågor BUZ har under 2013 påtalat behovet av lärarutbildning. Man vill att Mittuniversitetet undersöker förutsättningarna att så snart som möjligt förlägga hela eller delar av lärarutbildning vid Campus i Östersund. Besked har lämnats att den önskade lärarutbildningen inte kommer att genomföras vid Campus i Östersund.

17 PRIO-projektet PRIO – Planering, Resultat, Initiativ, Organisation Syftet är att prioritera bättre så att man frigör tid till samplanering, sambedömning och coaching http://streamio.com/api/v1/videos/4fec3ec511581e2327003ca8/public_show

18 Lägesrapport kring de operativa målen Delmålet är att årligen höja måluppfyllelsen vid de nationella proven i matematik i åk 3, 6 och 9 med 5 % Vt 2013 hade resultaten höjts enligt följande:åk 3 8 % åk 646 % åk 9 9,7 % Andelen elever som inte når målen:7,7 % (2012) 4,9 % (2013) Andelen som når högsta betyg :8,5%(2012) 8,51%(2013)