Maria och Lena hälsar er

Maria och Lena hälsar er
Välkomna till dag 1 i grundkursen i Återfallsprevention

Kursledare i återfallsprevention
Lena Häggroth, socionom. Maria Lundholm, socionom och KBT ”steg 1”.

Grundkurs i ÅP Kursdeltagarna presenterar sig Presentation
Lektion 1 steg för steg Färdigheter för kursledare Öva att presentera ÅP Kartläggning av risksituationer Psykoedukation om hjärnans belöningssystem och PAA Hemuppgifter Summering

Presentation av deltagarna
Prata med varandra två och två Presentera varandra

Kursens mål –Till kollegor
Att efter kursen självständigt kunna använda återfallsprevention som metod i individuell eller gruppbaserad behandling.

Kurslitteratur – Till kollegor
Saxon & Wirbing (2005). Återfallsprevention. Färdighetsträning vid missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel. Studentlitteratur Väckarklockan. Manualbaserad återfallsprevention vid beroende. Baserad på Project Match manualen. A Österling/MEDA (2001),

Detta är ÅP – en kort introduktion Till klienter
En metod för att lära sig färdigheter för att inte behöva återfalla i sitt problembeteende Att öka din förmåga att känna igen risksituationer för återfall Att bli bättre på att undvika risksituationer för återfall eller att hantera dem Att bli uppmärksam på konsekvenserna Att hitta alternativ till problembeteenden

Introduktion till KBT med färdighetsträning
Lektion 1

Lektion 1, Agendan. Till klienter
Kursledarna presenterar sig Kursdeltagarna presenterar sig Gör agenda för lektionen Detta är återfallsprevention Kursschemat Kursregler Sessionsuppgift: Skriva ner sitt personliga mål med kursen Sessionsuppgift: Kartlägga sin riskprofil utifrån IDS 100 Föreläsning: Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens, PAA Hemuppgiften: triggernacka Övriga frågor Summering av lektionen

Lektion 1, Målen - Till kollegor
Målen i lektion 1 att etablera en arbetsallians, bland annat genom att berätta om värdet av ÅP-färdigheter för patienter/klienter i kursdeltagarnas situation, att introducera tankarna bakom ÅP och färdighetsträning, så kallad socialisering, att ge/modellera en bild av arbetssättet under kursen/behandlingen, och att kartlägga kursdeltagarnas risksituationer för återfall.

Detta är ÅP- en kort introduktion Till klienter
ÅP är en metod för att lära sig färdigheter för att inte behöva återfalla i sitt problembeteende Att öka förmågan att känna igen risksituationer för återfall Att bli bättre på att endera undvika risksituationer för återfall eller att hantera dem Att bli uppmärksam på konsekvenserna Att hitta alternativ till problembeteendet

Kursschemat Lektion 1 Kursinformation. Kursregler. Risksituationer. Hjärnans belöningssystem och PAA. Lektion 2 Detta är sug. Att undvika och hantera suget. Sugsurfing. Lektion 3 Fördelar och nackdelar. Att se hela bilden. Stoppkort. Lektion 4 Problemlösning. Att hitta alternativ. Lektion 5 Att tacka nej. Att komma ut eller inte med sin nykterhet, drogfrihet eller spelfrihet. Lektion 6 Tidiga varningssignaler. Riskabla beslut. Lektion 7 Nödplaner för oväntade och omtumlande händelser. Lektion 8 Summering, utvärdering och kursintyg.

Kursschemat Lektion 1 Detta är återfallsprevention. Kursinformation. Kursregler. Risksituationer för återfall. Hjärnans belöningssystem. Postakut abstinens. Hemuppgifter. Summering.

Kursschemat Lektion 2 Detta är sug. Att undvika eller hantera sug. Sugsurfing. Avslappning. Hemuppgifter. Summering.

Kursschemat Lektion 3 Att se hela bilden. Övningen Fördelar och nackdelar med problembeteendet. Motivation. Stoppkort och andra färdigheter. Hemuppgifter. Summering.

Kursschemat Lektion 4 Olösta problem som riskfaktor för återfall. Problemlösning: demonstration och övning. Hemuppgifter. Summering.

Kursschemat Lektion 5 Att tacka nej till alkohol och droger. Modellering och rollspel. Att komma ut eller inte med sin nykterhet /drogfrihet eller spelfrihet. Erfarenhetsutbyte. Hemuppgifter. Summering.

Kursschemat Lektion 6 Att vara efterklok i förväg, om tidiga varningssignaler och riskabla och mindre riskabla beslut. Kartläggning och diskussion. Hemuppgifter. Summering.

Kursschemat Lektion 7 När livet överraskar oss. Nödplaner för oväntade och omtumlande händelser, som högrisksituationer för återfall och inledda återfall. Hemuppgifter. Summering

Kursschemat Lektion 8 Kursen avslutas: summering, utvärdering och kursintyg. Uppföljande sessioner. Hemuppgifter. Summering.

Kursregler för ÅP-kurs Till klienter
Att jag ska ha som mål att vara helnykter/ drogfri/ spelfri under kurstiden. Att jag gärna får berätta för andra om kursens innehåll och vad jag lär mig, men jag ska inte berätta om de övrigas privata erfarenheter och omständigheter som framkommer under kursen. Att jag inte ska komma påverkad till kursen. Att jag skall komma i tid till lektionerna och inte gå i förväg. Att jag ska vara förberedd inför lektionerna bl.a. genom att utföra hemuppgifterna. Att jag inte skall berätta skämtsamma och romantiserande historier om drickande/drogande och spelande under lektionerna. Att jag inte ska värdera andras inlägg som bra eller dåliga utan lyssna med ödmjukhet på andra inlägg under lektionerna. Att jag ska ha som mål att delta i samtliga lektioner.

ÅP tillämpningar ÅP i Vardagssamtal
ÅP light, ett inslag i annan behandling ÅP i full skala, en självständig intervention, Project Match modellen av ÅP

Detta är ÅP- i förhållande till förändringsstadier
Vägen ur problembeteenden följer ett regelbundet mönster med sex stadier. Återfallsprevention är ett inslag i vägen mot en ny livsstil.

Detta är ÅP- i förhållande till förändringsstadier
Förändringsstadier enligt Rollnick Bedöm beredskap till förändring! Ej beredd Osäker Beredd Erbjud information Stöd handling Utveckla ambivalens Följ upp

Detta är ÅP- en kort version Till kollegor
ÅP, en KOMPLEMENTÄR behandling som inslag i en långsiktig rehabilitering vid missbruk och beroende. ÅP riktar sig i första hand till klienter i stadierna Osäker eller Beredd, klienterna som är Inte beredda kan bli osäkra om de får färdigheter som indirekt förstärker deras självtillit. ÅP är en psykosocial (miljö + individuella faktorer) behandling som gärna kombineras med s.k. läkemedelsstöd.

Arbetsuppgiften för kollegor och klienter
Vilka mål har du för kursen i ÅP?

Övning för kollegor; ge rational = skäl om varför ska man gå ÅP Ge feedback, växla partner, flera rollspel i rad. Syftet med återfallsprevention är att öka kunskapen om dina risksituationer och att lära dig att hantera dessa på ett bättre sätt...

Psykoedukation, ett inslag i ÅP
Några pedagogiska tips: Uppträd inte som LÄRARE och den som vet bäst, undvik expertfällan Ge gärna informationen i dialog: - Vad vet du/ni redan om… - Anpassa informationen därefter - Vad tänker du/ni om det här? Undvik rättningsreflexen Fråga, Hur stämmer det här med din/er erfarenhet?

Hjärnans belöningssystem
Den biologiska gemensamma faktor vid beroende

Att lära sig hur hjärnans belöningssystem fungerar Hur dopamin spelar en central roll i detta system Hur det bidrar till utveckling av ett kidnappat belöningssystem Hur ärftlighet, sårbarhet och miljö hänger ihop vid beroende Vad som kan återställa ett kidnappat belöningssystem

Belöningssystemet sträcker sig från mellanhjärnan till det limbiska systemet, som är viktigt för känslolivet, och till pannlobens bark, som är viktigt för tankar och medvetande. Reglerar lust och olust.

Får oss att upprepa vissa beteenden – evolutionärt sett en överlevnadsfunktion. Finns hos alla däggdjur. Aktiveras av naturliga förstärkare som att äta, dricka och fortplanta sig. Utlöser ”dopaminduschar” i hjärnan. Ökad dopaminaktivitet = lustkänsla. Primära syftet – ge vällust = motiverad

Frisättning av dopamin i nucleus acumbens Amygdala aktiveras vid förväntade belöningar. Spelar troligen roll för det s k suget hos alkohol- och drogberoende personer. Främre hjärnbarken = pannloben spelar roll för impulskontroll. Är platsen för riskvärdering och beslut Vår allierade!!

Substanser och beteenden som spel om pengar är betydligt mer potenta utlösare av hjärnans belöningssystem än naturligt förstärkande beteenden. De kidnappar hjärnans belöningssystem och hjärnan lär sig att föredra att bli belönad och få ”dopaminduschar” av substanser eller spel om pengar. Oproportionerligt mycket tid och energi ägnas åt problembeteendet.

Amfetamin/kokain Dopamin direkt Heroin/opiater Via endorfiner Alkohol/cannabis Via flera receptorer Benzodiazepiner Via GABA

Biologisk sårbarhet för beroende
En nedärvd, biologisk sårbarhet verkar spela roll för risken att få problembeteenden. Hypotes finns att beroende personer har ett nedärvt underaktivt dopaminsystem i hjärnan = minskad känslighet för naturliga förstärkare = lätt uttråkad och nedstämd Väljer gärna extrema lösningar, arbete, träning och ibland substanser och spel för att få igång dopaminsystemen OBS! Man kan lära sig andra sätt att reglera ”nedstämdhet och leda”

Funktioner av några av de aktiva signalsubstanserna På kort sikt På lång sikt Dopamin Utåtvänt rus Opiater Inåtvänt rus GABA Lugn Sömn Glutamat Minne Inlärning

Beroendepatienten har att kämpa med tre förändringar i hjärnans belöningssystem: Signalsubstanser i obalans. Biologiska delförklaring till syndromet Postakut abstinens, PAA. Kemiska minnesspår S R K Sensisiterat belöningssystem

Dopamin har även viktig roll för minne och inlärning Evolutionärt viktigt! Dopamininsöndringen ökar vid oväntad eller starkare än förväntad belöning och pausar vid utebliven belöning = förmågan att vi minns problembeteendets förstärkande effekter.

Motorväg Hjärnan fungerar som ett system med olika vägar, S-R-K
Ju mer man spelar desto snabbare blir motorvägen i hjärnan som leder till tankar på att dricka/droga. Hjärnan byggs om! En ”dopaminpuff” räcker som startsignal som leder in mot motorvägen mot substanser = sug!

Motorväg Sensibilisering – En motorväg har skapats genom överträning av belöningssystemet = lättväckt sug

Exponering med responsprevention
Hjärnan kan byggas om genom mental träning! (= Kognitiv omstrukturering) och Exponering med responsprevention eller Sugsurfing är en färdighet för ombyggnad av ett sensibiliserat belöningssystem Man utsätter sig för suget, bemästrar det och skapar nya motorvägar i hjärnan! Genom träning ersätts de inlärda sätten vid risksituationer och sug

Pannloberna Pannloberna är evolutionärt sett den senast utvecklade delen av hjärnan och hantera våra högre tankeförmågor De kontrollerar impulser och värderar utfallet av våra beslut och handlingar (riskvärdering) Figur hämtad: laureates/ 2000/press-sv.html

Pannloberna De får oss att avstå från kortsiktiga belöningar till förmån för långsiktiga konsekvenser och belöningar Figur hämtad: laureates/ 2000/press-sv.html

Pannloberna Beroende personer har en minskad aktivering av pannloberna vid situationer om associeras till problembeteendet jämfört med andra Pannloberna kan ses som en muskel, ju mer vi tränar desto starkare blir vi att kunna motstå kortsiktiga belöningar = KBT interventioner Figur hämtad: laureates/ 2000/press-sv.html

Litteraturtips: Widén. En bok om hjärnan Agerberg. Kidnappad hjärna

Postakut abstinens PAA Källa: Vid sunda vätskor. Gorski, Miller.

Postakut abstinens PAA Källa: Vid sunda vätskor. Gorski, Miller.
Syndrom = en grupp av symtom Post = efter Postakut abstinenssyndrom = en grupp symtom som kommer efter den akuta abstinensen PAA = postakut abstinens

Postakut abstinens PAA
PAA är ett bio-psyko-social syndrom Bio = hjärnans belöningssystem PAA Psyko = man har lär sig att hantera olika situationer (positiv och negativ förstärkning) med alkohol, droger eller spel. Social = hur mycket psykosocial stress man utsätts för.

Postakut abstinens, PAA
PAA-syndromet Kognitiva störningar Minnesstörningar Känslomässig instabilitet Sömnstörningar Koordinationsproblem Stresskänslighet Pågår 3-12 månader efter inledd alkohol-/narkotika- eller spelfrihet. Fritt efter Gorski T (1995). Vid sunda vätskor.

Vad göra vid PAA? Motionera Använd avslappning Ha regelbundna kostvanor. Undvik stress Tacka nej till överkrav Berätta för anhöriga och andra närstående personer Acceptera viss grad av PAA Komplettera vid behov med läkemedelsstöd

T Campral 333 mg (acamprosate) Dämpar aktiviteten i hjärnans glutamatsystem Indikation: minska återfall hos alkoholberoende Ds: 2 x 3 dagligen Kontraindikation: nedsatt njurfunktion Biverkningar: diarré, illamående, magsmärtor Kan kombineras med T Antabus och T Revia T Revia 50 mg (naltrexon) Blockerar oipiodreceptorerna i hjärnan Indikation: Minska återfall vid alkoholberoende DS: 1 x 1 dagligen Kontraindikation: Akut hepatit. Pågående behandling med opiatläkemedel. Biverkningar: HV, yrsel, trötthet, törst, aptitlöshet, agitation Kan kombineras med T Antabus och T Campral

Återfall Synen på återfall i ÅP Faktorer bakom återfall

Detta är ÅP- en kort introduktion
En serie behandlingsinsatser som syftar till nykterhet/drogfrihet/spelfrihet Består av tre viktiga delar: 1) Beteende-och funktionellanalys: Att inventera/kartlägga sina problem i beteendetermer och med en funktionell analys förstå vad som vidmakthåller beteendet (funktionen). 2) Ny livsstil: Träning i att uppmärksamma, undvika eller hantera risksituationer 3) Skademinskning: Lära sig att begränsa återfallen om/när det ändå inträffar

Detta är ÅP- faktorer bakom återfall
Faktorer bakom återfall enligt Marlatt och Gordon 1980 Negativa känslor (38) Negativa fysiska tillstånd (3) Positiva känslor (3) Testa kontrollen (9) Sug (11) Konflikter med andra (18) Socialt tryck (18)

Inlärningsteoretisk modell för utvecklande av beroende (KBT)
Missbruket fyller en funktion i individens liv, därför en funktionellanalys görs. Vad utlöser och vidmakthåller spelandet NU? S R K Stimuli Respons Konsekvens Situation Spel ¤ Pos. förstärkning Tankar ex. eufori Känslor/suget ¤ Neg. förstärkning ex. ångestlindring

Detta är ÅP- synen på återfall B e r g s b e s t i g a r e n
Välbefinnadetoppen TOLKNING AVGÖR om det blir ett fall, där du lär dig av dina erfarenheter eller ett återfall i ditt gamla missbruksbeteende Väg B Väg A Hav av beteendeproblem

Synen på återfall utifrån KBT
Fall, snedsteg, bakslag(lapse), en enstaka avgränsad händelse som inte behöver leda till ett fullt utvecklat återfall, ”att snubbla eller halka ner en bit”. Återfall, (relapse), man återgår till tidigare missbruksbeteende. (Marlatt och Gordon 1985)

Definition: Risksituation
Risksituation är en tanke, känsla eller situation som utgör ett tänkbart hot/risk mot individens känsla av kontroll och innebär en ökning av risken för återfall. Det är inte tanke, känsla eller situationen i sig utan dess tolkning som avgör om det är en risk för återfall för individen.

KBT:S 4 STEG KARTLÄGGNING 2. BETEENDEANALYS 3. BEHANDLING
4. VIDMAKTHÅLLANDE

BETEENDEN TÄNKER KÄNNER KROPP GÖR

KBT SITUATION –> BETEENDE -> KONSEKVENSER PÅ KORT SIKT
KONSEKVENSER PÅ LÅNG SIKT, RESULTAT

PROBLEMBETEENDEN BEROR PÅ
INGEN INLÄRNING FELAKTIG INLÄRNING BLOCKERAD INLÄRNING

KBT-BEHANDLING LÄRA IN OCH LÄRA OM: EXPONERING OCH AKTIVERING TEKNIKER
EGENTERAPIUPPGIFTER VIDMAKTHÅLLANDE/UPPFÖLJNING

Beteendeanalys Beteendeanalys, ett verktyg för att förstå vad som utlöser och vidmakthåller återfall

Beteendeanalys S R K Stimuli/startsignal Respons Konsekvens
Inre/yttre Kortsiktiga K vidmakthåller R. Ångest Problembeteendet Lugn/slipper obehag Negativ förstärkning Sugen på spänning Problembeteendet ”Häftiga” Vill ha roligt upplevelser Positiv förstärkning Situationer Tankar Känslor

Förstärkning Negativ förstärkning: något obehaglig undviks/tas bort, t.ex. ångest, känsla av ensamhet… Positiv förstärkning: något behaglig/önskbar uppnås, t.ex. lugn, känsla av makt, osårbarhet…

Hur tillämpar du beteendeanalys? För kollegor och klienter
Steg 1. Inventerig av startsignaler för återfall - med hjälp av självskattningsformuläret IDS-100. Steg 2. En analys av de vidmakthållande faktorerna (kortsiktiga konsekvenser). Steg 3. En analys av de långsiktiga konsekvenserna. Steg 4. Problemlösningsfas Dra slutsatser av de beskrivna konsekvenserna. Hur ska kunskapen kunna användas på bästa sätt?

Övningen S - R – K Kollegor
Gör en beteendeanalys på ett eget problembeteende, en klient eller ett påhittad klient/problembeteende, när, hur, på vilket sätt hände det. OBS!1- Beskriv händelse, situation, tankar eller känslor. Förklara inte varför = leder till intellektualisering. OBS!2- Det som vidmakthåller beteende är konsekvenser som kommer först: Kortsiktiga positiva konsekvenserna, t.ex. uppmärksamhet, känna sig stark. Straffet ( t ex indragna permissioner) kommer senare.

Formulärbaserad kartläggning av risksituationer
S - R - K IDS-100 Inventory of Drinking Situations

Faktorer bakom återfall
Faktorer bakom återfall enligt Marlatt och Gordon 1980 Negativa känslor (38) Negativa fysiska tillstånd (3) Positiva känslor (3) Testa kontrollen (9) Sug (11) Konflikter med andra (18) Socialt tryck (18)

IDS-100 IDS - 100 vuxna alkohol IDS - 100 vuxna droger
IDS ungdomar alkohol IDS – 100 ungdomar droger

IDS-100 Inventory of Drinking Situations
Instruktioner för en komplett riskprofil 1. Efter att klienterna har fyllt i formuläret. 2. Överför alla svar till rättningsbladet IDS-100 excel 3. Överför poäng till riskprofilens kolumner

IDS-100 Inventory of Drinking Situations
Instruktioner för den snabba versionen för kollegor Klienterna fyller i formuläret. Klienterna skriver på ett blad från blädderblocken de frågor som de har skattat högst, 3 eller 2. Varje fråga får 10 poäng som vi överför till en plastfilm med riskprofilen i. Varje kursdeltagare får feedback och kursledare kopplar ihop riskprofilen med innehållet i kursen.

Hemuppgifter, lektion 1 Agenda, forts Agenda
Kursledarna presenterar sig Kursdeltagarna presenterar sig Gör agenda för lektionen Detta är återfallsprevention Kursschemat Kursregler Sessionsuppgift: Skriva ner sitt personliga mål med kursen Agenda, forts Föreläsning: Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens, PAA Sessionsuppgift: Kartlägga sin riskprofil utifrån IDS 100 Hemuppgiften: triggernacka Summering av sessionen

Hemuppgiften, lektion 1 Triggernacka
Triggers Tankar, känslor, situationer, personer, som fick mig att börja tänka på att dricka/droga/ spela igen Datum Tidpunkt Plats Beteende Vad gjorde jag sen! Skattning av risksituation

Till kollegor: Utvärdering dag 1
1- Vad vill du att vi ska göra annorlunda? 2- Vad gör vi som redan fungerar bra?

i grundkursen i Återfallsprevention

Återfallsprevention Summering av dag 1

Agenda kursdag 2 för kollegor
Lektion 2 steg för steg: - Detta är sug. - Att undvika och hantera sug. - Sugsurfing. Lektion 3 steg för steg: Fördelar och nackdelar. Att se hela bilden. Stoppkortet. Öva att presentera ÅP. Hemuppgifter till kursdag 3 och 4. Summering av kursdag 1 och 2.

Detta är ÅP- evidensstöd Till kollegor och klienter
ÅP är en effektiv behandlingsmetod enligt den internationella behandlingsforskningen. Project Match studien (1997); jmf MI, 12-stegs behandling och Social färdighetsträning (ÅP) vid alkoholproblem. Goda effekter av samtliga tre interventioner, men ingen matchningseffekt (sic!). SBU-rapporten Behandling av alkohol- och narkotika-problem (2001); positiva effekter vid svåra alkoholproblem (osäkerhet om långtidseffekten) och vid missbruk av centralstimulantia. Inga ännu påvisade effekter vid opiat- och cannabismissbruk.

Detta är ÅP- historik Relapse prevention/Social skills training, återfallsprevention, utgår från kognitiv beteendeterapi, KBT Historik: Marlatt & Gordon (1985). Relapse prevention. Gorski T (1986). Relapse prevention model. Monti P m fl (1989). Coping skills model. Sandahl C & Rönnberg S (1988). Sju steg till minskat alkholberoende. Österling A (2001). Väckarklockan.

Återfallsprevention Lektion 2

Lektion 2, Agendan för klienter
Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 1 Hemuppgifterna – hur har det gått? Dagens tema/rational: Att hantera suget Kort föreläsning: Detta är sug enligt KBT och hjärnforskningen Sessionsuppgift: Hur upplever du suget? Agenda, forts Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera suget: Undvikande Distraktion Prata igenom suget med någon Avslappning/kontrollerad andning Sugsurfing Hemuppgiften: Föra sugnacka och öva avslappning och andra färdigheter för att hantera suget. Summering av lektionen.

Lektion 2, Målen (Klienter)
Målen i lektion 2 - lära sig att känna igen vad som utlöser suget - att undersöka sugets olika komponenter - att definiera dessa olika komponenter; . yttre utlösare/triggers . inre utlösare/triggers - att kartlägga med kursdeltagarna vad de menar med sug: Hur känns suget för dig? Vad någonstans i kroppen finns suget? Etc. - att presentera och öva olika sätt att undvika/hantera suget

Rational, Detta är sug (Klienter)
Sug är normalt, kan komma sent Ett kroppsligt (skakningar, svettningar) och psykologiskt (ångest, påträngande tankar) fenomen Tidsaspekten viktig: kroppsliga besvär tidigt, psykologiska senare

Rational, Detta är sug (Klienter)
- Sug eller längtan att droga/dricka/spela kan utlösas av saker du ser i din omgivning, tankar och Känslor som påminner dig om ditt missbruk. - Fysiska upplevelser är t ex sug i magen eller en nervös känsla i hela kroppen. - Psykologiska upplevelser är tilltagande tankar om hur bra du skulle må av att använda, att minnas tidigare tillfällen då du använt, att planera hur du skulle bära dig åt för att missbruka igen eller känna att du behöver ta/göra ”något”.

Hur kommer det sig att vi upplever sug? (Klienter)
Rational Hypoteser: - Obalans i hjärnans belöningssystem. Som följd av PAA. - Inlärda reaktioner, tex vid vissa situationer, tankar och känslor.

Jag kan hantera Uppgivenhet
Kroppsliga reaktioner + tankar + sugets intensitet hänger ihop (Klienter) P A A Tolkning Tolkning Stress/P A A Jag kan hantera Uppgivenhet Upplevda intensiteten på suget 0______________100

Övningar, lektion 2 I grupper om två-fyra personer
Övningar, lektion 2 I grupper om två-fyra personer. För kollegor och klienter. Övning 1 Vad är sug för dig? Hur upplever du det? Är det tankar, bilder, känslor och/eller något i kroppen? Hur vet du att det är sug du upplever? Kursledare listar på tavlan Övning 2 Vad utlöser ditt sug? Har du riskplatser, riskpersoner, risktidpunkter och riskkänslor för sug? Vad annat kan utlösa ditt sug? Kursledare listar på tavlan. Övning 3 Vilka av dina risksituationer kan du undvika respektive hantera? Kursledare listar på tavlan.

Övning 1. Vad är sug för dig?
Så här kan en summering av övningen bli: (Kollegor) Sug är en längtan efter att använda drogen/beteendet igen. Suget är tankar/minnen om drogens/beteendets positiva effekter. Ibland är suget bilder av drickandet/ drogandet/ spelandet. Suget upplevs i kroppen som en oro eller en hunger. Suget i kroppen finns i början av nykterheten/ drogfriheten/spelfriheten medan suget som tankar/minnen kommer senare. Suget är ibland svårt att skilja från hunger, oro, ilska och andra besvärliga upplevelser. Suget känns påträngande och upplevelsen är att suget bara kommer att stiga och stiga. Jag känner att jag behöver ta ”något” för att må bra igen.

Övning 2. Vad utlöser ditt sug? Summering av övningen (Kollegor)
Exempel på kartlagda risksituationer i en ÅP-kurs Risksituationer: När Micke fått tag i hasch. När jag är hemma hos mamma och kan få tag i tabletter. När jag fått socialbidraget. Riskkänslor: Tristess. Ångest. Ledsen. Värk. När jag börjar längta efter den där känslan. Risktankar: En öl klarar jag. Jag vill inte ha den här ångesten. Det spelar ingen roll. Riskpersoner: Min granne. Gänget. Brorsan. Micke. Folk som inte vet att jag har problem. Risktider, riskrelationer….

Övning 3. Vilka av dina risksituationer kan du undvika/hantera
Övning 3. Vilka av dina risksituationer kan du undvika/hantera? Summering av övningen. (Klienter) Risksituationer: När Micke fått tag i hasch. När jag är hemma hos mamma och kan få tag i tabletter. När jag fått socialbidraget. Riskkänslor: Tristess. Ångest. Ledsen. Värk. När jag börjar längta efter den där känslan. Risktankar: En öl klarar jag. Jag vill inte ha den här ångesten. Det spelar ingen roll. Riskpersoner: Min granne. Gänget. Brorsan. Micke. Folk som inte vet att jag har problem. OBS! Klienterna tenderar att använda undvikande som enda strategi. Riskerna?

Färdigheter för att hantera sug Klienter
Lär dig känna dina risksituationer, så att du kan undvika eller hantera Var uppmärksam på dina tolkningar Använd dig av distraktion Prata om ditt sug Avslappning Lär dig surfa över suget Beteendeexperiment: Äggklocka/mobilen, hur länge det varar 15 minuters regeln

Återfallsprevention lektion 2
Pedagogisk tips för kollegor Gör en övning efter beskrivningen av varje färdighet, t.ex.:Hur kan du avleda uppmärksamheten? Med vem skulle du kunna prata? Hur skulle du vilja lära dig avslappning? …..

Distraktion (Klienter)
Distraktion är en teknik, där man avleder suget genom att rikta uppmärksamheten inifrån och utåt T ex genom - lyssna på musik - läsa en bok - ta en promenad - ringa någon, eller - göra en distraktionsmanöver (ett klassiskt exempel på detta är att använda metoden att ”räkna får” för att somna)

Prata om suget (Klienter)
Vi känner ofta en lättnad när vi delar besvärliga känslor med andra. Det hjälper oss att förstå problemet på ett bättre sätt och hitta lösningar. Betrakta suget som en ”besvärlig känsla” bland andra sådana som man behöver dela med någon. Reglering. Att hantera känslor via tankar och konstruktivt självprat. Oron för att oroa anhöriga och vänner kan vara ett hinder. Är detta en tankefälla? Att tala om suget är en färdighet som kan behöva förberedas och övas.

Avslappning (Klienter)
Stress är ofta en utlösare av sug efter problembeteendet. Tre grundmetoder för avslappning: - Avslappning - Andningsmeditation - Mantrameditation Behandlingsstudier visar att avslappning minskar eller häver stressrelaterade symtom som högt blodtryck, ökad muskelspänning och höga blodfetter (Träna mental och förbättra ditt liv, Angelöw 2005). God förmåga att slappna av uppnås efter 1-3 månader om man tränar regelbundet. Avslappningsövning enligt Ingeborg Lönnkvist, s.108, i Saxons och Wirbings bok.

Sugsurfing (Klienter)
Väldig bra teknik Exponering med responsprevention i fantasin och i verkligheten

Vad är exponering? Att utsätta sig för suget/obehaglig känsla. Vad är responsprevention? Att stanna i den känsla och uppleva att den klingar av efter X minuter. Man gör en ny erfarenhet som kan leda till kognitiv omstrukturering/omprogram-mering.

Sugkurvan och ”sugsurfing” Exponering med responsprevention (Klienter)
1 10 2 Styrka 3 4 T i d 10 Myter: intensiteten och hur lång tid pågår

Sugkurvan och ”sugsurfing”. Exponering med responsprevention
Sugkurvan och ”sugsurfing”. Exponering med responsprevention. Tankar, sug, reaktioner i kroppen påverkar alla varandra och man kan därför lätt hamna i onda cirklar. A- Det kan kännas som om suget skulle kunna fortsätta att stiga. Men suget kan inte fortsätta att stiga över maxnivån. Maxnivån är extremt obehaglig, men helt ofarlig. A 1 10 Den prickade linjen markerar vad som händer med suget om Du avbryter eller undviker situationen. Suget minskar tillfälligt, men blir lika stark eller värre så snart du hamnar i samma situation. 2 S u g 3 4 1- Suget har nått sin maxnivå. Stannar man i en sug situation i minuter så kommer suget att nå maxnivå och sedan minska T i d 2, 3, 4 osv. visar att nästa gång man utsätter sig för samma situation så blir sugreaktion så småningom svagare och suget sjunker tidigare.

Kognitiv teknik Använd stödjande självprat, som ”Det här är bara sug. Det går snart över”. Använd bilden av suget som en havsvåg, som växer till snabbt, men som har sitt maximum, sin högsta våghöjd, stabiliseras där, för att sedan sjunka undan. Beteendeteknik Surfa över suget som en surfare.

Demo Sugsurfing CD-skivan (Klienter)
Steg 1 Kroppslig avslappning Steg 2 Mental avslappning Steg 3 Exponering med responsprevention i fantasin för suget

Instruktioner CD-skivan (Kollegor)
Blunda Trygg plats

Hemuppgifter, Lektion 2 Klienter
Agenda Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 1 Hemuppgifterna – hur har det gått? Dagens tema/rational: Att hantera suget Kort föreläsning: Detta är sug enligt KBT och hjärnforskningen Sessionsuppgift: Hur upplever vi suget? Agenda, forts Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera suget: Undvikande Distraktion Prata igenom suget med någon Avslappning/kontrollerad andning Sugsurfing Hemuppgiften: Föra sugnacka och öva sugsurfing och andra färdigheter för att hantera suget Summering av lektionen

Hemuppgiften, lektion 2 Sugnacka – Klienter Grälat med flick- vännen
Måndag 18/9 Pratade med min kontaktperson 70 4 min 30

Summering av lektion 2 – klienter och kollegor
Vad har presenterats under kursdagen? Vad har varit särskilt värdefullt? ? ? ?

Lektion 3, Agendan – Klienter
Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 2 Hemuppgifterna – hur har det gått? Dagens tema/rational: Att lära sig hantera sina luriga tankar om drickandets, drogandet eller spelandets fördelar. Övningen: Fördelar och nackdelar av drickandet, drogandet eller spelandet. Agenda, forts Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera sina luriga tankar: Att undvika ”vita knogars nykterhet” Stoppkortet Visualisering Sugsurfing Hemuppgiften: Göra ett stoppkort Summering av lektionen

Lektion 3, Målen (Klienter)
Målen i lektion 3 utöver de som framgår av agendan är Att uppmärksamma kursdeltagarna på den betydelse som automatiska och ”luriga” tankar, som ofta uppträder efter en tids drogfrihet/nykterhet/spelfrihet, har. TANKAR ÄR BARA TANKAR, inte sanningar som man behöver agera på! Att hjälpa kursdeltagarnas att öka sin motivation/fatta egna beslut om att välja alkohol-, drog- och spelfrihet utifrån en systematisk kartläggning av för- och nackdelar av drickandet, drogandet eller spelandet.

Rational, Lektion 3 (Klienter)
Tanke – Känsla - Beteende Grundantaganden, tidigare erfarenheter, värderingar om oss själva och om andra, långtidsminne Automatiska, inlärda tankar (vi tolkar snabbt) Ex: ”Jag kan inte” T – K - B: Det du säger till dig själv i din inre monolog (T), när du har sug eller hamnar i risksituationer, påverkar hur du upplever (K) och hanterar (B) de situationerna. Färdigheten: Identifiera, ifrågasätt och förändra dina tankar!

Rational, Lektion 3 (Klienter)
NAT, negativa automatiska tankar Tankar: Det är för jobbigt. Jag kommer inte att klara det här. Jag mår verkligen dåligt. Jag måste ta heroin eller dricka! Tror på tanken = uppgivenhet = känsla av skuld och skam = sug = faller/återfaller?! Tror inte på tanken = tillit (utifrån stödjande självprat) = stolthet = fortsatt drogfrihet/ nykterhet

Arbetsbladet NAT (Negativa automatiska tankar) (Klienter)
Datum/ klockan Situation som lockar till drickande/drogande/ spelande Tanke-fällor/ självprat/ tillåtelse-tankar Ifrågasätta: Stäm-mer…? Rationellt svar/utma-ning av självprat/ alternativ tanke Göra?

Övning – För kollegor och klienter
Att skapa dissonans = skillnad mellan hur det är och hur man vill ska vara Fyrfältseende

Övning (Klienter) Kartläggning av för- och nackdelar
Dricka/droga/spela Nykter/drogfri/spelfri Bra Bra Kort sikt Lång sikt Dåligt Dåligt

Ambivalensutforskning (Kollegor)
Status quo Förändring Bra Bra Glömmer allt Blir hög Kompisar Må bra Morsan lugn Körkort Jobb Familj Dåligt Dåligt Dåliga nerver Kriminaliteten Kan bli smittad Ensam Trist Svensson-livet, hur fixar man det

Övning Kartläggning av för- och nackdelar
Dricka/droga/spela Nykter/drogfri/spelfri Bra Bra Motstånd Motivation Dåligt Dåligt Motstånd Motivation

Övning för kollegor och klienter Kartläggning av för- och nackdelar
Övning 1: Bra med att dricka, spela eller droga på kort och lång sikt 5 minuter i grupper om 4, redovisning i helkurs Övning 2: Dåligt med att dricka, spela eller droga 5 minuter i par, redovisning i helkurs Övning 3: Dåligt med nykterheten, drogfriheten eller spelfriheten 5 minuter i grupper om 4, redovisning i helkurs Övning 4: Bra med nykterheten, drogfriheten eller spelfriheten 5 minuter i par, redovisning i helkurs

Övning Kartläggning av för- och nackdelar
Dricka/droga/spela Nykter/drogfri/spelfri Bra Bra Motstånd Motivation Dåligt Dåligt Motstånd Motivation

Färdigheter, Lektion 3 (Klienter)
Färdigheter: Att undvika ”vita knogars nykterhet” Stoppkortet – Visualisering Problemlösa om motståndsfaktorer (i session 4) - det man får av droger/drickande och - det som upplevs som negativt av drogfriheten/nykterheten

Att undvika vita knogars nykterhet (Klienter)
”Vita knogars” nykterhet/spelfrihet eller drogfrihet uppstår vid brist på alternativ för att uppnå positiv och negativ förstärkning. Baseras på att ”Jag får inte…” och ”Jag kan inte…” Innebär stor återfallsrisk i problembeteendet

Stoppkortet (Kollegor)
Ta droger Fängelse/prostitution Abstinensen Ångesten Ungarna!!! Dåliga levervärden - hepatiten!!!/HIV Jaga pengar + Drogfrihet Hel och ren Stolt! Pengar på fickan! Ungarna varannan helg!!! Fin i kroppen

Visualisering (Kollegor)
Visualisering innebär att kursdeltagarna får öva att koppla samman det som är skrivet på kortet med de känslor som är förknippade med händelserna eller tankarna.

Hemuppgifter, Lektion 3 - Klienter
Agenda Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 2 Hemuppgifterna – hur har det gått? Dagens tema/rational: Att lära sig hantera sina luriga tankar om drickandets, drogandet eller spelandets fördelar. Övningen: Fördelar och nackdelar av drickandet, drogandet eller spelandet. Agenda, forts Demonstrationer av färdigheter för att kunna hantera sina luriga tankar: Att undvika ”vita knogars nykterhet” Stoppkortet Visualisering Sugsurfing Hemuppgiften: Göra ett stoppkort Summering av lektionen

Hemuppgifter för kollegor
Öva att presentera ÅP Läsa manualtexterna för lektion 4-8 Prova att använda IDS 100 (till kursdag 3 och 4) Prova att använda även andra ÅP-färdigheter från lektion 1, 2 och 3 Läsa artiklarna om hjärnans belöningssystem och PAA m fl (till kursdag 3 och 4) Fundera på hinder och möjligheter för att använda ÅP på den egna arbetsplatsen Problem 10 %, eventuella lösningar 90 %. . Läs gärna ”Färdigheter för kursledare” S. 57 i läroboken

Summering för kollegor
Gör en kort summering av vad som presenterats och övats under kursdag 1 och 2. Vad vill du prova på din arbetsplats närmaste tiden?

F r å g o r ? maria.lundholm@pitea.se lena.haggroth@kommun.kiruna.se
Maila oss:

Agenda kursdag 3 Kollegor
Summering Hemuppgifterna Lektion 4 steg för steg: Varför skall man lära sig problemlösning? Demo+övning PBL; Hitta alternativ Rollspelsmetodik Lektion 5 steg för steg: Färdigheten Att tacka nej på ett effektiv sätt Demo+övningar Lektion 6 steg för steg Nödplaner, demo+övning Övning presentera ÅP Summering/ hemuppgifter

Två och två 1 - Summering av de två sista dagarna
2 – Berätta gärna för någon som du inte känner till (om det känns ok!)

Genomgång av hemuppgifter
Artiklarna IDS 100 Pröva ÅP färdigheter Presentera ÅP Fundera kring hinder och möjligheter att använda ÅP på den egna arbetsplatsen

Lärarstil Manualbaserad behandling bra, men…
”Mekaniskt bläddrande till nästa övning” = motstånd Nyckel fråga, knyt an till egen erfarenhet: Hur stämmer det här med din/er erfarenhet? Nyckelfrågor, framkalla egen kompetens: Vad gör du/ni redan som fungerar bra? Vad har ni för idéer om möjliga sätt? Nyckelfråga, framkalla förändringsprat: Vad av det här vill du använda dig av? Undvik rättningsreflexen

Testa Hur är din lärarstil?

INLÄRNINGASTILAR Visuella människor: se bilder, diagram, modeller. Tänker i bilder Auditiva människor: lyssna, prata, tänka högt Kinestetisk, taktil: arbeta med händer, skapa, pröva, röra sig, göra

Problemlösning, Lektion 4 Klienter
Agenda Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 3 Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning/ sugsurfing Dagens tema/rational: Varför skall man lära sig problemlösning? Demonstration av färdigheten Problemlösning Agenda, forts Problemlösningsövning i grupp av tidigare listade problem Summering av övningen i helkurs Hemuppgiften: Använda färdigheten problemlösning Summering av lektionen

Målen i lektion 4 Att bli uppmärksam på hur olösta problem kan leda till stress och obehagliga känslor, som i sin tur kan bli utlösande faktorer för återfall enligt följande modellen:

Problemlösning, lektion 4
Problemlösning, lektion 4. Rational Varför ska man lära sig problemlösning? Enligt Marlatt och Gordon 1980, Noon 1999 Olösta problem Bekymmer/oro Stress Sug/tankar på alkohol/droger/spel Fall/Återfall

Presentation av arbetsbladet
1) Gå igenom de olika steg (berätta) 2) Demonstrera 3) Arbeta med klienten/erna 4) Hemuppgift

Färdigheten Problemlösning
Steg 1 Vad är problemet? Vad vill jag uppnå? Konkretisera! Till något! Proaktiv. Steg 2 På vilka sätt kan problemet lösas? Idékläckning. Steg 3 För- och nackdelar med de olika idéerna!

Färdigheten Problemlösning
Steg 4 Välj den bästa lösningen! Steg 5 Planera genomförandet! Gör förändringsplan. Steg 6 Utvärdera hur det gick! (D´Zurilla och Goldfried, 1971)

Utifrån tidigare övning Problemlösning
Dricka/droga/spela Nykter/drogfri/spelfri Bra Motstånd Dåligt Motstånd

Demonstration: Hur göra? Till kollegor
Berätta om de olika steg. Demonstrera för kursdeltagare utifrån ”Arbetsblad för problemlösning”. Använd en OH-bild eller skriv på tavlan. Be gruppen eller klienten välja ett problem t.ex. en neg.konsekvens av sluta med problembeteende från förra lektion. Öva (se nästa bild)

Demonstration

Grupparbete problemlösning
Utgå från fältet ”Detta har ibland varit bra med alkoholen/drogerna” och ”Detta kan ibland vara dåligt med nykterheten/drogfriheten.” Välj ett problem inom något av fälten Arbeta med steg 1 i arbetsbladet Vad är problemet? Vad vill jag uppnå? Konkretisera! Till något! Proaktivt mål.

Grupparbete problemlösning Halva kurs tar en pos. kons
Grupparbete problemlösning Halva kurs tar en pos. kons. utifrån förra sessionen och den andra halva en neg. kons. 10 minuter - halvtimme - För kollegor och klienter Positiva konsekvenser av missbruket T.ex. Jag känner mig stark med bra självförtroende. Hur kan jag få uppleva självförtroende som nykter och drogfri? Negativa konsekvenser av drogfrihet/nykterhet T.ex. Jag har inga drogfria kompisar, känner mig ensam. Vad kan jag göra för att skaffa mig nya drogfria kompisar?

Agenda Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 3 Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning/ sugsurfing Dagens tema/rational: Varför skall man lära sig problemlösning? Demonstration av färdigheten Problemlösning Agenda, forts Problemlösnings-övning i grupp av egna problem Summering av övningen i helkurs Hemuppgiften: Använda färdigheten problemlösning Summering av lektionen

Boktips Martin Lardén (2003). Från brott till genombrott. Kognitiv beteendeterapi för tonåringar med psykosociala problem. Gothia och Statens Institutionsstyrelse. ISBN Laurence Mynors-Wallis (2005). Problem solving treatment for anxiety and depression. Oxford University Press.

Att tacka nej, Lektion 5 Klienter
Agenda Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 4 Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning/ sugsurfing Dagens tema/rational: Att tacka nej till alkohol/droger/spel Modellera färdigheten att tacka nej Agenda, forts Öva att tacka nej Kartläggning av situationer där det kan bli aktuellt att säga nej Färdigheten Nej, tack + ? Sessionsuppgift: göra schema för färdigheten Nej, tack + ? Hemuppgiften: Fortsätta att göra eget schema för färdigheten Nej, tack + ? Summering av lektionen

Rational för att tacka nej
Syfte: 1) träna färdigheten att tacka nej på ett effektivt sätt 2) att vara förberedd för oväntade erbjudanden/påtryckningar Två typer av socialt tryck: - direkt - någon erbjuder alkohol/droger - indirekt - förväntningar om att dricka/droga i gamla sammanhang

Rollspelsmetod Förberedelse: - välj ett scenario - gör ett manus/stödord - hitta sätt: kroppsspråk, röstvolym, ögonkontakt o s v Genomförande: - v b, demonstrera först Återkoppling: - använd gärna ett bedömningsschema - uppmuntra i första hand - v b, påpeka en sak som kan göras ännu bättre - öva igen, uppnå kompetenskänsla!

Demo Att tacka nej Kursledarna demonstrerar ett mindre bra sätt att tacka nej och ett mer effektivt sätt

Färdigheten att tacka Nej
Verbalt beteende Säg Nej som första ord Tala med en klar, fast och bestämd röst Föreslå ett alternativ Byt samtalsämne Vid tjat: kräv ett annat beteende av personen/na eller lämna situationen Undvik ursäkter och vaga svar

Färdigheten att tacka Nej
Icke verbalt beteende Få ögonkontakt Ha auktoritet i ditt kroppsspråk Kom ihåg: du har rätt till nykterhet/drogfrihet/ spelfrihet. Känn dig inte skyldig för att du tackar Nej.

Övningar Att tacka nej Gör en rollspelsövning i grupper om fyra utifrån rollspelsmetoden ovan. Arbeta i ca 15 minuter Redovisning i helkurs av vad som fungerade bra och vad ni vill kunna göra ännu bättre

Nej, tack på olika nivåer och sätt
Grupparbetet. Färdigheten Nej, tack på olika nivåer och sätt Gör följande lista: Strategi Situation? Vem/vilka? Nej, tack + ett alternativ/ avledande fråga Nej, tack + vit lögn Nej,tack + drogfri, nykter alkoholist Nej, tack + ???

Att tacka nej, Lektion 5 Agenda, forts Agenda Agenda för lektionen
Kort repetition av lektion 4 Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning Dagens tema/rational: Att tacka nej till alkohol/droger/spel Modellera färdigheten att tacka nej Agenda, forts Öva att tacka nej Kartläggning av situationer där det kan bli aktuellt att säga nej Färdigheten Nej, tack + ? Sessionsuppgift: göra schema för färdigheten Nej, tack + ? Hemuppgiften: Fortsätta att göra eget schema för färdigheten Nej, tack + ? Läsa artikeln Att tacka nej till gemenskapen Summering av lektionen

Rekommenderad läsning
Självklara drycker? Kaffe och alkohol i social samvaro. Ingegerd Sigfridsson Bokförlaget Arkipelag ISBN

Nödplaner, Lektion 6 i Väckarklockan,
Till kollegor Nödplaner, Lektion 6 i Väckarklockan, lektion 7 i läroboken

Nödplaner, Lektion 6 Klienter
Agenda Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 5 Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning sugsurfing Dagens tema/rational: När livet överraskar oss, nödplaner för oväntade och omtumlande händelser, som bl a inledda fall/återfall Kartläggning i helkurs av möjliga omtumlande livshändelser (Linjen) Agenda, forts Färdigheten att göra nödplaner Grupparbete: Att göra nödplan för omtumlande händelse och särskild nödplan för inlett fall/återfall Redovisning i helkurs Hemuppgiften: Göra egna nödplaner Summering av lektionen

Rational Nödplaner, Lektion 6
Syftet med denna lektion är - att planera för hur nödlägen skall kunna hanteras - att uppmärksamma hur händelser och förändringar i livet kan innebära återfallsrisk - att bli medvetnare om att både negativa och positiva händelser kan leda till fall/återfall

Nödplaner, Lektion 6 Målen i lektion Att uppmärksamma kursdeltagarna på hur omvälvande livshändelser kan leda till fall/återfall i gamla strategier för att hantera intensiva tankar och känslor - Att tydliggöra att såväl positiva som negativa händelser kan leda till fall/återfall - Att öka självtilliten till att inledda fall/återfall kan avbrytas med särskilda färdigheter

Linjen över omtumlande livshändelser
Positiva livshändelser ”Vardagsbruset” Fall/ Återfall Negativa livshändelser

Linjen över omtumlande livshändelser Exempel
Möjliga risksituationer: - separationer (skilsmässa, barn som flyttar hemifrån, nära vän som flyttar) - hälsoproblem - nya förpliktelser, t ex i familjen eller på arbetet - händelser på arbetet eller i studier - ekonomiska problem - och andra situationer som ställer krav på anpassning ”Vardagsbruset” Fall/ Återfall

”Bergsbestigaren” Inlett återfall: ”att snubbla eller halka ner en bit” Lapse, snedsteg/bakslag en enstaka avgränsad händelse som inte behöver leda till ett fullt utvecklat återfall, relapse (Marlatt och Gordon 1985) ”Ok, jag har fallit ner 20 meter, men jag är fort-farande kvar på 780 meters höjd!”

”Bergsbestigaren” 2) Tillgång till hanteringsfärdigheter eller inte
Förloppet vid inlett fall/återfall enligt Marlatt och Gordon (1985): 1) Exponering för högrisksituation 2) Tillgång till hanteringsfärdigheter eller inte 3) Grad av tilltro till egna förmågan att hantera situationen 4) Värdering av nykterheten/drogfriheten/ spelfriheten

Detta är ÅP- synen på återfall B e r g s b e s t i g a r e n
Välbefinnadetoppen TOLKNING AVGÖR om det blir ett fall, där du lär dig av dina erfarenheter eller ett återfall i ditt gamla beteende Väg B Väg A Hav av beteendeproblem

Abstinence Violation Effect, AVE
En kognitiv och affektiv reaktion vid inlett återfall (Marlatt och Gordon 1985) Kognitiv dissonans ett inslag (”Jag är värdelös” ”Jag har svikit mig själv och andra”. ”Jag är ett hopplöst fall”) Underhålls av föreställningar om den oundvikliga kontrollförlusten utifrån en förenklad sjukdomsmodell för beroendetillstånd Högrisksituationer kan utlösa snedsteg/fall (lapse). AVE kan leda till ett fullt utvecklat återfall (relapse). Normalisering av fallet och stödjande självprat kan vara en färdigheter för att förebygga AVE

Nödplan, exempel på färdigheter som kan ingå
Använd de färdigheter du lärt dig i kursen Ring upp personer för att få stöd. Se till att få hjälp Gör mer av det som du vet fungerar Bemött ditt katastroftänkande; ”Så var det dags igen…” ”Jag kommer aldrig att kunna ändra mig..” Bemött dina känslor av skuld och skam Påminn dig om dina framsteg

Lista möjliga omtumlande livshändelser!
Sessionsövning 1, individuellt – Kollegor och klienter Linjen över omtumlande livshändelser Lista möjliga omtumlande livshändelser! Positiva livshändelser ”Vardagsbruset” Fall/ Återfall 10 Negativa livshändelser Skatta risken för fall/återfall för varje av dina listade möjliga omtumlande livshändelser!

Sessionsövning 2. I grupp för kollegor och klienter 2 Nödplaner
1) Omtumlande händelser- det här gör jag! Jag skall ringa Olle, XX XX XX XX ? ? Jag påminner mig om att suget är kortvarigt! 2) Inledda återfall - det här gör jag! Jag ska inte ge efter för känslor av skuld och skam utan tänka på Bergsbestigaren! ? Jag ska gå på ett NA möte ?

Exempel 1) Nödplan för omtumlande händelser
Jag kommer att avvakta med att ta droger eller dricka i 15 minuter. Jag påminner mig istället att suget är kortvarigt. Jag väntar ut att det lägger sig. Jag kommer att utmana mina tankar på nödvändigheten att dricka eller droga och påminna mig att det finns andra sätt att hantera situationen. Jag ska tänka på och/eller göra nåt som inte har med alkohol och droger! Jag ska påminna mig om hur bra jag klarat mig hittills! Jag ska ringa Olle Tel nr Sara Tel nr

Exempel 2) Nödplan för att hantera inledda återfall
Jag ska göra med av mig alkoholen/drogerna och lämna platsen/människorna, där jag började dricka/droga. Jag ska påminna mig om att ett inlett återfall inte behöver leda till ett komplett återfall. Tänka på ”Bergsbestigaren”. Jag ska påminna mig att mina skam- och skuldkänslor går över. Jag kan acceptera de eller surfa på dem. Jag ska samma dag gå på ett NA-möte! Jag ska prata med min behandlare om mitt fall/återfall och göra detta till en lärosituation. ATT KOMMA IHÅG! Det här korta återfallet är bara en tillfällig avstickare från min väg mot nykterhet/drogfrihet!

Nödplaner, Lektion 6 Agenda, forts Agenda Agenda för lektionen
Kort repetition av lektion 6 Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning Dagens tema/rational: När livet överraskar oss, nödplaner för oväntade och omtumlande händelser, som bl a inledda återfall Kartläggning i helkurs av möjliga omtumlande livshändelser (Linjen) Agenda, forts Färdigheten att göra nödplaner Grupparbete: Att göra nödplan för omtumlande händelse och särskild nödplan för inlett återfall Redovisning i helkurs Hemuppgiften: Göra egna nödplaner Summering av lektionen

Egen summering av dagen till kollegor - Två och två
Berätta för varandra Vad vill du använda dig av det som presenterats idag?

Agenda kursdag 4 – Kollegor
Återkoppling Lektion 7 steg för steg: Tidiga varningssignaler Demo+övningar Att tänka på - val av klienter Att tänka på -att komma igång Öva presentera ÅP Planering Användning av ÅP på er arbetsplats Lektion 8 steg för steg Kursen avslutas Hur går man vidare? Summering Utvärdering

Summering av dag nummer tre
Två och två För kollegor Summering av dag nummer tre - Vad vill du veta mer om? -Vad vill du använda av det som presenterats igår?

Till kollegor Tidiga varningssignaler och TIB (Till synes Irrelevanta Beslut): lektion 7 enligt Väckarklockan, lektion 6 i läroboken

Tidiga varningssignaler och TIB, Klienter
Agenda Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 6 Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning/ sugsurfing Dagens tema/rational: Att vara efterklok i förväg. Tidiga varningssignaler. Riskabla och mindre riskabla beslut. Färdigheten att bli medveten = uppmärksam om sina tidiga varningssignaler Agenda, forts Övning: Kartläggning av tidiga varningssignaler utifrån egna fall/återfall Färdigheten att vara efterklok i förväg Övning: Kartläggning av riskabla beslut, s k TIB-beslut Hemuppgiften: Kartläggning av egna tidiga varningssignaler Kartläggning av möjliga riskabla beslut närmaste tiden Summering av lektionen

Innovationer 1) Ouppmärksam istället för omedveten
2) Sambandet mellan kedjan av risksituationer, beslut och konsekvenser 3) Varningssignalkort som hemuppgift

Tidiga varningssignaler och TIB, Lektion 7
Målen i lektion 7 Att bli uppmärksam på att ett fall/återfall nästan alltid har en FÖRHISTORIA och inte är som ”blixtar från klar himmel” eller ”bara inträffar” Att en viktig färdighet är att lära sig av sin återfallshistoria för att bli medveten=uppmärksam om sina personliga, specifika tidiga VARNINGSSIGNALER och vilka BESLUT som ibland kan vara riskabla att fatta för tidigt i rehabiliteringen trots att de till synes är irrelevanta för beteendeproblemen (TIB-beslut)

Riskabla beslut, Till synes irrelevanta beslut
Risksituation Val/Beslut Beteende Konsekvenser

Riskabla beslut Till synes irrelevanta beslut
MEDVETEN = UPPMÄRKSAMMA RISKSITUATIONER OMEDVETEN = OUPPMÄRKSAM Självprat/tankar ”Jag tog ett alltför riskabelt beslut” Självprat/ tankar ”Det bara hände” Lärosituation Frihetskänsla Makten/kontroll Offer Maktlöshetskänsla

För kollegor Om du arbetar individuell eller i grupp
För kollegor Om du arbetar individuell eller i grupp. För att närma dig ämnet. 1) Analysera ett fiktiv fall först, t.ex. s.53 i Väckarklockan, s. 135 i lärobocken. Syfte: avpersonalisera/ta distans. 2) Fråga klienten/erna om de kan känna igen sig utifrån egna tidigare erfarenheter. 3) Analysera ett personligt fall/återfall från klienten/gruppen.

Rational Tidiga varningssignaler
Fysiologi ”arousal” Känslor Sug TANKAR Påträngande tankar om hur bra det var att droga Miljö Olle Ringer EGET BETEENDE Ringer en gammal kompis som är aktiv Fall/ Återfall! 10 Beslut/val 1 Beslut/val 2 Beslut/val 3 Beslut/val 4 Väljer att inte prata med sin kontaktperson Väljer att ta en tablett Väljer att träffa den kompisen Väljer att acceptera hans erbjudande om alk/droger Arbetsblad Alternativ val/beslut 3? Alternativ val/beslut 4? Alternativ val/beslut 1? Alternativ val/beslut 2?

Färdigheten att vara efterklok i förväg Sammanfattning
När du skall fatta ett beslut/val, oavsett om det är stort eller litet, överväg - Vilka alternativ finns? - Tänk framåt! Vilka risker/konsekvenser kan de olika alternativen leda till? - Välj det säkraste alternativet! - Om du väljer ett riskabelt beslut, överväg vilka ÅP-färdigheter du kan behöva använda för att undvika fall/återfall

Grupparbete Övning Arkeologisk utgrävning, utifrån en klient som har tagit ÅP, vad har föregått ÅP? Kartläggning av tidiga varningssignaler/valsituationer Vilka skulle vara dina egna varningssignaler? Situationer, tankar, känslor, beteende, val? Risklinje Fall/ Återfall 10 Vilka varningssignaler hittade ni hos era klienter? Vad kan klienten göra när varningssignalen dyker upp?

Övning 1. Kartläggning/vad göra?
Alt 1: 1 behandlare + 3 klienter Alt 2: 4 klienter Alt 3: 1 behandlare + 1 klienten Fyll i övre linjen Mönster? Ordningen? Saknas något?

Övning lektion 7 – Klienter Kartläggning av möjliga riskabla beslut närmaste tiden
Beslut som jag behöver ta: T.ex. egen lägenhet eller stödboende Alternativ/beslut/val nummer 1: Egen lägenhet Möjliga konsekvenser av beslut/val/alternativ nr. 1: 1.Stor risk för återfall 2. 3. Alternativ/beslut/val nummer 2: T.ex. Stödboende Möjliga konsekvenser av beslut/val/alternativ nr. 2: 1. Hjälp till återanpassning

Börja träffa vissa personer? Besöka vissa platser? Åka bort?
Grupparbete Övning 1 (4x4) – Kollegor Kan detta vara TIB beslut för era klienter? Börja träffa vissa personer? Besöka vissa platser? Åka bort? Börja arbeta/studera? Sluta ta Antabus? Bara slappa en helg? Personliga TIB-beslut? ?

Uttrycka alternativ/val/beslut i termer av ett åtagande.
Oprecist uttryckt Konkret uttryckt Det är lugn, jag klarar att gå på festen utan att dricka/ta droger Om det finns droger ska jag dra därifrån Jag kommer att anmäla mig till kursen någon gång under hösten Jag kommer att ringa den 29 maj på förmiddagen När jag känner oro ska jag göra nåt åt det som hjälper mig Vid oro en dag ska jag träna avslappning tre gånger den dan

Övning 3 – Kollegor Tidig varningssignal hos klient
Du ser tidiga varningssignaler hos en klient! Hur går du vidare?

Hemuppgift lektion 7. Mitt personliga Varningssignalkort – Klienter
Risksituationer Beslut Konsekvens? Miljö:Situationer, personer, platser…. Fysiologi/kroppen Tankar/bilder/ mardrömmar Känslor Handlingar/ beteende

Tidiga varningssignaler och TIB, Lektion 7
Agenda Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 6 Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappningsövning/sugsur-fing Dagens tema/rational: Att vara efterklok i förväg. Tidiga varningssignaler. Riskabla och mindre riskabla beslut. Färdigheten att bli medveten om sina tidiga varnings-signaler Agenda, forts Övning: Kartläggning av tidiga varningssignaler utifrån egna fall/återfall Färdigheten att vara efterklok i förväg Övning: Kartläggning av riskabla beslut Hemuppgifter: Personlig varningssignalkort Summering av lektionen

Övning Två och två Prova att presentera lektion 7 till en samarbetsvillig klient Utlösande faktor? Beslut? Beteende?

Att vara kursledare ÅP Tips till Er!

Att komma igång med klienter s 79 i boken ”Återfallsprevention” Vardagssamtal: opportunistiska (fånga tillfället), minuter ÅP-light Kurs

Att komma igång Återfallsprevention s Två kursledare om möjligt: - man och kvinna - aktiv och vilande lärare - kamrathandledning Uppskattad tidsåtgång för kursledare: .Förberedelser, 1 t/v .Inläsning,2 t/v .Kurslängden, 3 t/v .Dokumentera/utvärdera 1 t/v .Handledning, 2 t/v 2 v Totalt ca 8/v (20 %) Fil på dator Kursschema Kursregler Informationsblad IDS 100 Kursbrev Utvärderingsblankett Bilder/OH/Word Stöd av ledningen

Val av klienter Återfallsprevention s Enbart män eller kvinnor eller mixade kurser? Beroendetillstånden för sig eller gemensamma kurser oavsett beroendetillstånd? Blanda tidiga och sena missbrukare? Kursstorlek? Åldrar? Hur hantera - inte beredda klienter - språksvårigheter? - läs- och skrivsvårigheter? - hjärnskador? - psykiska störningar?

Färdigheter för kursledare Återfallsprevention s
Papper och penna Bakgrund (också kallat rational) Agenda Arbetssätt: Modellinlärning Beteendeträning Socialförstärkning Psykoedukation Kursmapp Summera Hemuppgifter Återkoppla

Implementering/användning av ÅP på era arbetsplatser
Implementering/användning av ÅP på era arbetsplatser. Gruppövningen – ca. en timme Skissa på ert möjliga sätt att genomföra en återfallpreventiv behandling av era klienter. T.ex.: Antal gånger i veckan? Individuell och/eller i grupp? ÅP i vardagssituationer? Val av klienter? Trolig tidsåtgång? Hur ska man presentera ÅP för chefen/arbetskamrater? Beskriv gärna era idéer och planer här….

Kursen avslutas: summering, utvärdering och kursintyg, Lektion 8 – Klienter Agenda Kursutvärdering: skriftlig och muntlig Utdelning av kursintyg Gemensam fika Summera kursen, bl.a. i förhållande till det egna valda kursmålet Agenda Agenda för lektionen Kort repetition av lektion 7 Hemuppgifterna – hur har det gått? Avslappning/sugsurfing Dagens tema/Rational: Att avsluta kursen Sessionsuppgift: Hur går du vidare? Planering av uppföljande sessioner

Summering av ÅP-kursen genom 2 övningar
Övning 1 Min sammanfattning av vad jag ska och inte ska göra vid högrisk-situationer. Se arbetsblad Övning 2 Mina åtaganden. Se arbetsblad

Kursen avslutas: summering, utvärdering och kursintyg, Lektion 8
Mål för lektionen - Att ge möjlighet att formulera sig kring hur viktigt det är just nu att förändra sig eller bibehålla en inledd förändring, så kallad förändringsprat och öka deras självtillit till att kunna klara av detta. - Att ge möjlighet att konstatera i vilken omfattning de uppnått sina egna mål med kursen och vad som kvarstår att arbeta, att hitta nya mål (det egna nedskrivna målet från lektion 1).

Hur går du vidare? Klienter
Be kursdeltagarna 1) Att skriva sina planer och önskemål när det gäller deras fortsatta rehabilitering. 2) Att beskriva om de behöver mer hjälp för kvarstående problem. Summera i helkurs.

Planering av uppföljande sessioner – Kollegor och klienter
Syfte: vidmakthållande av lärda färdigheter Metoder: lektioner 2 –3 ggr/termin telefon: e-post:

Fortsätta Återfallsprevention
Lägg till valfria sessioner se sidan 64 i Väckarklockan

Kursutvärdering i flera steg - Kollegor
Inled med en skriftlig kursutvärdering, gärna anonymt. Samla in de skriftliga enkäterna. Be kursdeltagarna att sedan resonera Vad som kunde ha gjorts annorlunda och vad som har varit bra. Har du uppnå ditt/dina mål? Be sedan om kursdeltagarnas muntliga synpunkter. Summera. Reflektera. Uppmuntra förslag till förbättringar! Avsluta med att tacka för synpunkterna.

Skriftlig kursutvärdering S. 150
1 - Hur relevant var kursen för dig? Kommentarer: 2 - Hur värderar du lärarnas genomförande av kursen? 3 - Vad kan förbättras eller tilläggas i kursen? 4 - Vilka inslag var av särskilt värde för dig? 5 - Övriga synpunkter, t ex på kurslokalen, kursmaterialet, mm. 6 - Ta fram de mål som du skrev dag 1. Har du uppnått dina mål?

Muntlig kursutvärdering – Kollegor och klienter
Utvärdering av kurs i Återfallsprevention. Mindre bra/bra?

Utdelning av kursintyg – Kollegor
Gör en ritual av utdelning av kursintygen Överlämna kursintygen med ett personligt ord till var och en av kursdeltagarna

Lycka till! Ta hjälp av varandra Hör gärna av er till oss

Maria och Lena hälsar er

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Maria och Lena hälsar er"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Maria och Lena hälsar er

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Maria och Lena hälsar er"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss