Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg

En presentation över ämnet: "Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg"— Presentationens avskrift:

1 Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Skolverket Märta-Stina Gahlin Lundberg handledare i Matematiklyftet, Strömsunds kommun

2 Lärarkompetens… och lärarsamarbete
Lärare ska genomföra fortbildningen - tillsammans med andra lärare - med externt stöd av matematikhandledare Modellen har starkt stöd i: - skolutvecklingsforskning - forskning om fortbildning av professionella yrkesverksamma

3

4

5

6

7 Exempel på hur man arbetar med varje delavsnitt
Moment A Individuell förberedelse - inläsning av utvalda artiklar ca 60 min (dels didaktik och dels matematikinnehåll) Moment B Kollegialt arbete: diskussioner kring litteraturen planering av en aktivitet i klassen ca 120 min Moment C Genomförande av aktivitet i den egna klassen ord. lektion Moment D Kollegial uppföljning: återkoppling och reflektion (teori/praktik) ca 60 min Tidsperiod: 2 veckor

8

9 2 v. Totalt ca 16 veckors studietid för 1 modul

10 Lärarkompetens… lärarsamarbete
Lyckas man med det i Matematiklyftet?

11 Tycker du att din egen kompetens som matematiklärare har höjts?
”Ja, det har den! Med bra litteratur och att utbildningen sker tillsammans med lärare som undervisar i samma årskurs blir utbytet jättebra.” ”Ja, det tycker jag. Det har t.ex. gett mig möjlighet att bli mera uppmärksammad på hur jag arbetar med matematiken i klassrummet.” ”Det teoretiska innehållet har givit mig en hel del kunskaper om undervisning och lärande, även i andra ämnen än matematiken. ” ”Ja absolut. Jag har tillägnat mig mer kunskaper i ämnet vilket gör att jag kan förhålla mig mer professionellt gentemot eleverna. ” ”Ja, utbildningen har gett tillfälle till att tänka på varför jag gör olika saker med eleverna. Jag tänker mera på hur jag lär ut nu. Jag har blivit mera observant kring att låta eleverna prova själva, sedan jobba två och två för att därefter vara en mindre grupp om att lösa problemet.” synpunkter från deltagare i pilotomgången

12 Finns det några tecken på att kollegialt lärande sker?
Absolut. Genom pedagogiska diskussioner i kollegiet, även med lärare i åk 4-6. Vi pratar matte på ett annat sätt nu. Vi pratar mer under rasterna om hur vi gjort och hur man kan förbättra. Jag har märkt att jag tar till mig mycket av det mina kamrater berättar. Allt detta är en process, jag märker att jag tänker efter mer när jag t.ex. planerar, bedömer och utvärderar (GTLU). Jättestort kollegialt lärande i och med våra samtal och diskussioner vid träffarna samt det vi redovisar för varandra. En bra utbildningsmodell anser jag! Vi delger varandra och prövar varandras idéer. ”Min” grupp har varit jättebra. Ja absolut, vi delger och pratar och jämför olika sätt att tänka. Jag har fått hjälp att komma vidare och fått nya sätt att hjälpa barnen att förstå. synpunkter från deltagare i pilotomgången

13 Formativ bedömning… SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 …
Var står vi nu? Vart ska vi? Hur kommer vi dit?

14 ”Vill du vara snäll och tala om för mig hur
jag skall gå för att komma härifrån?” ”Det beror mycket på vart du ska”, svarade katten Lewis Carrol, Alice i underlandet