Införandet av månadsvis mätning och UTILTS

En presentation över ämnet: "Införandet av månadsvis mätning och UTILTS"— Presentationens avskrift:

1 Införandet av månadsvis mätning och UTILTS
Wictoria Åkerman Göteborg Energi DinEl AB

2 Syfte & Uppdrag På uppdrag av Elmarknadsutveckling.
Representanterna är utsedda av Svensk Energi, Oberoende elhandlare och Svenska Kraftnät. Inventering av problem hos aktörer. Varför uppkom problemen? Vad kan vi lära inför framtiden?

3 Deltagande i arbetsgruppen
DinEl Svensk Energi Bixia Svenska Kraftnät E.ON Energy Trading Rejlers Energitjänster AB Fortum Eldisturibution Energimarkandsinspektionen Vattenfall Eldistribution

4 Svenska Kraftnät Systemfel innebar att utbyten mellan stamnätet och regionnäten rapporterades med felaktiga värden. Brister i kvittenshantering från SvK (aperak). Båda EDI-konverterarna krånglade => all trafik stod stilla ett par ggr per vecka under hela juli. Nätbolagen behövde mycket stöttning => resursbrist i SvK´s organisation. Inkonsekvent hantering av sent rapporterade preliminära andelstal i SvK’s avräkningssystem

5 E.ON Energy Trading Konfigurering av systemet.
Många preliminära andelstal saknades i början av juli. Tog lång tid att få ordning på. SvK´s systemfel försvårade. Då SvK införde ny enhet Z10 krävdes systemutveckling Problem med MOA och PIA segmenten.

6 E.ON Energy Trading Inga tester från SvK i förväg. Allt skedde i skarp drift. Avläsnings- och registreringstidpunkt krockat i systemet. Avstängda mätare beskrivs ej i handboken. SvK’s ständiga sändningsproblem ger mycket problem. Problem med definitiva andelstal för juli 09 både från nätägare och SvK. 6

7 Rejlers Energitjänster AB
Korsreferenslista gjordes och sändes ut till elleverantörerna vilket underlättade. Kunskapen om UTILTS var låg hos många aktörer. Fick lägga mycket tid på att förklara funktionalitet för aktörer. Utbildning om UTILTS i branschen och hos användarna har ej hängt med. UTILTS Elcertifikat krävde nyanmälan hos EI, information från SVK saknades. Problem med att få elcertifikat till Ceasar, krav på nya fält vid sändning, avsaknad av testfall.

8 Rejlers Energitjänster AB
Mottog utbytes serier E66 med minusvärden (R som nätombud). Mycket tid att tolka korsreferenser till elleverantörerna från nätbolag. Negativa Aperaker pga. fel hos mottagaren skapade problem. Application Referens och SvK´s adressändring var separata projekt som kom samtidigt. Illa vald tidpunkt. SvK´s rapporteringsproblem har försvårat avräkningen. 8

9 DinEl (balansansvarig)
Avräkningsserierna skulle börja sändas i slutet av maj men kom igång först i början av juli. Test från SvK skedde i skarp drift. Fel enheter på volymerna. AGT-test för elleverantör, men inte rollen balansansvarig. Bristfällig information om SvK’s problem på Edielportalen. Tidpunkten illa vald. Förseningar hos nätägare & SvK spräckte vår egen tidplan. La mycket tid på att tolka de tekniska anvisningarna. Stora problem med att få in preliminära andelstalen för Juli 09.

10 DinEl (balansansvarig)
Kopplade in serier flera gånger då nätbolagen konfigurerade om rollerna i sina system. Vi hade problem med produktkoder och buggar i egna systemet. MOA & Z10-felen Endast en SMTP-adress var ett projekt i sig. Illa vald tidpunkt. SI-listan svår att överskåda. Korsreferenser av gamla strukturrapporten hade underlättat. Kvarkraftfakturan kom långt innan de definitiva andelstalen från SvK. Hur stora brister kan accepteras? Emix försvårade kvittenshanteringen.

11 Bixia Många felaktiga produktkoder i trafiken har lett till mycket manuellt arbete. Anvisningarna har inte varit tydliga hur produkkoderna skall användas. Många aktörer hänvisar till problem med systemleverantörerna. Får ett andelstal från nätägare och sedan ett annat från SvK. Fel på inläsningen i SvK’s system. Tar lång tid för SvK att rätta fel. Svårt att komma till rätt person.

12 Övriga erfarenheter Nätbolagen kunde inte sända riktiga förbrukningsprofiler till SvK Rapporteringen av utbytet med angränsande nät (sink and source) blev fel till SvK. SvK hade systemfel vilket gjorde att återrapporteringen av angränsade nät blev fel. Kvittenshanteringen fungerar inte bra. Anvisningarna ej klara. Hantering av brutna månader kom in sent i diskussionerna. Systemleverantörer börjar inte utveckling av systemen förrän förutsättningarna är klara. Tidplanen var för snäv. Ändringar/ förtydligande gjordes av anvisningar efter det att TGT-testerna var gjorda. Godkännande-status borde tagits bort och nytt test krävas.

13 Orsak- Bakgrund UTILTS anvisningarna var klara 2006.
SvK beslutar i november 2007 att införa UTILTS. Tidplanen försenades 3 månader pga en hemställan från Svensk Energi. Osäkerhet rådde i branschen om införandet av UTILTS verkligen skulle bli av. Svårt att få intresse från branschen att börja jobba med anvisningarna.

14 Vad blev fel? Tidplanen var för pressad.
Kompetensnivån inom branschen var låg. Införandet av UTILTS är mer än en ny teknisk lösning. Nya rutiner och nytt arbetssätt i systemen kräver utbildning. Många förändringar på samma gång kräver resurser. Systemuppdateringar UTILTS Månadsvis avläsning Emix En SMTP-adress SvK’s adressändring från till 10000 14

15 Konsekvenser Elleverantörer och balansansvariga är helt beroende av att nätbolagen och SvK följer mätföreskrifterna och får en ökad ekonomisk risk samt högre kostnader. Fakturering av elleverantörens kunder Ökad risk för höga balanskostnader. Prissättningen av balanskraft kan vara extrem. Energimarknadsinspektionen ansvarar för kontrollen, men vad händer när det inte fungerar? Problematiken är inte ny, bara mer aktuell… Ekonomiska incitamentet saknas för nätbolag och SvK.

16 Vad kunde göras bättre? Elmarknadsutveckling hann inte uppdatera elmarknadshandboken i tid. Svensk Energi skulle kunna ha utbildning som beskriver vad de tekniska förändringarna innebär. Informationen måste komma till rätt nivå i företagsorganisationen. Det är där prioriteringarna görs. Ekonomiska konsekvenser ökar intresset och höjer prioriteringen. Bättre riskanalyser hos Svensk Energi, SvK och enskilda aktörer.

17 Vad kunde göras bättre? Nätbolagen har haft första prioritet på lagkravet om månadsvis mätning. Fanns det resurser till att klara nästa steg som var införandet av UTILTS? Systemen måste vara testade och klara, men det måste även användarna vara. Testmiljö? Rollen som balansansvarig måste kunna testas bättre på Edielportalen. SvK borde testat sitt system bättre innan och inte i skarp drift. Görs det ändringar i de tekniska anvisningarna bör testerna för TGT och AGT göras om. Tidpunkten kunde väljas bättre.

18 Vad kunde göras bättre? Skall man göra mycket på kort tid måste det finnas resurser. EI måste bli mer aktiv med att få till en fungerade process mellan de olika aktörernas kommunikation. 18

19 Slutsats Utan utbildning och föreberedelser av bransch, system och användare kommer man inte långt med en bra teknisk lösning. Vem ansvarar för vad när det inte gått som man tänkt sig?