Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland

En presentation över ämnet: "Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland"— Presentationens avskrift:

1 Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland
Tommy Lind Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet

2 Norrländsk regionstudie 2008
Uppfattningar i studieområdet Ca 100 svar Stora positiva förväntningar på gruvnäringen. Vilken är Din uppfattning om: Starta fler gruvor Enligt din uppfattning – hur viktigt är följande för att Ditt län ska utvecklas i framtiden? Råvaruutvinning (skog, malm, m.m.):

3 Ett nytt gruvdistrikt - Guldlinjen
Gruvnäringen – viktig för lokal och regional utveckling. Trendbrott inom gruvnäringen de senaste åren. Guldlinjeområdet berör i första hand samhällsutvecklingen i fem kommuner: Malå, Lycksele, Sorsele, Storuman och Vilhelmina. Målet med studien är att uppskatta sysselsättnings- och befolkningseffekter av nya gruvor i Guldlinjeområdet. Tidsperspektivet är 2007 till 2030.

4 Guldlinjen De nya gruvorna är utspridda över ett stort och glesbefolkat område med svag transport-infrastruktur.

5 Befolkning och sysselsättningsutveckling 1995-2007
Befolkning Förändring (%) Anställda Kommun 2007 2000- 1995- 2000 Malå 3338 -7,5 -9,3 1498 +3,7 +3,2 Lycksele 12503 -4,3 -6,5 5995 +1,7 -5,5 Sorsele 2811 -12,0 -5,8 1209 -5,3 -1,3 Storuman 6383 -7,9 -6,8 2734 +4,7 -3,6 Vilhelmina 7220 -8,8 -5,4 2874 -0,6 -4,7 Totalt 32255 -7,1 14310 +1,4 -3,8

6 Faktorer som styr hur stor den lokala effekten blir på sysselsättningen
Storleken på den lokala arbetsmarknaden och invånarantalet Strukturen på industrin Var platsen ligger i förhållanden till större regionala centra Detta innebär att storleken på den lokala effekten kan variera avsevärt från fall till fall.

7 Arbetskraftsutbud inom 5 mil från de planerade gruvorna
Rönnbäcken ca 1500 De två Blaiken- gruvorna ca 4000 Svartliden ca 6000 Fäboliden 7500

8 Två tänkbara scenarier med 6 gruvor
Lågalternativ 670 nya gruvjobb Högalternativ 1070 nya gruvjobb De större investeringarna är anrikningsverk, de andra investeringarna är löpande som tex. uppgraderingar på väg och elnät osv. Gruva Start år Slut år Låg Hög Genomsnittligt antal jobb under produktionsfasen Låg Hög Uppskattade totala investeringar (MSEK) Låg Hög Svartliden (Au) 2005 2012 2030 100 176 572 Blaiken 1 (Au) 2009 2022 80 120 308 418 Blaiken 2 (CaF2) 50 220 352 Fäboliden (Au) 2010 240 300 2372 2724 Rönnbäcken (Ni) 2015 2025 200 400 3572 4704 Ytterligare en gruva i högalternativet -

9 Metod I studien har rAps-modellen använts.
Ett regionalt analys- och prognossystem konstruerat på uppdrag av NUTEK (Tillväxtverket). Består av fem interaktiva moduler: befolkning, arbetsmarknad, bostadsmarknad, regional ekonomi och en kommun- modell.

10 Referensscenario som i princip är en trendframskrivning av de senaste årens sysselsättnings- och befolkningsutveckling i de berörda kommunerna En del av arbetskraftsbehovet förväntas lösas genom veckopendling

11 Gruvorna ger upphov till både direkta och indirekta sysselsättningseffekter
Den direkta effekten består av jobb i gruvan, en högre bruttoregionprodukt och högre hushållsinkomster. I sin tur leder detta till indirekta effekter inom ex vis transporter och service. I lågalternativet har beräknats att sysselsättningsmultiplikatorn blir 1,4, dvs att 100 nya gruvjobb skapar 40 jobb i andra verksamheter. I högalternativet har beräknats att sysselsättningsmultiplikatorn blir 1,5.

12 Direkta och indirekta sysselsättnings-effekter i högalternativet
Två investerings-pucklar Stora osäkerheter om hur stor andel av de större investeringarna som ger effekter inom regionen.

13 Fördelning av indirekta effekter 2030
Företagsservice står för den största ökningen, 40 % av den indirekta effekten. Utbildning och administration ökar delvis pga. befolkningsökningen vilket skapar ett ökat servicebehov.

14 Sysselsättningsutveckling
Stabiliserar i bästa fall sysselsättnings-utvecklingen. Möjlighet till tillväxt i Storuman och Lycksele Arbetslösheten låg genom hela perioden i alla tre scenarier. I genomsnitt ca 1600 fler sysselsatta i högalternativet

15 Befolkningsutveckling
Vänder inte den negativa trenden Men bromsar nuvarande minskningstakt Beräknas minska med 4 % i högalternativet jämfört med 9 % i referensscenariot. 1200 personer fler i genomsnitt per år i högalternativet, 500 i lågalternativet. Stabil utveckling i Storuman och positiv utveckling i Lycksele. Origo ≠ 0

16 Befolkning och sysselsättningsutveckling i Lycksele
Ca 570 fler i den sysselsatta dagbefolkningen i genomsnitt. Ca 350 personer fler boende jämfört med referens-scenariot. Origo ≠ 0

17 Befolkning och sysselsättningsutveckling i Vilhelmina
Ca 250 fler i den sysselsatta dagbefolkningen. Ca 200 personer fler boende jämfört med referensscenariot. Origo ≠ 0

18 Kommentarer till resultaten
En åldrande befolkning minskar utbudet av arbetskraft Veckopendling – lösning eller problem? Rådande ekonomisk kris ej med i prognosen Tidigare analyser av stora investeringar så som vattenkraftverk, gruvor och slutförvar av kärnavfall visar positiva effekter men inte tillräckligt för att definitivt bryta en negativ trend.

19 Sammanfattningsvis Det finns inte något linjärt samband mellan förändringar i sysselsättning och befolkning. Ett jobb inom gruvnäringen skapar olika multiplikativa effekter beroende på den lokala omgivningen. I Guldlinjeområdet är det låga invånarantalet och näringslivets begränsade omfattning huvudorsaker till att de lokala spridningseffekterna av nya gruvjobb inte blir så höga. Rådande trend i Sverige: Färre flyttar på grund av arbetsrelaterade skäl. Gruvor kan bli både kortlivade och långlivade – denna osäkerhet kan reducera intresset för permanent inflyttning.

20 Tack för uppmärksamheten!