1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan En gemensam ingång Uppdraget Varför? Förslaget Olika modeller Internationella erfarenheter.

En presentation över ämnet: "1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan En gemensam ingång Uppdraget Varför? Förslaget Olika modeller Internationella erfarenheter."— Presentationens avskrift:

1 1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan En gemensam ingång Uppdraget Varför? Förslaget Olika modeller Internationella erfarenheter

2 2

3 3 Vad har hänt o kommer att hända? Beslut 13 maj 2007 till kansliet att genomföra en analys Beslut av förbundsstyrelsen 13 juni 2008 Hemställan om försöksverksamhet översändes 16 juni 2008 Tre remisskonferenser Web-baserad enkät utsänt till samtliga kommunstyrelser 13 augusti. Svar senast 1 oktober, dock… Något klart november 2008

4 4 SKL:s förbundsstyrelse Ställer sig bakom principen om En-dörr-in En begäran till regeringen att möjliggöra försöksverksamhet En remissomgång bland förbundets medlemmar Efter remiss slutgiltigt beslut i styrelsen

5 5 Inledning I arbetsför ålder med bristfällig förankring på arbetsmarknaden Övergripande syfte –Fler behöver delta i arbetslivet och samhället –Förbättra förutsättningar för tillväxt

6 6 Varför en förändring? FK Af K Framförallt för de enskilda… Kommunen Svarte Petter… AME L Af

7 7 Barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd Barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd Överrisker inom flertalet områden. Tredubblade risker för självmordsförsök och psykisk sjukdom Tre- till fyrfaldigt förhöjda risker för alkohol- eller narkotikarelaterad sjuklighet 20 gånger högre risk att placeras i familjehem eller på institution Sju gånger större risk att själva i framtiden behöva ekonomiskt bistånd jämfört med genomsnittet Flickor i målgruppen har mer än sex gånger och pojkar mer än sju gånger så hög risk att vid 25-26 års ålder endast ha gått ut grundskolan

8 8 Den enskildes syn Djupintervjuer med femton klienter Enskildes syn – sammanställning av 23 studier –Skam ett återkommande tema –Arbete är centralt –De dubbla rollerna hos handläggarna Ombudsman för enskilda Representant för samhället –Gäller att förhandla sig till bistånd, mera behövande –Bollas mellan myndigheter –Ingen skillnad mellan af och soc. –Samverkan en möjlighet –Viktigt med: Reflektion Öppenhet

9 9 Bengt Starrin Karlstads universitet Pippi Långstrump Uppmärksamma förtjänster ignorera brister Trygga relationer sammanbindande språk Stolthet Gödselspridare Energigivare - ger dig emotionell energi Fröken Rosenblom Uppmärksamma brister ignorera förtjänster Otrygga relationer separerande språk Skam; Skam - rädsla Ogräsbekämpare Energitömmare - tömmer dig på emotionell energi

10 10 Samhällsekonomiska konsekvenserna SoS 2000:11. 250 individer i 18 olika rehabiliteringsprojekt i 16 kommuner En samhällsekonomisk förbättring på omkring 17 mnkr/år. Kostnaden 13 mnkr Skillnader för olika myndigheter Psykiskt långtidssjuka 50 individer-7 mnkr/år Den dolda lönsamheten. Tre kooperativ För en diskussion om denna aspekt

11 11 Försörjning vid start och avslut 2178 individer som avslutat samverkan arbetsinriktad samverkan

12 12 Status vid avslut 2178 individer som avslutat samverkan arbetsinriktad samverkan

13 13 …ett mellanrum har skapats… Kommun Af

14 14 Internationella erfarenheter De nordiska länderna har förstärkt sin aktiva profil En reformering av välfärdsorganisationerna pågår Utvärderingarna är ännu mycket knapphändiga Norge – Af och FK har slagits samman. –Det ekonomiska biståndet och samordnas med den statliga organisationen Finland –Samordning av insatser kring de långtidsarbetslösa. Danmark –Den statliga aktören och kommunen ska erbjuda sina tjänster på ett gemensamt kontor. –Organisationen förankras i kommunerna. Storbritannien –Ett statligt ansvar –Jobseekers Allowance –Jobcentre Plus (1500 af+600 socialkontor blir 860), Tyskland –Tidigare ett tvådelat frikostiga a- kasserförmåner, –Job Centers, Arbetssökarbidrag Australien –En variant av medborgarkontor, med stor upphandling

15 15 Vad händer i dag? Finansiell samordning fortsatt utveckling –Ca 67 samordningsförbund i 18 län och 124 kommuner Myndighetssamverkan vid lokala servicekontor Försöksverksamhet med nystartscentrum –9 kommuner Navigatorcentrum ”skapa en ingång” FK, af och skatteverket samordnas på 80 platser ”i förlängningen”

16 16 Några strategiska frågor… Tre modeller- vilken ska vi ha? 1.Mer av samarbete utan att myndighetsutövandet eller de ekonomiska ansvarsområdena förändras. 2.En förändring av de ekonomiska ansvarsområdena. T.ex. att staten övertar ansvaret för det ekonomiskt biståndet, arbetsmarknadsinsatser m m 3.En samlad ingång där även medborgarservice ingår och där landstingsverksamhet finns med. Kan beskrivas som ett utvidgat medborgarkontor.

17 17 Ett grundutförande lika över landet Lag Möjligheter till varianter Kommun Finsam FK Af Lokal styrelse

18 18 Förslaget Organisatorisk samordning Ett samlat myndighetskontor Ingen förändring av ekonomiskt ansvar Gemensam chef Ett gemensamt bedömningsinstrument FK, af, ekonomiskt bistånd inkl. ansvaret för nyanlända och AME Gemensam ledningsgrupp

19 19 Förslaget Inskränkningar i det kommunala självstyret Möjlighet till lokala lösningar Styrning från både kommun o stat –Kan ge inflytande –Samordning med andra politikområden Kort sikt inga besparingar Följa och utvärdera effekter hos enskilda

20 20 Bedömningar och ställningstaganden En ny struktur –U–Utifrån enskildas behov –M–Mer av ett gemensamt ansvar –M–Mer av rehabilitering –E–Ett gemensamt synsätt –F–Framtida välfärdsutmaningar –A–Arbete är välfärdskapande i sig Ett första steg i en förändring…? Renodla organisationerna – fokusera på rehabilitering Öppna jämförelser Ge den enskilde verktyg – Australien? Behåll mötet – långt ut i landet Det finns sammantaget resurser Personalens betydelse

21 21 Tack för mig ! Trötta...

22 22 Materialet Fyra att-satser Bilaga 1 Sammanfattning –Bakgrund –Kort sammanfattning av innehåll Bilaga 2 En-dörr-in –Inledning –Varför en förändring? –Utgångspunkter för en ny organisation –Bedömningar o ställningstaganden –Konsekvenser av en ny organisation Bilaga 3 Bakgrundsmaterial –Internationella erfarenheter –Samverkan –Arbetsförmåga –Juridiska aspekter –Tre modeller –Staten regionalt och lokalt – rapport från Statskontoret

23 23 Sveriges Kommun och Landsting www.skl.se Vi arbetar med Lärande och arbetsmarknad En gemensam ingång 08 452 70 00

24 24 Utarbetandet av rapporten Lärande och arbetsmarknad - Leif Klingensjö - Tor Hatlevoll - Torgny Ljungkvist Två referensgrupper –Tjänstemän från olika sektioner på SKL –Politiker från två beredningar – TRU o Socialberedning Otaliga kontakter i kommunerna och i Danmark och Norge

25 25 Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin inviger MÖTESPLATS VÄRMDÖ Ett unikt samarbete mellan ett flertal offentliga aktörer startar den 3 september i Värmdö. I centrala Gustavsberg kommer arbetsgivare, vuxenutbildningen, den sociala ekonomin, fackliga organisationer, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunens socialtjänst att samverka i nyrenoverade och ändamålsenliga lokaler. Namnet är ”Mötesplats Värmdö”. Med Mötesplats Värmdö skapas nu en lättillgänglig och öppen fysisk mötesplats för såväl spontanmöten som planerade aktiviteter. Här kommer Värmdös invånare att kunna få en förbättrad service och en samlad kompetens för en snabbare väg till arbete och studier. Invigningen förrättas av arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. De olika samverkanspartnerna presenterar verksamheten. För mer information, kontakta: Välkommen! Tid: Onsdagen den 3 september, kl. 13.00. Plats: Skärgårdsvägen 7, plan 2, i Gustavsberg