kan ideologi och politik förenas?

En presentation över ämnet: "kan ideologi och politik förenas?"— Presentationens avskrift:

1 kan ideologi och politik förenas?
Liberalismens väsen kan ideologi och politik förenas? Det liberala arvet förankrat i tid och rum Ann-Sofie Hermanson PD, Akademilektor, ÅA

2 Liberalismens väsen liberal = frisinnad; tolerant hållning
 rikt och omfattande idéarv tolerans, opartiskhet och rationalitet centrala drag Liberalismen tar form under upplysningen på 1700-talet Sedan 1800-talet har ”liberalism” gett upphov till politiska rörelser och partier

3 Liberalismens väsen Etymologi och begreppshistoria kan inte säga vad liberalism är idag, men hjälper oss förstå vad liberalism betytt och kan betyda för människor i olika samhällen vid olika tidpunkter De centrala begreppen identifierar de svårigheter och konflikter som samhällen konfronterats och fortfarande konfronteras med

4 Frihet, liberalismens honnörsord I
Många olika skeden med varierande betoning av frihet: Frihet från staten Mänskliga rättigheter Folksuveränitet Ekonomisk frihet Politisk frihet Social frihet Andlig frihet

5 Centrala drag i liberalismen
politiskt: konstitutionalism allmän rösträtt ekonomiskt: laissez faire ingrepp i marknaden socialt: folkbildning politisk fostran demokrati Gradvis samhällsförändring Negativ frihet = frånvaro av tvång och påbud Positiv frihet = reella möjligheter att utvecklas

6 Individen, liberalismens honnörsord II
Individen viktigare enhet än samhället Den enskilda individen har rätt att göra vad hon vill så länge hon inte skadar någon annan Individens utveckling är ett mål i sig, inte ett medel att uppnå något annat Tro på människans förnuft och förmåga

7 Ideologins betoning Politiska ideologier konfronteras med begreppspar såsom: frihet – jämlikhet individ – samhälle Dialog och utveckling Pendelrörelse

8 Liberalismens tudelning
Herbert Spencer John Stuart Mill Liberalism Socialliberalism Ekonomisk frihet Politisk frihet 1800- och 1900-tals liberalism hävdade bägge

9 Dynamisk utveckling I modern liberalism införs ett kausalt samband: politisk frihet förutsätter ekonomisk frihet Linjär utvecklingssyn = samhället utvecklas, människorna och folken förkovrar sig

10 Försvarar marknadsekonomin:
1. Individens rättigheter, frivilliga kontrakt som inte kränker andra 2. Rationellt, överlägset andra ekonomiska system Staten bygger på ett samhällskontrakt 1. Statens uppgift att skydda individerna 2. Inget tvång att leva på ett visst sätt

11 Politik och ideologi Politik är intresseavvägning och resursfördelning
Det goda samhället jämkar goda värderingar som står mot varandra, kolliderar Hur jämka olika intressen och värderingar?

12 Ideologierna är situationsbundna, system- eller aktörsförankrade
Ideologierna existerar inte i ett tomrum Olika drag och funktioner framträder beroende på den nivå som studeras: Idégivare och opinionsbildare Politiska partier och rörelser Medborgare och väljare Ideologiska tankesystem utvecklas med förändrad omgivning över tid

13 Traditionellt två olika samhällstyper som betonat:
Individen Frihet ”Gesellschaft” det nya samhället: Regelsystem med rättsregler och sanktioner Fritt väljande individer Marknad, avtal Beräknande ”egoister” Libertarianism Kollektivet Jämlikhet ”Gemainschaft” traditionellt samhälle: Gemenskap kring moralkoder Värdegemenskap, rättvis fördelning Likriktning, förändringsmotstånd Avvisande mot främlingar Kommunitarism

14 Libertarianism ex. privat egendomsrätt: beskattning=stöld
betonar liberalismens misstro för statlig auktoriet (anarkistiska libertarianer avvisar helt statsmakt) Individuella rättigheter ex. privat egendomsrätt: beskattning=stöld Marknaden, oreglerad laissez faire Kapitalism är bästa formen för social organisering Konstitutionalism Binder statsmakten med skriven författning och maktdelning: lagstiftande, verkställande och dömande makt

15 Olika inriktningar inom liberalismen
Opartiskhet  vänster och höger liberal Vänster liberalism = socialliberalism Förnekar inte att motsättningar uppstår av otyglat egenintresse, talar för skydd av svaga Opartiskhet = egendomsrätt balanseras mot sociala rättigheter

16 Inriktningar inom liberalismen
Högerliberalism Politiken bör vara minimalistisk  konflikter flyttas över till ett fritt marknadssystem så alla fritt kan välja mellan olika alternativ Individer olika, skilda förutsättningar  delvis skilda värderingar och utveckling ofrånkomlig Opartisk samhällsordning = välskyddad egendomsrätt

17 Inriktningar inom liberalismen
Nyliberalism motreaktion på soc.lib. statsmaktsutvidgning betonar igen stark individualism offentliga sektorns tillväxt mera i byråkratins egenintresse än medborgarnas  gradvis minska efterfrågan på statlig service

18 Inriktningar inom liberalismen
“Frihetens liberalism” John Rawls: A Theory of Justice 1971 ( ) Politiken är överordnad ekonomin I Rawls idealsamhälle garanterar staten varje medborgare ett fritt och anständigt liv Rättviseprinciper Alla skall ha så vittgående friheter som är förenliga med andras grundläggande friheter Skillnader i sociala och ekonomiska villkor inte större än att de är till fördel för alla

19 Nya utmaningar i politiken
Debatt om europeisk integration: federalism eller konfederation frågor om nationellt beroende Ekonomiska problem: omvärdering av välfärdspolitiken och statens åtaganden

20 Krav från svåravgränsade grupper: ungdomar, invandrare …
Betoning av individen och universalism ? Särbehandling genom erkänsla och grupprättigheter? DEMOKRATI JÄMLIKHET <=> OLIKHET

21 Hur kan stat och samhälle hantera individer / grupper?
Liberaldemokrati: endast individer utgör grunden för dem. mått på god och rättvis demokrati är välutvecklade rättigheter för individen universella rättigheter Kommunitarism (gemenskapstänkande): grupper utgör grund för politik och dem. grupprättigheter (kollektiva rättigheter)