SJs erfarenheter av ERTMS

En presentation över ämnet: "SJs erfarenheter av ERTMS"— Presentationens avskrift:

1 SJs erfarenheter av ERTMS
Besök hos SJT morgenmöte

2 Vem är jag? Namn: Kjell Walleborn Gör på SJ: Arbetar i ERTMS-projektet sedan starten Ansvarar för fordonsombyggnaden av Rc6 loken och håller kontakten med vår leverantör Bombardier. Håller ihop generella tekniska frågor avseende ERTMS inom SJ.

3 Projektstart på SJ, många frågor…
Projektstart på SJ, många frågor… SJ beslöt redan från start att vara aktivt involverade i allt ERTMS arbete för att förstå hela processen: Business Case…. Fordonsanpassning Förarbordets utformning Planera avställningen av fordon för ombyggnad Erfarenhetsuppbyggnad Utbildning …… Business Case: Ingen enkel match att få ihop ett business case då det egentligen inte finns några direkta uppsidor som betalar tillbaka kostnaden för projektet. SJ aktivt involverade för att lära sig hela processen dvs SJ valde att inte köpa en nyckelfärdig ombyggnad. Irreversibel process att ta ut gamla ATC. Man kan inte enkelt dubbelutrusta ett fordon. Man kan alltså inte behålla gamla ATC som ett fall-backsystem Fordonsanpassning görs per fordonstyp. Detta är alltså en högre kostnad om man har få fordon av olika utföranden jämfört med om man har många fordon som sinsemellan är lika. Plats för nytt DMI, ETCS, GSM-R, JRU, Balistransmission, antenn, dubbla tachometrar. Många personalgrupper involverade i förarbordets utformning (förare, skyddsombud, fackliga representanter), utprovning, utbildn, fotografier, mock-up… Avställningstiden har varit väldigt lång för de första fordonen

4 ERTMS projektet syfte och mål
Säkerställa ett godkänt tågskyddssystem ERTMS och ATC-STM installerat på fordon till Botniabanan Beställa, installera och testa ombordutrustning på Rc6-E Skaffa drifterfarenhet av ERTMS och ATC-STM Genomlöpa godkännandeprocessen Projektet levererade: Tester, utvärderingar och godkänt ERTMS för Rc6-E Fungerande ERTMS system före trafikstart med nya tåget X55 Utbildning av förare för provverksamhet med Rc6-E lok Utbildningsmaterial till förare och driftstödpersonal Dokumenterad drifterfarenhet av ERTMS och STM

5 Större projekthändelser i sammandrag
2007 2008 2009 2010 2011 2012 Projektstart november 2007 Våren 2009 beställdes ombyggnad av två Rc6 lok Omfattande provverksamhet Kommersiell trafikstart på Ådalsbanan juli 2012 Kommersiell trafikstart på Botniabanan augusti 2010 Vintern 2011 ombyggnad av ytterligare fyra Rc6 lok Kunskapsuppbyggnad under 2008 Trafikstart X55 januari 2012 Formell projektstart november 2007, startade med en projektledare Projektuppbyggnad och kunskapsuppbyggnad under 2008, besök i Europa, Våren 2009 beställdes ombyggnad av två Rc6 lok, målsättningen var då att de skulle sättas i trafik september 2009. Istället vidtog en hektisk provtid under nästan ett år då ombordutrustningen testades parallellt med marksystemet på BB, godkännandeprocessen utvecklades, utbildning företogs. Starkt stöd från intresserade och kunniga instruktionsförare bidrog till utvecklingen. Kommersiell trafikstart på Botniabanan augusti 2010, genomgående nattåg Ytterligare fyra lok byggdes om för att klara nattågstrafiken över Botniabanan.

6 Ombyggnad i praktiken, Rc6
Säkra leverans mot kund Kvalitetssäkrad ombyggnadsplan Verifiering av tillgänglighet innan serieombyggnad Förberedelser: Demontering av gamla ATC systemet Ordna fria axeländar för tacho Planera nya förarbordet tillsammans med förare Hitta lämplig utrymme i maskinrum, underrede och tak Installation och kabeldragning Ombyggnad av förarbordet Kvalitetssäkrat demontage och montage: Noggrann dokumentation av vad som skall tas bort, vad som skall ersättas och vad som tillkommer. Uppmärkning av kablage, nya fästhål, nya kabelkaneler och genomföringar i golv och tak. För Rc loken bedömdes bästa placeringen av tachometrar vara på axel 2 och 3, på motstående sidor av loket. Tachomontage, två nya tachometrar innebar flytt av återledn-don på en axelände. Ombyggnad (mock-up, verkstadsbesök, uppföljning)

7 Ändrat underhåll Nya krav på underhållsverkstäder:
Nya krav på underhållsverkstäder: Programvara gör sitt intåg även på äldre fordonstyper som Rc-lok. Felsökning kräver nya verktyg och nya arbetssätt Utbyte av delar ställer stora krav på versionshantering Verkstäder runt om i landet har olika beredskap för att börja hantera mjukvara på ett säkert sätt. Det finns olika system hos olika leverantörer. Viktigt att inse att mjukvaran gör sitt intåg på samma sätt som mjukvara har tagit sin plats i bilverkstäder. Kräver utbildning av personal för att felsöka och reparera komplex utrustning. Viktigt att ställa krav på att detta skall fungera smidigt i respektive miljö redan från start.

8 Förarpanel i ERTMS utförande
Inmatning via menyer på touch-screen Bättre framförhållning och planering av körning med planeringsyta Visa på symboler som tilläggsfunktion till gamla ATC. Planeringsytan Hastighetsprofilen Bågen som sjunker samtidigt som fordonet närmar sig målpunkten

9 Testverksamhet Viktigt att testa olika: bantyper
Viktigt att testa olika: bantyper körfall som stressar systemet projekteringar klimatförhållanden förarbeteenden Omfattande testverksamhet under Tester genomförda för olika bantyper, olika körfall, anpassa tester, olika projekteringar, Klimattester Kört från Abisko till Malmö, från Göteborg till Stockholm Provkörningsgodkännande, detta förfarande har utvecklats under arbetets gång Rc6-E loken har gått sammanlagt km. Till detta tillkommer körning med andra fordon bland andra två X52 som körts kommersiellt på Botniabanan sedan trafikstarten augusti 2010

10 Stegvis utveckling av Bombardiers ERTMS ombordsystem
Augusti 2010 kom första versionen, EOS0. Ej full 2.3.0d funktionalitet samt en STM med kända tillgänglighetsbrister. EOS1 v2.0 blev klart mars Innehåller full 2.3.0d funktionalitet samt en rättad STM. EOS1 v2.1 togs i trafik juni Denna version fortfarande av SJ. Första fordonet med EOS3 v3.1 togs i trafik hos SJ maj 2014, utrullning pågår fortfarande. Ännu oklart vad som återstår till ett fullt TSD-certifierat system. Minst ytterligare en version kommer att behövas innan systemet är fullt användbart.

11 SJ-fordon med ERTMS och svensk STM
SJ använder dagligen följande 71 fordon utrustade med ERTMS och svensk STM på Botniabanan och Ådalsbanan samt på det svenska ATC nätet: 13 stycken Rc6-E lok 20 stycken X55 (SJ3000) 16 stycken motorvagnar (X52) 22 stycken motorvagnar (X61) Dessa fordon producerar ca km per månad Totalt finns ca 120 fordon med Bombardiers ERTMS system i Sverige

12 Nytt och gammalt parallellt?
Följande ERTMS-banor finns i Sverige: Botniabanan, SJ trafikerar sedan aug 2010 Ådalsbanan, SJ trafikerar sedan juli 2012 Västerdalbanan (ej SJ trafik) Haparandabanan (ej SJ trafik) Fordon med ERTMS måste också ha en ”översättningsmodul” för att läsa det befintliga ATC-systemet, en så kallad STM (= Specific Transmission Module). Det behövs en STM per signalsystem (oftast en per land). En STM innehåller i princip ett komplett ATC system. Det använder ETCS för broms. ETCS har fortfarande kvar viss kontrollfunktion. Bombardier har idag monopol på svensk fordonsutrustning och markutrustning.

13 Hantering i praktiken (Transportstyrelsens godkännandematris): (Tre versioner av marksystem och fem versioner av ombordsystem från en leverantör)

14 Driftsäkerhetsverifiering
Fram till november 2013 deltog SJ i ett Driftsäkerhetsverifieringsprogram (DSV) som drevs av Trafikverket. Där gjordes en noggrann uppföljning av samtliga fordon i kommersiell trafik. Eventuell fortsättning är inte överenskommen. Förare och Driftstöd rapporterade alla händelser som är relaterade till ERTMS / STM systemet på särskild blankett. Alla händelser sammanställdes centralt av Trafikverket, klassificerades samt genererar korrigerande åtgärder. Totalt registrerades 12,7 miljoner km på ATC sträcka och 3,3 miljoner km på E2 i DSV-programmet

15 Trafikverkets sammanställning:

16 Trafikverkets sammanställning:

17 Exempel på resultat från DSV arbete

18 Dagsläget Huvudsakliga rättningar som gjorts:
GSM-R radioproblem åtgärdade, framförallt vid tunnelmynningar Systemövergång ATC->E2 åtgärdade (båda hållen) Felaktiga baliser har succesivt identifierats och bytts ut Fekatigt placerad skyddsräl åtgärdats Ändrade projekteringsregler Förbättrat handhavande, både hos förare och tågklarerare Antennen för balisavläsning har förbättrats Förbättrad STM (men mer återstår) Botniabanan/Ådalsbanan fungerar nu relativt bra, avsevärt färre fel än på ATC- sträcka SJ installerar EOS3 v 3.1 på våra X55 fordon, därefter kommer Rc6-E att uppgraderas. Ännu ingen säker statistik.

19 Systemägarskap viktigt!
Systemägare krävs för att hålla ihop ERTMS införandet Kan inte skötas av enskilda operatörer eller leverantörer Samordning Verifiering av olika system, tekniska tolkningar Fordonssystem mot marksystem från olika leverantörer Versionshantering Driftsäkerhetsverifiering Införande under pågående trafik Koordinering med Danmark och Norge Resurser Planering Tekniska utredningar Utbildning Godkännande Prov Photo: Sofia Lundgren

20 Generella erfarenheter
ERTMS är ett IT-projekt Specifikationer och produkter inte färdigutvecklade Programvaruuppdateringar kommer Nya gränser uppstår Nya kompetenser krävs (datorkunskap) Avreglerad marknad – nya roller och ansvar SJ har fokus på leverans till passagerare TSD CCS inte skriven för en avreglerad marknad Många frågor som kräver en systemägare En enskild operatör med problem kan inte reda ut frågor mellan olika leverantörer av marksystem och Trafikverket ERTMS och STM fungerar inte på samma sätt som gamla ATC systemet, t ex fel vid avläsning av baliser) Godkännandefrågor Prov på Botniabanan 2012

21 Övriga lärdomar Nytt regelverk kräver mycket träning i samspelet mellan förare och trafikledning Gällande regelverk är inte anpassat för utprovning av nytt signalsystem Nya, kommande versioner av marksystem och ombordsystem måste synkroniseras. Uppgradering av ombordsystem på större fordonsflottor måste planeras noga. Leverantörer tolkar specifikationer olika -> nödvändigt att det finns en beslutande instans hur konflikter skall lösas (ERA?) Regelbundna möten med deltagare från Transportstyrelsen, Trafikverket, NoBo/ISA, leverantören, operatörer och fordonsägare har hjälpt till att successivt klargöra godkännandeprocessen i Sverige Fokus är en väl fungerande ATC-STM under överskådlig framtid

22 Framtiden för ERTMS hos SJ ?
Utbyggnadstakten i Sverige, Norge och Danmark är styrande. Hur komma över Öresundsbron? När finns nya leverantörer på marknaden? Begränsad erfarenhet i Sverige av körning med ombordsystem från en leverantör på infrastruktur från annan leverantörer Kommande ERTMS uppdateringar (Baseline 3) Planering för serieombyggnad av ytterligare fordon SJ kommer att fortsätta delta i utvecklingsarbetet. Syfte är att ha god kunskap om ERTMS.

23 Sista bilden! ERTMS finns här och nu och används i daglig verksamhet runt om i Europa. Användningen av ERTMS är inskriven i svensk lag. ERTMS systemet är ännu inte färdigutvecklat Man måste aktivt delta i praktiskt arbete för att förstå hur ERTMS fungerar och för att kunna ställa rätta krav vid specifikation och inköp Man måste ha god erfarenhet och kunskap om ERTMS systemet innan man kan införa systemet i större skala på ett kvalitetssäkrat sätt. Våra förare är generellt sett nöjda med informationen och utseendet på nya förarpanelen.

24 Tack för visat intresse!