Användbara metoder på lokal nivå för att minska problemen med ANDT

En presentation över ämnet: "Användbara metoder på lokal nivå för att minska problemen med ANDT"— Presentationens avskrift:

1 Användbara metoder på lokal nivå för att minska problemen med ANDT
För nyckelpersoner 7 maj 2014

2 Effektiva insatser – fem i topp
 Tillgänglighetsbegränsande åtgärder Pris, antal försäljningsställen, åldersgränser + tillsyn  Trafiknykterhet Promillegränser, effektiv tillsyn  Rådgivning i sjukvården primärvård, MVC, arbetslivet  Föräldrastöd ”kärlek och gränser” En tillbakablick från senast. Inringade är de områden som ingår i avtalet mellan lst och kommunerna, eftersom det är de områden där kommunen kan ses som huvudaktör men gärna samverka med andra.  Krogprogram Personalutbildning + policy för bättre tillsyn

3 Hemläxa Svara på enkät som ser ut att komma från Fredrik Mattsson (men den kommer från oss egentligen) Läs igenom sammanfattningen av den nationella ANDT-strategin och gärna övrigt material Fundera över hur du skulle vilja utveckla din verksamhet på ett ANDT-förebyggande, föräldrastödjande och/eller brottsförebyggande sätt Håll kontakt med din samordnare, träffas gärna Planera för Tänk Om-aktivitet inför valborg/skolavslutning Boka plats på LUFT-konferensen 2-3/10 och/eller Drogfokus 22-23/10

4 Återkoppling från 9 april
16 svar av 25 möjliga. Några lyfte fram att det var bra att få träffas och bra med dialog Vi har tagit till oss önskemål om något matigare till eftermiddagsfikat, och att teoripasset efter lunch blev väl långt.

5 Utifrån dessa svar har vi lagt upp prioriteringar för dagens arbete.
Vi kommer att börja med implementering, som ju är den viktigaste gemensamma faktorn för om någon av metoderna får avsedda effekter och därmed är värd de resurser som satsas. En reflektion är att tillsyn och dess metoder, som är de mest verkningsfulla och lagstadgade åtgärderna för tillgänglighetsbegränsning, är de som ni i minst utsträckning är intresserade av att lära er mer om. Samtidigt som ingen anger att hen kan tillräckligt. Är det här ett symptom på att tillsyn inte ses som en del av det förebyggande arbetet? Jämför målområde 1 i ANDT-strategin.

6 Exempel på skyddsfaktorer
Skola Familj Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Att uppmärksammas för positiva handlingar Goda och kärleksfulla relationer Att känna tillhörighet och anknytning God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Ett gott socialt och emotionellt klimat Individ Höga förväntningar från vuxna Social och kognitiv kompetens Intelligens Skolframgång Välanpassade kompisar Metoderna är ämnade att öka skyddsfaktorer och/eller minska riskfaktorer. Att på olika sätt stödja föräldrar i sin föräldraroll är som ni ser av detta en aktivitetsform som stärker föräldrar som en av de viktigaste skyddsfaktorerna. Vi kommer att återkomma till former för generellt föräldrastöd.

7 Exempel på riskfaktorer
Samhället Familjen Tillgång till droger Missbruk inom familjen Lagar och normer Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, Familjekonflikter social utslagning etc. Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Skolan Otrivsel Individen/kamrater Tidigt och långvarigt asocialt beteende Låg kunskapsnivå Oordning Koncentrationssvårigheter Brist på struktur Misslyckande i skolan Låga förväntningar Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger Man kan jobba både generellt (universellt) och riktat (indikativt, selekterat) för att minska riskfaktorers betydelse

8 Risk- och skyddsfaktorers påverkan på alkoholkonsumtion
Årskonsumtion av alkohol i ml hos åk 9 i Stockholm 2002 (Knut Sundell) Att elever med många skyddsfaktorer och få riskfaktorer konsumerar minst alkohol, och att de som har ont om skyddsfaktorer och gott om riskfaktorer i sin tillvaro dricker mest är inte så konstigt. Men om man kan öka skyddsfaktorerna utan att ens ta bort riskfaktorerna så gör det dramatisk skillnad i alkoholkonsumtion. Idag ska vi prata om metoder som funkar för att minska på riskfaktorer och öka skyddsfaktorerna Kom ihåg att det alltid finns hopp, även om det är många riskfaktorer kring en ungdom så försök att stärka skyddsfaktorer. Fritidsgården, och dess personal – jätteviktiga.

9 Kommunens områden 100 %, Tidiga insatser Ansvarsfull. SMADIT
Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Övergripande mål Långsiktiga ANDT-politiska mål Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska 1 2 3 4 5 6 7 Prioriterade mål under femårsperioden En effektiv brottsbekämpning av illegal handel En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan ANDT-förebyggande och brotts-förebyggande arbete En effektiv bekämpning av illegal försäljning via digitala medier En effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd Ökad kunskap om marknadsföring av alkohol och tobak via digitala medier, samt marknadsföringens effekter på konsumtionen Färre barn ska födas med skador orsakade av alkohol, narkotika, dopning och tobak Minska nyrekrytering till narkotika- och dopningsmissbruk Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen En hälsofrämjande skola Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT-relaterad ohälsa ska utvecklas Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa Förutsättningarna för tandvården att arbeta med tobaksprevention bör öka Förutsättningarna att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma och åtgärda ANDT-problem i arbetslivet bör förbättras Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser ska öka En tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvud-männen för missbruks- och beroendevården ska uppnås Regionala och lokala skillnader i kvalitet, tillgänglighet och resultat ska minska Antalet döda och skadade i trafiken p.g.a. alkohol och andra droger ska minska Dödligheten bland ungdomar och unga vuxna p.g.a. alkoholförgiftningar och experimenterande med droger ska minska Medvetenheten i hela befolkningen om ANDT-användningens effekter på hälsan bör öka Antalet döda och skadade p.g.a. alkohol- narkotika- och dopningsrelaterat våld ska minska Aktivt verka för att EU:s och WHO:s strategier avseende alkohol och hälsa genomförs Aktivt verka för att WHO:s ramkonvention om tobakskontroll efterlevs En ökad samordning och prioritering av det nordiska samarbetet inom ANDT-området Aktivt verka för att FN-konventioner på narkotika- området efterlevs Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Antalet döda och skadade p.g.a. sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning eller tobak ska minska En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak • 100 %, Tidiga insatser Ansvarsfull. SMADIT Kronobergsmodellen. Tillsyn Tobaksfri Duo Kronobergsmodellen, KmK, AAS Tänk Om Utveckla strukturer. Styrdok. Implementering Effekt, Berusn på schemat Som ni ser så kommer de metoder som vi ska avhandla att täcka in de prioriterade målområden i den nationella strategin, som kommunen råder över. De delar som vi inte täcker in med dessa förebyggande metoder, är de områden där kommunen samverkar med landstinget genom kommunförbundets satsning på Kunskap till praktik – en utveckling av missbruks- och beroendevården. Det är Camilla Carpholt som har bäst koll på det området. Metodfolder från Stockholm. Ta. Läs. Föräldrastöd

10 Genomförandeplan Område Vad ska göras Hur ska det göras
När ska det göras o/e vara klart Ansvariga Kostnad Mått, indikator, resultat 1.4 lokal samverkan och samordning Möten med arbets-grupp Roterande mellan medverkande parter Ett per månad Arbets-gruppen 1000 kr Minnes-anteckningar Möten med styrgrupp Styr-gruppen Antal beslut på området. Protokoll 1.1 tillsyn Skolgårds-tillsyn Oanmält + anmält besök 3 skolor i september, 2 i oktober Tillsynshandläggare + samordnare Tillsynsbeslut. Antal skolor som åtgärdas 3.5 generellt föräldrastöd Aktiviteter utifrån CRM Information till förvaltningschefer December 2014 Samordnare + nyckelperson Antal genomförda möten En del av vårt avtal. Liksom att inrätta arbetsgrupp/er till stöd för samordningsfunktionen. Låt för guds skull inte samordnaren göra det här jobbet själv! Även om samordnaren kan göra ett utkast för diskussion med övriga aktörer

11 Fler exempel genomförandeplan
Område Vad Hur När Ansvar Kostnad Mått, indikator, resultat 3.3 Arbeta mot langning Tänk om enligt egen plan Skolavslutning, skolstart, nyår Arbetsgruppen Egen budget från länsstyrelsen antal gmförda aktiviteter, x utdelat mtrl 1.1 Utbildning AAS Enligt koncept December 2014 Tillsynshandläggare 5000 Antal deltagare + utvärdering Styrning Uppföljning av gnomförande-plan Röd, gul, grön nivå, per ansvarig Var fjärde månad Samordnare + styrgrupp Målsättning om andel grönmarkerade Kompetensutveckling Medverkan 4-länsträff och drogfokus September och oktober Samordnare + ev nyckelperson 9000 Sollefteå – hyra av Chinners park och aktivitet med ert lokala krafttagsnätverk vid nipyran… Ånge – plocka fram blädderblocken med aktiviteter som vi prioriterade fram tillsammans i mars. Båda kommunerna – plocka fram länsrapporten och indikatorsrapporten och kolla vad ni ska besvara/mäta av arbetet. Vad är viktigast i era kartläggningar? CRM-mätningar. Revidering av samverkansöverenskommelser med polisen 2015 – lägg in och konkretisera. Båda kommunerna – när kan ni ha en första genomförandeplan klar till mig för resten av 2014 och gärna 2015? 30 september – hinner styrgrupperna ge tumme upp till dem då också?

12 På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community Readiness Model avseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen

13 IMPLEMENTERING ”Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 % av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 % av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år”. - Vem har tid att vänta så länge på så lite? - Även om man gör arbetet bra så tar förändringsarbete tid och tålamod! Idag är ingen dag som ni kan bocka av och fortsätta som förut. Implementeringen har redan börjat och det är alla ni som är nyckelpersoner för hur bra implementeringen går. Jag vill understryka att det vi gör nu inte är ”ett projekt” utan ett gradvis förändrat arbetssätt som ska väva in det förebyggande arbetet i kommunens ordinarie (eller utvecklade) strukturer, målsättningar, verksamheter, budget, nätverk. Det är också därför som vi ger gradvis mer stöd till verksamhet under arbetets gång. Socialstyrelsen; Om implementering och Statens Folkhälsoinstitut; Från nyhet till vardagsnytta. Ta gärna exemplar. Implementeringskunskap har man nytta av i alla sammanhang.

14 Kriterier som underlättar implementering av metoder
Relevans: den nya metoden uppfattas som relevant av dem som ska använda den Relativa fördelar: den nya metoden framstår som effektivare och mer kostnadseffektiv än befintlig metod/arbetssätt Överensstämmelse: den nya metoden stämmer med rådande förhållanden, till exempel regler, värderingar och det arbetssätt som behöver förändras Användbarhet: en enkel metod är lättare att implementera Testbarhet: användaren kan prova metoden i mindre skala och samtidigt få konsultativt stöd Synliga resultat: snabba, positiva resultat höjer motivationen. Om det tar tid att få effekter kan man behöva sätta kompletterande kortsiktiga mål. Anpassningsbarhet: om den nya metoden kan anpassas till sammanhanget där den införs ökar chanserna att lyckas (dock utan att ge avkall på metodtrogenheten) Man behöver inte uppfylla alla, men ju fler desto bättre…

15 Fem vanliga missförstånd om implementering/förändringsarbete
1. Effektiva metoder sprider sig själva 2. Information räcker för att åstadkomma förändring 3. Utbildning leder till användning 4. Förändring sker snabbt 5. Det räcker med att man tror på det man gör, eller att man går på magkänsla, för att det ska bli bra Är den bara bra så kommer alla att börja vilja använda den. Nej, det finns gott om bra metoder som inte fått fäste överallt. I så fall skulle ni ju redan haft allt som vi kommer prata om idag. Då skulle ingen langa alkohol, alla skulle äta enbart enligt tallriksmodellen var 3-4e timme osv… Kanske den viktigaste här och nu! Det är inte lönt att springa hem och skicka en massa funktioner på utbildningar i metoder. Det är slöseri med verksamhetsmedlen. Grunda i behoven, kom överens, ge förutsättningar… Om man får lyssna på en föreläsning som utbildning så är det bara 10 % av åhörarna som kan återge innehållet och ingen som använder metoden. Om man dessutom får demonstrationer och rollspel så ökar andelen som förstår metoden och några få börjar använda den. När man också får handledning i metoden i sitt eget sammanhang så använder nästan all metoden. Och ändå…så står jag här och håller en föreläsning. Utan rollspel. Ironiskt! Implementering är inget man kan bocka av som en engångsaktivitet. Det är en process. Det kan ta två till fyra år från att man beslutar om en ny metod till dess att den har införts och används generellt. (Tobaksfri Duo…) Man får inte plocka lite här och lite där och göra hemmabyggen av olika metoder eller delar av dem. Om man ska använda en metod så måste man göra den fullt ut såsom den är avsedd. Annars försvinner kvalitetssäkringen och det finns inte något stöd för att arbetet fungerar. Känns det vettigt? Svettigt?

16 Stöd från organisationen
Tydliga signaler från ledningen på olika nivåer om att implementering av en viss metod (eller användning av evidensbaserade metoder generellt) är prioriterat i organisationen. Ledningen stödjer implementeringsarbetet konkret genom att fördela resurser i form av tid, ekonomi och personal. Styrgrupperna: det här är extra mycket till er. Ni måste axla era roller som den högsta ledningen, låta hela handen vara så tydlig att den uppfattas av chefer som är närmare verksamheten. Och, fast jag vet att det är mandatperioder som gäller i de allra flesta fall, ta ett långsiktigt hållbart beslut om att fortsätta det här arbetet. För hur bra vi än jobbar, så kommer det att finnas problem med ANDT även nästa mandatperiod. Och nästa efter det. Jag påminner igen om bilden från förra utbildningsdagen…

17 Ingen kommun kommer att ha råd med de kostnader som ett o-förebyggt missbruk av ANDT för med sig under nästa mandatperiod heller. Och det finns så många andra viktiga saker att lägga de kvarvarande resurserna på när det förebyggande arbetet har fått de resurser som det behöver för att kunna fortsätta implementeringsprocessen En samordningsfunktion som håller ihop implementeringen och eldar på i verksamheterna, kartlägger och mäter framgångarna, låter media få rapportera om framgångarna En styrgrupp som är tydlig med sina prioriteringar och som står upp för det förebyggande arbetet En årlig budget som speglar kommunens ambitionsnivå. Kanske det räcker med gitarrlektioner och resten av pengarna kan gå till det förebyggande arbetet? Kom ihåg att den här bilden bara avser kostnader för 15 personer!

18 Vad får prevention kosta?
Psykisk sjukdom 1 år: kr 30 år: kr Narkotikamissbruk 1 år: kr 30 år: kr Långtidssjuk 1 år: kr 30 år: kr Siffrorna är från 2008, kanske högre nu? Åter till implementeringen… Vad kostar det att låta bli? Källa: ”Det är bättre att stämma i bäcken än i ån”, Nilsson & Wadeskog 2008

19 Från nyhet till vardagsnytta
Statens folkhälsoinstitut 2007:20 Kriterier för implementering – en checklista som får kopieras och användas fritt. Fyll i den tillsammans i arbetsgrupperna för varje nytt arbetssätt/ny metod ni vill införa för att maximera chanserna att lyckas med det mesta på några få år!

20 Community Readiness Model (CRM)
De nio nivåerna: 9. Professionalisering 8. Förstärkning och utvidgning 7. Stabilisering av arbetssätt 6. Införande av arbetssätt 5. Förberedelse 4. Planering 3. Låg medvetenhet 2. Förnekelse 1. Ingen medvetenhet CRM finns beskriven som metod ifrån nyhet till vardagsnytta, och Agneta och Åsa kan berätta mer om proceduren. Nu fokuserar vi på nyttan med metoden så att alla känner till hur ni kan använda resultaten. Länsstyrelsen har, som en del i detta samarbete, avtalat med SLL om mätningar första kvartalet 2013, 2014 och 2015 av områdena Tillgänglighetsbegränsning/förebyggande alkhol och/eller tobak, samt generellt föräldrastöd (som ni kommer ihåg är de inringade områdena på 5-i-topp-listan över verksamma insatser) Hur anser nyckelpersoner=tjänstemän inom respektive område (tillgänglighetsbegränsning, föräldrastöd) att förändringsbenägenheten är för närvarande. På vilken nivå befinner sig organisationen, vad är den redo att göra för att utveckla arbetet…

21 Poäng av 9 möjliga Ånge 2013 2014 Begränsning av tillgänglig-het 4
Generellt fld-stöd Sollefteå 2013 2014 Begränsning av tillgänglig-het 3 4 Generellt fld-stöd Notera att det fanns nyckelpersoner som hade svårt att besvara frågorna över huvud taget!

22 4. Förplanering (Preplanning)
Det finns en uppfattning att något måste göras. Det kan finnas en grupp som uppmärksammar ämnesområdet. Men åtgärderna är inte fokuserade eller detaljerade. Mål: Öka medvetenheten genom konkreta förslag till hur man kan åtgärda problemet.

23 Strategier för att komma till nivå 5
Presentera konkret information om ämnesområdet genom föreläsningar samt via intranät, Internet och andra informationskanaler. Samla in uppgifter om vad som redan görs, vem som gör det och hur det fungerar. Genomför fokusgruppsintervjuer med nyckelaktörer (målgrupp, beslutsfattare, aktörer, utförare) för att diskutera frågan och för att utveckla strategier. Besök och involvera ledare (styrgrupper, ledningsgrupper…) inom organisationen/lokalsamhället i frågan. Engagera berörda chefer i planeringsarbetet och uppmuntra dem till att stödja arbetet. Använd media för att informera om vad som görs åt problemet. Man måste inte göra alla, men ju fler desto bättre. Vad betyder det här för er just nu? Jag vill att ni tar med det här in i era genomförandeplaner som exempel på Hur ni ska jobba.

24 På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community Readiness Model avseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen

25 100 % Ren Hårdträning KRAFTTAG VÄSTERNORRLAND
Västernorrlands idrottsförbund Länsstyrelsen Kommunförbundet Polisen Tullverket Kommunernas samordnare PRODIS Härnösand Örnsköldsvik Prevention av dopning i Sverige Ånge och Kramfors har ännu inga lokala nätverk Styrgruppen Krafttag möts 4 gånger per år i anslutning till att samordnarna ändå träffas i mitt nätverk. På fredag. Timrå Sollefteå Sundsvall

26 Komponenter i arbetet Utbildning för nyckelpersoner
Diplomering av träningsanläggningar som uppfyller kraven: - kontinuerlig utbildning för sin personal - policy/handlingsplan för anläggningen som revideras årligen - samverka med polisen o/e Västernorrlands idrottsförbund - antidopningspärm på varje anläggning Utbildning för nyckelpersoner – precis som vi här och nu men i stället ägare av träningsanläggningar, träningsansvariga, instruktörer, poliser, åklagare, skolpersonal, socialtjänst etc) i syfte att ge ökad kunskap om preparatens effekter och metoder som har påvisad effekt i det förebyggande arbetet. Precis som vi, här och nu. Det är ingen slump… För närvarande finns 14 diplomerade anläggningar i länet, varav en i Sollefteå kommun (Rafna gym, Ramsele) Synlighet och kontakt med polisen är viktig i synnerhet på de icke RF-anslutna träningsanläggningarna. En diplomerad anläggning som inte blir godkänd i årsuppföljning får 6 månader på sig att rätta till bristerna. En anläggning kan också mista sin diplomering vid brister. Frågor att diskutera eller ta med sig hem: Hur ser kommunen som arbetsgivare på nyttjandet av friskvårdspeng eller motsvarande på anläggningar som inte önskar medverka i arbetet för 100 % RHT? Kan man åtminstone informera om det är så att det finns diplomerade anläggningar, så att individer kan göra ett aktivt val. Hur ser kommunen på det om kommunens egna anläggningar, eller föreningar som får bidrag av kommunen inte går med i arbetet? Gör kommunen tillsyn av kosttillskott i de fall som det säljs på träningsanläggningar? PRODIS inställning är att försäljning av kosttillskott i möjligaste mån bör undvikas. Säljs det på kommunens egna anläggningar?

27 Frågor att diskutera eller ta med sig hem:
Hur ser kommunen som arbetsgivare på nyttjandet av friskvårdspeng eller motsvarande på anläggningar som inte önskar medverka i arbetet för 100 % RHT? Hur ser kommunen på det om kommunens egna anläggningar, eller föreningar som får bidrag av kommunen inte går med i arbetet? Gör kommunen tillsyn av kosttillskott i de fall som det säljs på träningsanläggningar? PRODIS inställning är att försäljning av kosttillskott i möjligaste mån bör undvikas. Säljs det på kommunens egna anläggningar? Kan man åtminstone informera om det är så att det finns diplomerade anläggningar, så att individer kan göra ett aktivt val.

28 På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community Readiness Model avseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen

29 Generellt föräldrastöd
En aktivitet som ger föräldraar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk Nationell strategi – en vinst för alla (SOU 2008:131) Övergripande mål: alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år Varför föräldrastöd? Det främjar en positiv utveckling hos barn Föräldrar efterfrågar det Det ger positiva effekter på samhällsekonomin Det finns också riktat föräldrastöd. Det är också viktigt. Grupper för mycket unga föräldrar. Former för att stödja personer med missbruk i sin föräldraroll. Men med generellt föräldrastöd avses aktiviteter som är öppna för alla

30 Förslag till övergripande lokala insatser:
- föräldrastöd samordnas på central nivå i kommunen - en lokal strategi för föräldrastöd utarbetas i samarbete mellan offentliga, ideella och privata aktörer - kvalitetsuppföljning av genomförda insatser Utredningen lyfter fram förutsättningar, framgångsfaktorer och konkreta förslag på alla nivåer för att stimulera till utveckling, ökad kvalitet och kompetens. Utredningen tar inte ställning till enskilda föräldrastödsprogram men konstaterar att det behövs mer kunskap om användning och effekter. Sen dess har studier gjorts. Metodtrogenhet, effekter här har kommunförbundet ansvar för föräldrastöd till missbrukande föräldrar via KTP, men ingen har samordningsansvaret för det generella föräldrastödet för närvarande. En föräldrastödskedja 0-18 år. Utredningen rekommenderar också föräldrastödsinsatser till föräldrar med barn i specifika åldersgrupper. För föräldrar, som väntar barn, har spädbarn eller har barn i förskoleåldern rekommenderar utredningen ett utökat utbud av strukturerade och evidensbaserade program, att de blivande föräldrarna på MVC också får stöd att förbereda sig på de förändringar i parrelationen som ett nytt barn kan medföra, samt att förskoleverksamheten får en roll i kommunens föräldrastödsverksamhet. Såväl förskoleverksamheten som skolan bör ha tillgång till kurator och psykolog. Beträffande föräldrastöd som berör barn 6-12 år och tonåringar anser utredningen bland annat att skolans lokaler bör kunna utnyttjas för föräldrastödjande insatser samt att föräldrasammankomster av olika slag bör ge utrymme för dialog och erfarenhetsutbyte kring föräldraskapet. Stöd till föräldrar med tonåringar kan också ges i form av en "tonårscentral" på internet där föräldrar ges möjlighet att kommunicera med varandra och rådgöra med lokala experter i frågor som berör ungdomarna eller genom lokala föräldratelefoner där berörda aktörer samverkar med föreningslivet.

31 Rekommendationer och framgångsfaktorer
Beslut om att utveckla en strategi för föräldrastöd finns på kommunens högsta politiska nivå. Centralt placerade samordnare tillsätts. Avtal upprättas där ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna, och finansiering klargörs. Samlokalisering eller -organisering av familjecentraler eller liknande verksamheter. Sedan årsskiftet har länsstyrelserna ett uppdrag i regleringsbrevet för : Föräldrastödssamordning 72. Länsstyrelserna ska under åren stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren i respektive län, i enlighet med definitionen av föräldrastöd i den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd. Viktiga utgångspunkter i arbetet ska vara det jämställda föräldraskapet och barnets rättigheter. Länsstyrelsen i Örebro län ska i samverkan med övriga länsstyrelser årligen senast den 15 februari, med början 2015, inkomma med en samlad rapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Rapporten ska innehålla en redogörelse av vad arbetet resulterat i och förslag till ett effektivt och välfungerande rapporteringssystem för de kommande åren av satsningen. Under 2014 är uppdraget som ni ser avgränsat till generellt stöd för föräldrar med barn i tonåren. Enligt uppgift eftersom det finns förhållandevis många bra verksamheter för föräldrar med yngre barn. Effekt är en av få metoder/program som har föräldrar till tonåringar som målgrupp. Vi har precis landat i att Birgitta Edin-Westman, som till vardags är utvecklare för drogprevention i Övik, kommer att anställas hos oss på cirka 25 % för att ta hand om uppdraget.

32 Program, metoder, annat? Exempel på manualbaserade och utvärderade program/metoder: COPE Komet (flera varianter finns) Connect De otroliga åren ICDP – vägledande samspel Familjeverkstan Föräldrastegen/Steg för steg Aktivt föräldraskap Föräldrakraft ABC – Alla Barn i Centrum Triple P Effekt Man måste inte tänka enbart på metoder när man tänker generellt föräldrastöd. Men det är en del som är möjlig att kvalitetssäkra och följa upp till skillnad från friare aktiviteter COPE=Community Parent Education Program NJF-studien; Nationell utvärdering av COPE, Komet, De otroliga åren och Connect. Goda resultat på kort sikt: föräldrar stärks i sitt föräldraskap, barnens beteendeproblem minskar. Håkan Stattin, Örebro Universitet i samverkan med KI och Lunds universitet RCT-studie, Syfte att undersöka hur effektiva dessa program är för att förstärka föräldraskapet och minska barns psykiska ohälsa och sociala problem

33 Effekt (Örebro Preventionsprogram)
Utvecklat på Örebro universitet av Nikolaus Koutakis Föräldrar till elever i åk 7-9, strukturerade 20 minuter per termin på ordinarie föräldramöte Instruktörer utbildar presentatörer Re-analys av STADs utvärdering: Vid justering för metodtrogenhet sågs goda effekter i ungdomars minskade alkoholkonsumtion. Effekt är ett evidensbaserat alkohol och drogförebyggande program. Det riktar sig i första hand till föräldrar med barn i skolår 7-9. Programmet ges som strukturerade presentationer en gång per termin på skolans ordinarie föräldramöten. Det övergripande syftet med informationen till föräldrarna är att ge dem kunskap, motivation och argument för att ha tydliga förväntningar på sitt barns beteende i allmänhet och gällande alkohol i synnerhet. Informationen som ges på föräldramöten inom ramen för Effekt tar ca 20 minuter. Det är en ny presentation för varje nytt föräldramöte. Nu ges information både om alkohol, tobak och narkotika, vilket är en utveckling från enbart alkohol. Temanas innehåll: alkohol med fokus på åringar alkohol och tobak om ungdomar som inte dricker och bjudvanor fortsätt vara restriktiv narkotika sammanfattning och visa på vad som händer när ungdomarna går i åk 2 på gymnasiet Kostnads- och tidseffektivt. 20 minuter per termin i ordinarie strukturer! Utmaningen är att få med sig skolans beslutsfattare (som alltid).

34 Andra former för föräldrastöd
Öppna After work-föreläsningar Magasin med tips, utbud, kontaktuppgifter mm som skickas hem till föräldrar i kommunen Webbaserade forum; möjlighet att chatta med olika professioner eller diskutera med andra föräldrar Föräldratelefonen (Bris, rädda barnen, Mind) Tonårsparlören och Tänk Om

35 Tänk Om Det övergripande målet för TÄNK OM är att minska tillgängligheten av alkohol för tonåringar genom att få tonårsföräldrar att: förstå riskerna med en tidig alkoholdebut inse vikten av tydlig gränssättning, normer och värderingar kring alkohol aktivt avstå från att köpa ut alkohol till ungdomar under 20 år känna till att tonåringar främst får alkohol från kompisar och kompisars syskon. Informationsinsats – inte en kampanj (precis som förebyggande arbete inte är något projekt, utan ett förändrat arbetssätt). Arbetet vävs in i många aktörer och genom kontinuitet Arbetet fokuseras kring årets stora risktillfällen då många unga dricker alkohol för första gången och då många unga dricker sig berusade: Valborg, skolavslutning, festivaler, skolstart, halloween/höstlov och nyår Kommuner som vill delta ska göra det vid minst 3 av dessa tillfällen. Länsstyrelsens budget för 2014 är kronor för inköp av material och medieexponering.

36 Tänk om kommunikationsplan
valborg skolavslutningstiden Sommar-festivaler efter skolavslutn skolstart höstlov nyår vad säger du när tonåringen vill smaka ett glas Ok att dricka på egen hand? Den vanligaste langaren Komma överens om regler ”får A av mig så vet jag vad hen dricker” ”får A hemma så dricker hen mindre borta” Frågat 100 föräldrar/län. Data per län och jämfört med andra. Pressmeddelanden, webbanners, andra material synkat. Kolla temat skolstart: överens om regler är en av komponenterna i Effekt. Så där får kommuner som kör Effekt extra draghjälp till överenskommelser mellan föräldrarna i klassen. Timrå, Sollefteå, Övik: duktiga på att involvera idrottsföreningar. Sponsring i utbyte mot att de pratar om alkohol med de föräldrar och unga vuxna som finns som barns/ungdomars förebilder i föreningen. Sollefteå och Härnösand kombinerar 100 % med Tänk Om i sommar för att även nå unga vuxna (syskon och kompisar som ju är de som langar mest).

37 På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community Readiness Model avseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen

38 Mål 3.2 Utveckla metoder för att unga inte ska börja med tobak
Några metoder har en del vetenskapligt stöd, andra verkar lovande och studeras ytterligare. Non Smoking Generation: flerkomponentsprogrammet Kontraktsmetoder; till exempel Team 49/Triaden, SMART (Smart ungdom) och Tobaksfri Duo Landstinget håller i databasen som skolsköterskorna rapporterar in avidentifierad data till när de genomför hälsosamtal med alla elever i förskoleklass, år 4, 7 och i första året på gymnasiet. Från år 7 frågas eleverna om egen tobakskonsumtion och svaren diskuteras med eleven för att se om eleven t.ex. önskar stöd att sluta. Det är jättesynd att skolsköterskorna i en kommun anser sig ha så lite resurser att de inte mäktat med att rapportera in svaren i databasen. Alla skolsköterskor i länet är utbildade i MI. En annan variant är SOTIS (samtal om tobak i skolmiljö) där diskussionen hos elevhälsan utgår från kbt och motiverande samtal. Tobaksnolla.se innehåller verktyg för en tobaksfri fritidsgård och tobaksfri förening Kontraktsmetoder kan anpassas lokalt, och det kan ingå överenskommelser om olika beteenden som man vill förstärka med socialt tryck, rabatter på shopping och aktiviteter, chanser att vinna priser mm. Den mest spridda, och samtidigt den mest manualstyrda metoden är Tobaksfri Duo. Landstinget har som målsättning att öka förekomsten av TD i länet, folktandvården är huvudaktör och Barbro Forslin och Iwona Jacobsson är nyckelpersoner i era kommuner. Sollefteå har redan kört igång och accelererar. I Ånge förs det diskussioner med skolledningen om start ht 14.

39 Tobaksfri Duo Startades av folktandvården/landstinget i Västerbotten Många vuxna slutade med tobak och många unga avstod från att börja under de viktiga åren (åk 5/6 tom åk 9). Kontraktet skrivs ihop med en vuxen – därav Duo. Inte nödvändigtvis en förälder. Timrå har kommit längst. De startade i mindre skala. Britt-Louise som samordnare har varit lyckosam i att sponsra fram attraktiva vinster från näringslivet. Det gjorde att föräldrar ringde upp rektorer på skolor som inte var med, och ifrågasatte varför deras barn inte gick på en skola där det lottades ut Ipads, cyklar och en resa med Sundsvallsflyg som förstapris för att hålla sig rökfri tillsammans med en vuxen. Rabatter under året. Fribiljetter till idrottsevenemang mm.

40 På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community Readiness Model avseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen

41 Material och arbetssätt för skolans ANDT-undervisning
Materialgenomgång av Jörgen Svedberg, Linneuniversitetet: filmer om rökfri skolgård, rektors ansvar Inklusive material från alkoholindustrin (vin- och spritleverantörsföreningen): Prata om alkohol. Innehåller dock inte en genomgång av ”Knark och sånt”. Narkonon. Kopplingar till scientologin. Och när jag ändå är inne på det området: drogfritt.nu har också kopplingar till narkonon. Kommer gärna ut och föreläser för ungdomar om droger. Har gett skriverier i tidningar. ENS2000 Ett narkotikafritt Sverige ska inte förväxlas med Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle RNS. Kopplingar till Pool Media. Tjänar mycket på att få kommuner och företag att sponsra deras aktiviteter, men enligt uppdrag granskning går det mesta till vinster och administration/sälj. Nästan inget går till drogförebyggande verksamhet. Då kan man hellre sponsra något lokalt. Tycker jag. Se gärna artikel i magasinet Accent från 2010.

42 Berusning på schemat Ett stödmaterial för skolor att integrera olika aspekter av ANDT i undervisningen på högstadiet respektive gymnasiet, utifrån de olika ämnenas kursplaner. Författaren Bengt Sundbaum kan anlitas för att hjälpa skolor att komma igång Finns att ladda ner från Enbart kunskap och information ändrar inte beteende. Men ungdomar kan lära sig att kritiskt granska fakta, media och argument, värdera risker och majoritetsmissförstånd, förstå lagar och regler och konsekvenser av att bryta mot dem. Då kan de aktivt ta ställning och försvara sina ställningstaganden.

43 Utvärdering från en annan kommun
Kommunen bjöd nyligen in en professor för att föreläsa för alla elever och lärare på högstadiet om cannabis, och på kvällen för allmänheten Eleverna fick efteråt besvara några frågor. Majoriteten hade inte lärt sig något. Det var tråkigt att lyssna. Han använde för svåra ord, de fattade att nåt var farligt men inte riktigt vad… Jag gav kommunen mina synpunkter och farhågor på det här upplägget innan. De ville bocka av att de hade gjort något. Föreläsningarna kostade 5000 kronor + ersättning för resa/omkostnader. Kommunen tryckte upp affischer mm.

44 På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community Readiness Model avseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen

45 Arbetssätt för tidig upptäckt
MUMIN – maria ungdom motiverande intervention. Fokus på unga år som provat narkotika. ”Som SMADIT” för ringa narkotikabrott, snabbt inkallande av socialtjänst och föräldrar till förhöret Samordnade lokaler, samverkan på fältet fångar upp tips om tidigare okända unga Mer än hälften av ungdomarna som fått insatser via mumin tycker att de blev hjälpta

46 Linköpingsmodellen När polisen får tips om att en ungdom använder narkotika gör de, ibland ihop med socialtjänsten, ett hembesök. Överraskningseffekten gör att den unge och föräldrarna inte hinner bygga upp några försvarsmekanismer, utan oftast är mottaglig för hjälp i situationen Ännu inte utvärderad, men med lovande resultat på flera håll dit arbetssättet spridit sig. Vad kan era kommuner göra för att överraskningseffekten ska underlätta fortsatt arbete i ett tidigt skede? Vilka är era styrkor och hur skulle en kedja kunna se ut? Kvällar, helger?

47 Kronobergsmodellen Består av tre delar:
Direktförverkande av alkohol från ungdomar på allmän plats Förhör där den unge är vittne till langningsbrott och inte själv misstänkt för brott Vidare arbete för att komma åt vuxen langare Alla säger att de jobbar med kronobergsmodellen, att det är viktigt och prioriterat, men när det kommer till kritan… två helger om året i Hsd. Övrig tid bara delar, ibland bara översta punkten. Länspolisledningen säger till mig att det är mer prio än smadit. Hur ser ni på arbetet? Vilken koppling har man till socialtjänsten? Av Brå utvärderad metod – ett bra sätt att minska våld och alkoholkonsumtion bland ungdomar. Också ett sätt att komma åt illegal handel (smuggling, vodkabilar, tysklandsbussar mm).

48 Användbara databaser och webbplatser
brottsförebyggande rådet. Statistikdatabas över brottsligheten nationellt, regionalt och lokalt alla indikatorer till den nationella strategin Uppsala universitet Cafe U-fold; inspelade seminarier om ungdomar och alkohol konferensdokumentation, fokus på cannabis statistik om barn och unga databaserna SIRIUS m fl. öppna jämförelser förskolor och skolor databaserna folkhälsoatlas m fl

49 Användbara material Berusning på schemat: Nationella föräldrastödsstrategin:

50 Det är visserligen slut för idag, men nu börjar det verkligen på riktigt!