Patientsäkerhetslag SFS 2010:659

En presentation över ämnet: "Patientsäkerhetslag SFS 2010:659"— Presentationens avskrift:

1 Patientsäkerhetslag SFS 2010:659
Ny lag fr.o.m januari 2011 Patientsäkerhetslag SFS 2010:659

2 I korthet… Träder ikraft 1 januari 2011
Ersätter LYHS – lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Bygger på Patientsäkerhetsutredningens förslag Syftar till att främja en hög patientsäkerhet Vårdgivarens ansvar och skyldigheter för patientsäkerheten görs tydligare Reformerat ansvarssystem inom hälso- och sjukvården Föreskrifter - med bäring på lagen kommer att meddelas av Socialstyrelsen

3 Vad innehåller lagen? Inledande bestämmelser
Anmälan av verksamhet, m.m. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete Behörighetsfrågor Begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårds- personal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsens tillsyn Prövotid och återkallelse av legitimation Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Straffbestämmelser och överklagande

4 1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens syfte: främja HÖG PATIENTSÄKERHET inom hälso- och sjukvården. Definitioner: hälso- och sjukvård vårdgivare hälso- och sjukvårdspersonal vårdskada allvarlig vårdskada patientsäkerhet

5 Patienter ska inte utsättas för vårdskada
Definitioner Vårdskada lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Allvarlig vårdskada vårdskada som: 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Patientsäkerhet skydd mot vårdskada. Patienter ska inte utsättas för vårdskada

6 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att...
…bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete: Vårdgivaren ska: planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls, vidta åtgärder för att förebygga vårdskador, utreda händelser som medfört/kunnat medföra vårdskador klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det ge underlag för beslut om åtgärder som ska förhindra att liknande händelser inträffar igen, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra ge patienter/närstående möjlighet att delta i patientsäkerhets-arbetet.

7 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att...
…anmäla till Socialstyrelsen Vårdgivaren ska: Anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada Samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Socialstyrelsen ge in utredningen av händelsen Anmälan ska göras snarast!

8 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att...
…anmäla till Socialstyrelsen om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten.

9 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att...
…informera patienter om inträffade vårdskador Informera patienten om: att det inträffat en händelse som har medfört en vårdskada, vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen, möjligheten att anmäla klagomål till Socialstyrelsen, möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen, patientnämndernas verksamhet. Informationen ska lämnas till en närstående till patienten, om patienten begär det eller inte själv kan ta del av informationen. Uppgift om den information som har lämnats ska antecknas i patientjournalen.

10 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att...
…dokumentera Vårdgivaren ska: dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten, senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhets-berättelse av vilken det ska framgå: hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och vilka resultat som har uppnåtts.

11 4 kap. och 5 kap… 4 kap: Behörighetsfrågor (legitimation m.m.)
5 kap: Begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder (kvacksalveri).

12 6 kap. Skyldigheter för personalen…
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska: utföra sitt arbete i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, ge patienten en sakkunnig och omsorgsfull vård, utforma vården i samråd med patienten, visa patienten omtanke och respekt. Personalen bär själv ansvaret för hur arbetsuppgifterna fullgörs. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får delegera en arbets-uppgift till någon annan endast om det är förenligt med kravet på god och säker vård.

13 6 kap. Skyldigheter för personalen…
Hälso- och sjukvårdspersonalen: är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Rapportera avvikelser!

14 7 kap. Socialstyrelsens tillsyn…
Tillsynens inriktning tydliggörs: Tillsynen ska främst inriktas på granskning av att vårdgivaren fullgör sina skyldigheter enligt 3 kap. dvs. ”att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete”

15 7 kap. Socialstyrelsens tillsyn…
Ska: systematiskt tillvarata information som patientnämnderna lämnar, säkerställa att händelser som anmälts enl. 3 kap. 5 § har utretts i nödvändig omfattning samt att vårdgivaren vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög patientsäkerhet, sprida information till vårdgivare om inträffade händelser som har anmälts till enl. 3 kap. 5 §, samt i övrigt vidta de åtgärder som anmälan motiverar för att uppnå hög patientsäkerhet.

16 7 kap. Socialstyrelsens tillsyn…
Ska: efter anmälan pröva klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal göra den utredning som behövs för att kunna pröva klagomålet Får: avstå att utreda ett klagomål om det är uppenbart att klagomålet är obefogat eller saknar direkt betydelse för patientsäkerheten överlämna klagomålet till patientnämnd om ärendet avser brister i kontakten mellan patient och personal Händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden ska inte utredas. Omfattande förfaranderegler inrättas - bl.a. om kommunicering.

17 8 kap. Prövotid… Prövotid och återkallelse av legitimation m.m.
Återkallelse av annan behörighet Begränsning av förskrivningsrätt Ny legitimation m.m.

18 9 kap. och 10 kap… 9 kap. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Sammansättning och beslutsförhet m.m. Handläggningen i ansvarsnämnden Anmälan till åtal 10 kap. Straffbestämmelser och överklagande m.m. Straffbestämmelser Vitesföreläggande m.m. Överklagande av HSAN:s beslut Överklagande av Socialstyrelsens beslut

19 Ansvarssystemet… Disciplinpåföljderna avskaffas
Utökade möjligheter att tillgripa prövotid Prövotid om tre år ska beslutas om den legitimerade: har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke och oskickligheten kan befaras få betydelse för patientsäkerheten, i eller i samband med yrkesutövningen har gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne, uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot någon föreskrift som är av väsentlig betydelse för patientsäkerheten, eller på grund av andra omständigheter kan befaras vara olämplig att utöva yrket, tex. sjukdom

20 Patientsäkerhetslagen (2010:659)
NYHETER: Vårdgivarens ansvar och skyldigheter för patientsäkerheten görs tydligare Ansvarssystemet reformeras Utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen 20

21 Fler nyheter I tandvårdslagen införs en bestämmelse om att det ska finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef) Lag om receptregister: patientuppgifter tillgängliga för Socialstyrelsens tillsyn Uppgifter om förskrivningar av särskilda läkemedel kan begäras ut av Socialstyrelsen Tillgång till belastningsregistret vid legitimationsfrågor (även i tillsynen)

22 29 a § Hälso- och sjukvårdslagen
Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten.

23 Funktionen patientansvarig läkare (PAL) avskaffad 1 juli 2010

24 Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig
Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal (Socialstyrelsen). Den första versionen juli en reviderad version kommer att publiceras när patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 januari 2011. 24

25 Handboken beskriver… individuellt anpassad information,
möjlighet att välja mellan olika behandlingsalternativ, möjlighet att få en förnyad medicinsk bedömning, information om kostnaden (tandvård), samt att detta ska dokumenteras i patientjournalen.

26 Patientens självbestämmande
Patienten har rätt att avstå från en behandling, men kan inte kräva att få en annan behandling istället. Olika former av samtycke: presumerade samtycken, hypotetiskt samtycke, aktivt samtycke. 26

27 Avbrytande av livsuppehållande behandling – sammanfattning av rättsläget:
Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet ( 2a § HSL) Läkaren får inte ge en behandling som patienten inte vill ha. Behandling mot patientens vilja får bara ske med stöd av lag t ex psykiatrisk tvångsvård. Om patienten inte vill att en livsuppehållande behandling ska sättas in eller fortsätta ska läkaren respektera patientens önskan. En förutsättning är att patienten är beslutskompetent, välinformerad och införstådd med konsekvenserna av olika behandlingsalternativ. Vården är skyldig att erbjuda en döende patient smärtlindrande och ångestdämpande behandling. Om ex vård i respirator ska avbrytas ingår det i god behandling att lindra patientens symtom t ex genom att erbjuda sömnmedel eller morfin.

28 Individuellt anpassad information

29 Individuellt anpassad information – vad säger lagen?
En patient ska ges individuellt anpassad information om: sitt hälsotillstånd, de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt vårdgarantin.

30 Verksamhetschefens ansvar för individuellt anpassad information
Dokumenterade rutiner Kompetensutveckling och stöd till personalen Synpunkter och klagomål

31 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för individuellt anpassad information
Information om diagnos och behandling. Ett besked om en svår sjukdom: - sådan info bara i absoluta undantagsfall ges per telefon, - inte ges inför en helg utan att ha uppföljande samtal inbokat och uppgift om vart patienten kan vända sig med frågor, - det kan vara bra att ha rutiner för uppföljande samtal om diagnos och behandling eftersom patienten kan ha svårt att ta till sig ytterligare information vid samma tillfälle, - även närstående och personal kan behöva psykosocialt stöd. Tillämpa rutiner och metoder. Särskilda informationsskyldigheter vid tvångsvård samt anpassning till personer med funktionsnedsättning, till språk, kultur och nationella minoriteter.

32 Val av behandlingsalternativ

33 Vårdgivarens ansvar för val av behandlingsalternativ
Patienten har rätt att välja ett visst behandlingsalternativ även om det är dyrare än andra. Kostnaderna för de tänkbara behandlingarna ska dock vara rimliga i förhållande till patientens sjukdom eller skada och förväntat resultat.

34 Verksamhetschefens ansvar för val av behandlingsalternativ
Dokumenterade rutiner: Möjligheter att välja vårdgivare, Vårdgaranti, Fast vårdkontakt, Förnyad medicinsk bedömning.

35 Inskränkningar i valfriheten
Patienten kan inte kräva en behandlingsmetod som inte överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Proportionerna mellan kostnad och förväntad nytta måste vara rimliga. I lagens förarbeten finns en tydlig åtskillnad mellan allvarlig och mindre allvarlig sjukdom.

36 Förnyad medicinsk bedömning

37 Vårdgivarens ansvar för förnyad medicinsk bedömning
Skyldigheten att erbjuda en förnyad medicinsk bedömning gäller om följande två grundförutsättningar är uppfyllda: patienten har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, eller det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för patientens framtida livskvalitet.

38 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för förnyad medicinsk bedömning
Vilka tillstånd som kan betecknas som livshotande eller särskilt allvarliga får avgöras från fall till fall. Möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning är vidare begränsad till situationer där patienten står inför valet att utsätta sig för särskilt riskfyllda behandlingar eller där valet har stor betydelse för framtida livskvalitet.

39 Information om vårdgaranti och val av vårdgivare

40 Information om vårdgaranti och val av vårdgivare – vad säger lagen?
En patient ska ges individuellt anpassad information om: sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt vårdgarantin.

41 Kontinuitet och samordning

42 Vårdgivarens ansvar för kontinuitet och samordning
Olika vårdgivare måste skapa rutiner för samverkan sinsemellan, t ex mellan fasta vårdkontakter.

43 Verksamhetschefens ansvar för kontinuitet och samordning
Verksamhetschefen är ansvarig för att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändligt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt ska alltid utses på patientens begäran, oavsett om det anses behövligt eller inte. När en fast vårdkontakt utses ska patientens önskemål om vem som ska vara den fasta vårdkontakten tillgodoses så långt det är möjligt. I den mån kontinuitet i kontakten mellan sjukvårdspersonal och patient inte kan säkerställas, ökar kraven på dokumentation av den information som getts. Tid för detta behöver avsättas i ledningen och planeringen av vården.

44 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för kontinuitet och samordning
En fast vårdkontakt kan t ex vara läkare, sjuksköterska eller psykolog. En fast vårdkontakt kan t ex hjälpa patienten att samordna vårdens insatser, ge info om vårdsituationen, förmedla kontakter med andra relevanta personer inom hälso- och sjukvården, vara kontaktperson för andra delar av hälso- och sjukvården och för socialtjänsten samt i förekommande fall med andra berörda myndigheter t ex Försäkringskassan. Troligen behöver vissa patienter mer än en fast vårdkontakt och dessa ska då samverka och samordna insatser för en enskild patient.

45 Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig
Handboken för vårdgivare, verksamhetschefer och personal kan beställas från socialstyrelsen.se/publikationer eller laddas ner från eller se länk på intranätet under vård/patientsäkerhet. Den första versionen juli en reviderad version kommer att publiceras när patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 januari 2011. 45