Synkroniserade insatser för barn och unga

En presentation över ämnet: "Synkroniserade insatser för barn och unga"— Presentationens avskrift:

1 Synkroniserade insatser för barn och unga
Fredrik Lindencrona, leg.psykolog, Med.Dr Sveriges kommuner och landsting

2 Framgångsfaktorer Samlade bilden av 9 olika kunskapssammanställningar
Koordinering av effektiva aktiviteter och processer genom effektiva flöden av information, kunskap och patienter/klienter Aktivt engagemang för samverkan och samverkans mål på alla nivåer Systematisk styrning Samsyn kring mål, vision, prioriteringar och värden inom samverkanssystemet Brukarfokus

3 Effektiv informationsspridning sker inom systemet
Före- komst Kriterie Beskrivning 9/9 Effektiv informationsspridning sker inom systemet Det finns mekanismer, processer och system för att säkerställa att alla har tillgång till den information som de behöver från olika delar av systemet för att kunna genomföra sin uppgift i förhållande till helheten. Samverkanssystemets aktörer har utvecklat en kultur som stödjer goda dialoger Starkt engagemang på alla nivåer och en stödjande samverkanskultur Värderingar delas och det finns en solid gemensam grund för samverkanssystemet. Relationerna mellan de ingående aktörerna utmärks av förtroende, ömsesidig respekt, ärlighet, pålitlighet och kompromissvilja på alla nivåer. 8/9 Gemensam vision och gemensamma mål Samverkanssystemets olika aktörer arbetar samlat kring en och samma vision och med gemensamt/gemensamma mål. Systematiskt och samordnat resultatsystem Gemensam uppföljning och utvärdering av bl.a. processindikatorer och klientutfall, genomförs med olika adekvata metoder kontinuerligt mellan de ingående aktörerna i samverkanssystemet Kvalitets- och kunskapsfokus Samverkanssystemet behöver använda sig av aktiviteter som är av högsta kvalitet, hålla sig kontinuerligt uppdaterade avseende relevant kunskap och överhuvudtaget arbeta strategiskt för att vara en ständigt lärande och kunskapsbaserad verksamhet Kraftfull styrningsstruktur Samverkanssystemet styrs effektivt av de ingående aktörerna. Det underlättas av gemensamma administrativa gränser, tydliga formella överenskommelser som ständigt revideras och aktiva processer/strukturer för effektiv konfliktlösning och hantering av motstridiga intressen och mål. En lämplig maktfördelning och förankring på alla nivåer i de ingående aktörernas organisationer är angeläget. 7/9 Verksamheterena fungerar som ett system utan barriärer Det finns tydliga och adekvata vårdkedjor och remissvägar genom systemet. Olika strukturer för gemensam planering har upprättats för att underlätta koordinering. Alla nödvändiga aktörer och insatser är tillgängliga i systemet. Adekvata finansiella resurser och strukturer Samverkanssystemets finansiella situation är åtminstone adekvat för de uppgifter som ska genomföras, lämpliga beslutsstrukturer och adekvata mekanismer för finansiell samordning föreligger.

4 Samsyn kring väsentliga prioriteringar såsom tidiga insatser
Före-komst Kriterie Beskrivning 6/9 Aktivt ledarskap Ledare på alla nivåer ser samverkan som en avgörande strategisk fråga. Ledarskapet utmärks av förändringsbenägenhet och stöd för kontinuerlig utveckling. 4/9 Samsyn kring väsentliga prioriteringar såsom tidiga insatser Samverkanssystemet har utvecklat en samsyn kring viktiga skiljelinjer såsom fokus på tidiga insatser relativt högspecialiserade eller bedömningen av risker och behov Tydligt ansvarsutpekande och klargörande av roller Det är tydligt vem som ska ansvara för vad och ansvaret för olika deluppgifter i förhållande till helheten är klargjorda. 3/9 Gemensamt geografiskt upptagningsområde Verksamheterna som samverkar har samma geografiska avgränsningar Aktiv medverkan från brukarorganisationer och andra aktörer Att samverkanssystemet inkluderar brukar- och intresseföreningar i den kontinuerliga utvecklingen och som en aktivt bidragande part 2/9 Behovsbedömning för befolkningen i området System för att kontinuerligt bedöma befolkningens behov av insatser och att förutsättningar för hälsa är de bästa möjliga Patientfokus Barnrättsperspektivet tas tillvara och att barn och familjers åsikter och råd för sin egna process och hela verksamhetens genomförande inhämtas aktivt

5 “Synkroniserat system”
Aktörerna ser sig som del av samma system har utvecklat mål och uppdrag med beaktande av det övergripande målet för hela systemet genomför ett aktivt kunskapsutbyte på alla nivåer kring alla viktiga frågor har utvecklat en beslutshieraki kring kostnadsfördelning mellan olika parter och den är accepterad av alla parter beaktar konsekvenserna för hela systemet när beslut om interna förändringar i en verksamhet beslutas besitter den kompetens och kapacitet som behövs för att denna skall kunna lösa sin specifika uppgift

6 Utmaningar! – Det är de vi ska få rätt på
Fem kategorier av utmaningar: Strukturella (fragmentering, begränsande gränser) Procedurella (olika planerings- och budgetcykler) Finansiella (olikheter i ersättning och resurser) Professionella (ideologi, värden, intressen, prioriteringar) Personliga (status, autonomi och legitimitet för den professionella personen) (Hultberg, Glendinning, Allebeck & Lönnroth (2005) Från min egen forskning + Bristande förståelse för system och systembyggande + Bristande upplevelse/erkännande av beroende mellan organisationer

7 Hur får man effekter av samverkan?
EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR RÄTT STRUKTUR BRA PROCESS INNOVATIONER MÅL: PSYKISK HÄLSA STÖD 2: PROCESSSTÖD EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR STÖD 1: SYSTEMATIK EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR

8 Komponenter i en framgångsrik förändringsstrategi för utveckling av samverkan (9 kunskapssammanställningar) Effektiv förbättringsstrategi Tydlig förbättringsidé Förbättringsdrivande ledning och styrning Implementeringsplaner Investering i tillräcklig mycket tid, resurser och energi Träning och färdighetsutveckling Att man kan bygga på redan existerande strukturer Effektiv planering och organisering

9 Aktiviteter Övergripande projektaktiviteter Forskningsnätverk
“Temperaturmätaren” Uppföljning/utvärdering (planeras) Kunskapssammanställning (planeras) Forskare involveras i projektets aktiviterer Forskningsnätverk FoU-ansvariga i Modellområdena Grupparbetsplats Träffar 5 oktober, 1 december och framåt (efter behov)