Marie Montin Länssamordnare ANDT-frågor

En presentation över ämnet: "Marie Montin Länssamordnare ANDT-frågor"— Presentationens avskrift:

1 Marie Montin Länssamordnare ANDT-frågor
Länsstyrelsen Örebro län Hjalmar Bergmanteatern 18 januari 2011

2 Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador

3 Upplägg Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv? Alkoholskadeutvecklingen Hur har narkotikaanvändningen förändrats och hur set det ut i ett Europeiskt perspektiv? Narkotikaskadeutvecklingen Men allra först…

4 Ny nationell strategi

5 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Långsiktiga mål Tillgång till narkotika, dopnings-medel, alkohol och tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt

6 Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet
Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser ska öka En tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen för missbruks- och beroendevården ska uppnås Regionala och lokala skillnader i kvalitet, tillgänglighet och resultat ska minska Fortsatt kunskaps- och metodutveckling ska ske under strategiperioden

7 Alkohol SoRADs kartläggning Centrum för Socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Bakgrund: Höjda införselkvoter i samband med EU-medlemskap: behov av alkoholstatistik som beaktar oregistrerad alkohol: Huvudsyfte: Följa förändringar i totalkonsumtionen med fokus på oregistrerade delmängder (införsel, smuggling, hemtillverkning, internet) Modell: Skatta oregistrerade delmängder i en stor löpande frågeundersökning (1500 per månad) och addera dessa till den registrerade försäljningen UNG i VÄRMLAND Genomförs av Folkhälsovetenskap , gruppen för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa vid Karlstads universitet Finansieras av kommunerna i Värmland, Region Värmland och Länsstyrelsen i Värmlands län. Totalundersökning årskurs 9 i Värmland , 1991, 1995, 1998, 2002, 2005 och 2008. Datainsamlingen sker med ett frågeformulär som delas ut i klassrummen och besvaras anonymt.

8 Totalkonsumtion alkohol
Källa: SoRAD, Stockholms universitet

9

10 Utvecklingen av smuggling, resandeinförsel, hemtillverkning och försäljning
1 2 3 4 5 6 2000 2002 2004 2006 2008 Alkohol liter per inv 15+ Systembolaget Resandeinförsel Smuggling Hemtillverkning

11

12 Alkoholmarknaden år 2008 –Systembolaget störst men var fjärde flaska köpt i utlandet
Källa: SoRAD, Stockholms universitet

13 Hur mycket dricker en vuxen svensk i genomsnitt?
Totalt Sprit Vin Öl Folköl 9.7 2.2 2.9 3.5 0,7 Motsvarande veckokonsumtion Män 13.5 3 stora snapsar Ca 3 glas vin Ca 7 burkar Ca 1.5 glas Kvinnor 6.1 1 snaps Drygt 3 glas vin Ca 1 burk Ca 0.5 glas 10 % av konsumenterna dricker hälften av all försåld alkohol Källa: SoRAD, Stockholms universitet

14 Riskkonsumtion Mer än Män 14 standardglas/vecka
Kvinnor 9 standardglas/vecka

15 Sven Andreasson

16

17 CAN

18

19 Sverige har en låg totalkonsumtion i ett Europeiskt perspektiv (2006)
Källa: SoRAD, Stockholms universitet

20

21 Alkoholskadeutvecklingen

22 Alkoholrelaterad slutenvård 1998-2007 Kvinnor per 100 000 i olika åldersgrupper
Källa: SoRAD, Stockholms universitet, föreläsning Mats Ramstedt

23 Alkoholrelaterad slutenvård 1998-2007 Män per 100 000 i olika åldersgrupper
Källa: SoRAD, Stockholms universitet, föreläsning Mats Ramstedt

24

25

26

27 Sammanfattning Betydande uppgång i alkoholkonsumtionen mellan 2000 och 2004 och sedan viss nedgång främst beroende på minskad införsel och smuggling Totalkonsumtionen dock fortfarande på en historiskt sett hög nivå men låg i ett Europeiskt perspektiv Allt färre 15-åringar dricker, debutåldern höjs Skrumplever har ökat bland både män och kvinnor Alkoholrelaterad dödlighet och sjuklighet upp främst bland kvinnor (men fortfarande 4-5 ggr högre bland män) Skillnader mellan olika åldersgrupper med tendens till ökning bland äldre (50-80) bortsett från sjuklighet (15-29 upp)

28 Narkotika Utgångspunkt: Det finns ingen enskilt mått som kan ge en fullständigt heltäckande och rättvisande bild av narkotikasituationen i Sverige. Därför måste man använda sig av data från flera olika källor Användning: Enkäter/surveydata: Skolundersökningar (främst CANs), värnpliktiga, befolkningsundersökningar Speciella skattningar av ”tungt” missbruk: historiskt f.a. case-finding studier, studier pågår på FHI Skador/konsekvenser: Narkotikarelaterade dödsfall: EpC (SoS): Ett index som inkluderar samtliga personer som avlidit med en eller flera narkotikarelaterade diagnoser som underliggande eller bidragande dödsorsak Flesta fallen avser beroendesyndrom och förgiftningar. Narkotikarelaterad sluten sjukhusvård: Samma index med samma diagnoser (som huvud- eller bidiagnoser) som för narkotika-relaterade dödsfall, från SoS:s s.k. Patientregister.

29 7 olika delstudier = Prevalensprojektet

30 Sven Andreasson

31 Saxat ur rapporten 2 procent av männen och knappt en procent av kvinnorna uppgav anv senaste 30 dagarna Högst andel regelbundet bruk bland män år och bland kvinnor år Stor grupp ”användare” hamnar inte i sjukvården eller hos kriminalvården (38 % av de problematiska nark anv finns inom H&Sv el krimv) Bland festivalbesökare uppgav 61 procent av männen och 50 av kvinnorna att de någon gång använt narkotika. (26 % m och 16 % kv uppgav regelbunden anv) Bland restaurangpersonalen svarade 3,7 procent av männen och 1,1 procent av kvinnorna att de använt narkotika under den senaste månaden.

32

33 Andel (%) som uppgett att de någon gång använt narkotika bland elever i årskurs 9 och bland mönstrande Källa: CAN 2007, Guttormsson 33

34

35

36 Narkotikaskadeutvecklingen

37 Antal narkotikarelaterade dödsfall och antal pat
Antal narkotikarelaterade dödsfall och antal pat. inom slutenvården med narkotikarelaterade diagnoser 37 Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD

38

39

40 Sammanfattning Betydande skillnader mellan Sverige och andra länder i Europa vad gäller andelen som använt någon gång/senaste 12 månaderna, trots ökningar. Inga tecken på utjämning mellan Sverige och andra länder i Europa sedan slutet av 1990-talet bland unga Tecken på stabilisering, eventuellt minskning av ”tyngre” narkotikaproblematik Bra på att förebygga användning, sämre på att förebygga missbruk bland användarna Specifika nationella karakteristika har betydelse: synen på droger, social- och narkotikapolitik, relativt liten tillgång till narkotika, levnadsförhållanden m.m. 40

41 Samsjuklighet komorbiditet - samtidig förekomst av missbruksproblem
och psykisk sjuklighet komorbiditet Detta beror bl.a. på: Om undersökningen avser förekomst: av psykisk sjukdom bland missbrukare eller förekomst av missbruk bland de som har psykisk sjukdom patienter inom hälso- och sjukvård eller inom socialtjänst -patienter inom en vårdorganisation eller den allmänna befolkningen Att den reella förekomsten (prevalensen) av psykisk sjukdom varierar mellan olika undersökta grupper av t.ex. missbrukare.

42 Omfattningen av samsjuklighet
Tre källor – endast Stockholm Landstingets vårdregister Stor intervjuundersökning av patienter/klienter inom landstingets och kommunernas missbrukarvård i Stockholms län, SoRAD Inventeringen av missbrukare, hemlösa och psykiskt störda i Stockholms stad 42 Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD 42

43 Sven Andreasson: Väl känt efter många stora undersökningar, kliniska och befolknings: 3-9 ggr förhöjd risk för personer med missbruk eller beroende att också drabbas av psykisk sjukdom Detta kräver behandling samtidigt och i samverkan. Arbete ska inte fördröjas, vilket betonats i Nationella riktlinjerna 2007. Samsjukligheten rör alla psykiska sjukdomar och personligehtsstörningar. Det kan medföra sämre förlopp, fr a om man inte identifierar och behandlar i samarbete.

44 Uppgifterna från landstingets vårdregister, visar att:
30% av c:a patienter år 2001 i beroendevården vårdats inom psykiatrin samma år 50% av dessa patienter vårdats inom psykiatrin under femårsperioden 44 Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD 44

45 Intervjuundersökningen av c:a 1
Intervjuundersökningen av c:a patienter inom landstingets beroendevård visar att: 50% av män och 60% av kvinnor upplevde påtagliga psykiska problem senaste 30 dagarna 80%-90% hade upplevt påtagligt psykiskt problem tidigare i livet. 40-60% av män och 50-75% av kvinnor uppgav att problemen var påtagliga eller stora. 40-70% av patienterna upplevde påtagligt eller stort behov av hjälp för psykiska problem. 45 Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD 45

46 Inventering av missbrukare, hemlösa och psykiskt störda i Stockholms stad
6.000 aktuella missbrukare varav: 50% ”bara” missbrukare 30% har en psykisk sjukdom 35% är hemlösa 13% är både hemlösa och psykiskt störda. psykisk störning är vanligare bland de kvinnliga missbrukarna hemlöshet vanligare bland de manliga missbrukarna. 46 Källa: Föreläsning Håkan Leifman STAD 46

47 Sammanfattning: Psykiska problem vanliga bland missbrukare
Vanligare med psykiska problem bland blandmissbrukare Vanligare med psykiska problem bland narkotikamissbrukare jämfört med alkoholmissbrukare Med ökad grad av missbruk – vanligare med psykiska problem 47 47

48 Tack för idag