Förstudie ESF Västmanland

En presentation över ämnet: "Förstudie ESF Västmanland"— Presentationens avskrift:

1 Förstudie ESF Västmanland
Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och i samverkan med aktörer i länet, en förstudie för att besvara den frågan. Förstudien pågår under 2014.

2 Strategiska uppgifter för Socialfonden i Sverige, PO 2
Underlätta för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att träda in och stanna kvar på arbetsmarknaden gm otraditionella insatser Förebygga långtidssjukskrivningar och underlätta återgång till arbetsmarkanden för personer som varit långtidssjukrivna gm innovativa insatser

3 Vart är vi när förstudien är klar?
En gemensam bild av vart Socialfondens resurser kan användas på strategiskt bästa sätt för att få fler personer i arbete i länet (pekar ut ”vägskäl”) Förslag på områden för projektsatsningar Förslag på hur projekten kan utformas för att resultatet ska ”förändra” de strukturer som behöver förändras

4 Process Förstudie ESF Jan 2014 – Dec 2014
Kartläggning Kartläggning av erfarenheter i länet av ESF-projekt och vad som krävs för att få effekt på organisation och strukturell nivå Utmaningar Områden där behov av insatser behövs för att få fler personer i arbete GAP-analys Analys av vad som krävs för att identifierade insatser skall få verkan Kartbild Bild med identifierade ”vägskäl” där insatser för att få fler personer i arbete kopplade till regionala utvecklingsstrategier behövs Projektområden Förslag på områden för projekt med ESF medel under nästa programperiod Januari till december 2014 Förankring och insamling av erfarenheter och behov Kartläggning Analys jan - mars Identifiering av utmaningar mars Möjliga åtgärder per utmaning mars-aug GAP-analys Insatser samverkan mars-aug Kartbild Insatser, åtgärder Behov av ESF-medel september Framtagande Av Förslag till projekt områden Okt-nov Seminarier Identifiera insatsområden mars Seminarier Per Insatsområde Mars-aug Seminarium Kartbild sept Seminarium Gemensamma insatsområden nov Referensgrupper: Nätverk, identifierade aktörer inbjuds i kartläggning, analys och seminarier Styrgrupp februari mars maj-juni september november december

5 Projekt Socialfonden PO2 ÖMS 2007-2014

6 Projekt Socialfonden PO2 ÖMS 2007-2014

7 Målgrupper Målgrupp Antal Projekt Antal deltagare
Arbetslösa minst ett år, 25 år, fokus på personer med utländsk härkomst 3 840 Arbetslösa i minst 3 mån, år, fokus på personer med utländsk bakgrund 1 60 Arbetslösa med funktionshinder ? Arbetslösa med sjuk- och aktivitetsersättning 5 793 Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbete 2 61 Personer med ekonomiskt bistånd alt introd ers för flyktingar 83 1837

8 Projektägare

9 Projektbudget

10 Effekter hos individer
Olika insatser inom projekten Effekter i organisationer Regional utveckling Effekter på strukturell- och systemnivå På vilket sätt har Socialfonden betydelse för den regionala utvecklingsarbetet? Projekten kan ge effekter på individ,-organisations- och strukturnivå. De individuella effekterna kan handla om att anställda kan ta sig an nya arbetsuppgifter på arbetsplatsen eller att arbetslösa blivit mer attraktiva, eller etablerade på arbetsmarknaden. Effekter i organisationer kan vara att en ny metod börjar användas i den reguljära verksamheten. Strukturella effekter kan avse hur intatser från olika aktörer samspelar på ett nytt sätt för att bidra till ökad produktivitet/effektivitet eller att möta kunders/klienters behov på bättre sätt. De strukturella förändringarna har störst betydelse för regional utveckling genom att de fortsatt kan ge individeffekter även efter projektets slut. Vi fokuserar på utmaningar på organisations- och struktur/systemnivå.

11 Sambandet i strukturfonderna – en idealbild
Projekt Innovativ idé Resultat Lärande Mobilisering Omhändertagande Projektriggning Effekter Problem Behov Utlysningar Samverkan Spridning Regionala ESF-planen Regionala prioriteringar Påverkan Socialfonden Strukturer Nationella prioriteringar EU 2020 Återföring

12 Fokus genomförande, ej förändring
Vilka är de svaga länkarna i idealkedjan? Projekt Innovativ idé Resultat Lokala behov, svag reg. koppling Fokus genomförande, ej förändring Utbudsspridning, ej behovsstyrd Svagt ägarskap ger inga mottagare Effekter Svagt ägarskap, styrning och lärande Problem Behov Breda utlysningar, allt passar in Regionala ESF-planen Lokala behov ger svag koppling till större strukturer Socialfonden Strukturer EU 2020

13 Spår 1:s möjligheter Förstudien har strukturellt fokus
Beslutsfattare behöver styra mer aktivt och koppla till verksamheten Projekt behöver riggas med tanke om implementering Koppla regionala strategier till ”lokala utvecklingsverkstäder” och systematisera lärande av dem.

14 Utmaningar Projekt som arbetsform i ordinarie verksamhet - komplicerat och tungrott - en avskild del med liten kontakt med ordinarie verksamhet - mottagare av projektresultaten är ofta oklara - hur rigga projekten så att implementering sker? Projekt som arbetsform EU-projekt upplevs som komplicerade och tungrodda, stor administration. Tär på resurser i ordinarie verksamhet. Tid för administration underskattas och kan vara svåra att bemanna. Projektet blir i allt för hög frad en avskild del av organisationen/organisationerna. Liten eller ingen återkoppling till ordniarie organisationer under projektets gång. Uppstart, igångsättande och genomförande tar ofta stor tid, spridning och återkoppling för lite tid.

15 Utmaningar Samverkan - samverkan sker i högre grad mellan personer än mellan organisationer, vilket försvårar implementering av goda resultat - brist på mandat i styrgrupper försvårar - ofta mycket liten återkoppling till organisationer Jämställdhet - attityder och värderingar om kvinnors och män möjligheter både hos projektarbetare och deltagare, begränsar resultaten för individerna

16 Utmaningar Tillgänglighet - tillgänglighetsfrågor är ofta hinder, projekten saknar ofta tillräcklig kompetens för att lösa dessa Funktionshinder/hälsa - långtidsarbetslösa har ofta komplexa orsaker till sin situation där funktionshinder/hälsa kan vara underliggande orsaker och projekten är ofta inte riggade för att möta individernas behov på detta område

17 Utmaningar Arbetslivskontakter - kontakt med arbetslivet är en nyckelfaktor, många projekt har svårigheter att lösa det Funktionshinder/hälsa - långtidsarbetslösa har ofta komplexa orsaker till sin situation där funktionshinder/hälsa kan vara underliggande orsaker och projekten är ofta inte riggade för att möta individernas behov

18 Utmaningar Drop outs i skolan och unga arbetslösa
Möjligheter till ÖMS-gemensamma projekt för drop outs Socialfondsprojekt för unga – vilken roll? Utrikesfödda/nyanlända - - språkhinder och olika kulturella föreställningar (och ren okunskap) hos både projektarbetare och deltagare begränsar möjligheterna att uppfylla individernas behov

19 Förstudie spår 2 Skapa förutsättningar för samverkan på ÖMS-nivå för genomförande av Socialfonden under Identifiera områden och former för ÖMS-samverkan och projektsatsningar Skapa ÖMS-gemensamma satsningar Utarbeta ÖMS-gemensamma former för återföring av projektresultat Identifiera behov av processtöd

20 Ökad samverkan mellan strukturfonderna
Socialfonden ska samverkan med de övriga tre struktur- och investeringsfonderna: Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden