Att lära sig lära FD Monne Wihlborg &

En presentation över ämnet: "Att lära sig lära FD Monne Wihlborg &"— Presentationens avskrift:

1 Att lära sig lära FD Monne Wihlborg Monne.Wihlborg@med.lu.se &
FD Karin Linder; Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för omvårdnad

2 Högskolelag (SFS 1992:1434, med senare ändringar)
2§ Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet 3§ Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning 9§ Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. Enl. Högskolelagen - inte tillräckligt att läsa, förstå och kunna återge litteraturen - Krävs att man analyserar och bearbetar litteraturen och intar en frågande och sökande hållning till kunskapsinnehållet Till hjälp finns vetenskapliga teorier och angreppssätt som är ett resultat av forskning Var och en måste på egen hand - tillgodogöra sig den information som samlas in och bearbetats av andra - formulera problem - analysera problemkomplex - samt pröva nya metoder att lösa problemen Slutligen göra en syntes dvs – sammanfatta och sätta in resultatet av lärandet i ett sammanhang ”Att lära sig lära”

3 Kunskap A är extern – den finns ”därute” i färdiga enheter
B konstrueras av den som lär är personlig, subjektiv något man gör –skapar innebörd – den lärande reflekterar och analyserar individens förhållningssätt till något – ansvarar för sitt lärande Läraren är en ’kritisk vän’ och kan ge stöd genom att problematisera frågeställningar. (Handal, 2006) A är extern – den finns ”därute” i färdiga enheter är något som händer en – är en okritisk mottagare läraren ger eleverna/studenterna kunskap – lärarberoende Läraren verifierar

4 Krech, D. , Crutchfield, R. S. , Livson, N. , Wilson, W. A. Jr
Krech, D., Crutchfield, R.S., Livson, N., Wilson, W.A.Jr., Parducci, A. (1982). 4 Ed. New York

5 Fenomenografisk inlärningsteori Hur någon uppfattar något Relationell
framträder i relationen individ -fenomen Individen Fenomen i omvärlden (subjektet) (objektet) Människans kunskap är knuten till sitt innehåll och innebär kunskap om något En människas uppfattning av ett fenomen är människans kunskap om detta fenomen ”Objektiv” kunskap om ett fenomen omfattar de olika sätt på vilka ett fenomen kan uppfattas Detta betyder att kunskapen är provisorisk till sin natur, vilket innebär att kunskap är kvalitativ till sin natur Skillnaden mellan människors kunskap handlar inte om mer eller mindre - att kunna fler fakta dvs skillnaden är inte kvantitativ Att bli kunnigare i ett ämne innebär istället förändring till en djupare och mer fullständig förståelse av ett fenomen Att lära sig något innebär att förändra sitt sätt att tänka om eller förstå något - att ändra uppfattning av något

6 Förförståelse Uppfattning Fenomen Ny förståelse Förändrad uppfattning
Linder, K. (1999). Diss. Perspektiv i sjuksköterskeutbildningen. Lund:Studentlitteratur

7 Linder, K. (1999). Diss. Perspektiv i sjuksköterskeutbildningen
Linder, K. (1999). Diss. Perspektiv i sjuksköterskeutbildningen. Lund:Studentlitteratur

8 Omvårdnad som handling ”VAD”
Tog upp patienterna, tvättade dom, hjälpte dom med maten /…/ ur omvårdnads-synpunkt var det inte mycket nytt eftersom jag jobbat mycket på långvården /…/ inte omvårdnad att dela ut piller till patienterna Att dela medicin är ju omvårdnad det också egentligen

9 Omvårdnad som förhållningssätt ”HUR”
Det kan vara en sån sak som tvättning av en patient – hur närmar jag mig en patient för att det skall bli bästa möjliga liv – här kommer relationerna, samspel och allt vad det är in igen Det tekniska måste jag kunna göra på ett sådant sätt att det är trivsamt /…/ att kunna göra det på ett omvårdnadsmässigt sätt /…/ få patienten lugn

10 Omvårdnad som helhet ”VARFÖR”
/…/ man skall se helhetsbilden, varför det behövs liksom, att man får utgöra ett stöd för undersköterskan vad hon gör och kanske undrar varför Ser samband på ett annat sätt, hon drar slutsatser /…/ det är svårt för omvårdnaden övergår i en medicinsk bit /…/ inte bara medicinsk utan kanske också den psykologiska biten och den sociala biten

11 Linder, K. (1999). Diss. Perspektiv i sjuksköterskeutbildningen
Linder, K. (1999). Diss. Perspektiv i sjuksköterskeutbildningen. Lund:Studentlitteratur

12 Kunskaper/ Färdigheter Techne Omdöme/ värderingar/attityder/ insikter/
Kunskaper/Vetande Episteme Kunskaper/ Färdigheter Techne Omdöme/ värderingar/attityder/ insikter/ Fronesis Episteme - Teoretisk kunskap Techne - Praktisk kunskap Fronesis - Tyst kunskap Holistisk – integrerad > expert

13 Kunskapsbegrepp idag Påståendekunskap – att- kunskap
Färdighetskunskap – hur –kunskap Förtrogenhetskunskap – tyst kunskap Påståendekunskap kan ju liknas vid episteme – säker vetenskaplig kunskap – jmf teoretisk kunskap Färdighetskunskap kan liknas vid techne – dvs inte bara att man lär sig en handling som t.ex. att ge en injektion utan också att man innefattar konsten – hur den ges, vad det innebär för patienten etc. – jmf prekliniska övningar Förtrogenhetskunskap diskuteras ofta i förhållande till yrken som är förknippade med mänskliga relationer Ingela Josefsson – datorisering av försäkringskassan Polanyi – Tyst kunskap som funktion dvs användning när vi tar beslut eller utför en handling jmf intuition Wittgenstein – tyst kunskap som innehåll vilket är omöjligt att artikulera – kan alltså inte förmedlas Törnebohm – utvecklar ett yrkesparadigm som innefattar samtliga kunskapsformer

14 Pedagogisk grundsyn och arbetsformer
målstyrd utbildning aktivt kunskapssökande självständig och kritisk bedömning identifiera och lösa problem reflektera följa kunskapsutvecklingen * verklighetsanknutna fall * självstudier individuellt/grupp, seminarier, föreläsningar, prekliniska övningar Målstyrd utbildning innebär att studiemålen som finns angivna i kursplanerna skall uppnås för att man skall bli godkänd på kursen – medicinska fakulteten har detta inskrivet som ett krav Aktivt kunskapssökande bygger på Högskolelagens intentioner inte tillräckligt att läsa, förstå och kunna återge litteraturen Krävs att man analyserar och bearbetar litteraturen och intar en frågande och sökande hållning till kunskapsinnehållet Till hjälp finns vetenskapliga teorier och angreppssätt som är ett resultat av forskning Var och en måste på egen hand - tillgodogöra sig den information som samlas in och bearbetats av andra - formulera problem - analysera problemkomplex - samt pröva nya metoder att lösa problemen Slutligen göra en syntes dvs – sammanfatta och sätta in resultatet av lärandet i ett sammanhang ”Att lära sig lära”

15 Lärande INlärning och Omvärldsuppfattning INOM-gruppen 70-talet (Marton, Dahlgren, Svensson, Säljö)
Djupinriktat lärande (holistisk ansats) Fångar budskapet i texten - ser varje del i relation till de övriga – kan förstå sammanhanget som utgör bakgrunden till vad som avhandlas i texten. Ytinlärning (atomistisk ansats) Lagrar information - memorerar de delar som ingår i texten – svårt att ’fånga’ sammanhang (brist i färdighet) Forskargrupp i Göteborg på 1970-talet * Inlärning av komplext material - inte hur mycket man lär sig -utan hur man uppfattar framställningens innebörd Yt-inriktning - atomistisk Tar en bit i tager, uppfattar innehållet som ett antal delar, som följer på varandra Innehållet i sin helhet = en följd av sådana delar Försöker komma ihåg och förstå varje bit i ordningsföljd Djup-inriktning - holistisk Inriktad på det texten handlar om - vad författaren vill säga Behandlar varje del i relation till övriga delar för att förstå helheten Behållningen - inte summan av delarna utan något utöver delarna (ex. ansikte)

16 Förförståelse Fråga/problem Vad handlar detta om? Sök information Reflektion Ny förförståelse Tolka/analysera& reflektera/pröva/värdera Verkar det rimligt? Vad leder detta till? Hur hänger detta samman med övrig/tidigare kunskap?

17 Undervisning Föreläsning som introduktion till - ny kurs
- ett nytt kunskapsinnehåll - att presentera en kunskapsöversikt Arbete i grupp - diskussion – reflektera – analysera - träna praktiska moment - seminarier

18 Muntligt material – endast komplement i ditt lärande
Studieteknik 1 Muntligt material – endast komplement i ditt lärande Föreläsning - lyssna aktivt - försök finna huvudpunkterna - fråga Dig vad föreläsaren vill ha sagt/menar och bedöm informationen kritiskt (läs alltid själv den litteratur som föreläsningen refererar till). Ett djupinriktat holistiskt lyssnande

19 Skriftligt material – sök mer än 1 källa
Studieteknik 2 Skriftligt material – sök mer än 1 källa Vad är en vetenskaplig artikel? Plagiat Skumläsning översiktsläsning - lokaliseringsläsning Intensivläsning - aktivt, kritiskt studium av helheten Översiktsläsning - få en bild av helheten Lokaliseringsläsning - ta reda på delar Intensivläsning - djupinriktat/holistiskt inriktad läsning Det är inte viktigt att läsa fort, vilket en del böcker om studieteknik poängterar och lär ut - det viktiga är att fånga poängen/innebörden i det Du läser

20 Studieteknik 3 Anteckningsteknik Skriv ner nyckelord - meningar
Illustrera samband med pilar - siffror - cirklar Läs genom anteckningarna - förtydliga - gör tillägg Renskriv ev. – samtala med kurskamrater Skriva text kan vara i form av paper - sammanfattningar - recensioner Ta hjälp av Backman (litteraturlistan), samt riktlinjerna för uppsatsskrivande (nätet) - vid upplägget - strukturen - lay-out - referenser så kan Du detta i slutet av utbildningen när Du skall skriva uppsats

21 Yttre studieförhållanden
Studieteknik 4 Yttre studieförhållanden Miljö - ljus, ljud, arbetsplats, tillgång till dator Planera för tentor - fritid - nöjen - familj etc. Det finns många olika inlärningsstilar - försök finna ut vad som är optimalt för just Dig Familj - barn Spar rutingöromål i t.ex. hemmet till kvällstid då du är för trött för att tänka Gör uppehåll ibland - man behöver tid för att tänka efter - reflektera

22 Hjälpmedel 1 Förkunskaper - begrepp, principer, terminologi, ordförråd
Repetera - tidigare läroböcker Ta reda på parallella framställningar (fl. källor) Slå i ordböcker, handböcker, uppslagsböcker Läs kursplanens mål - tolka

23 Hjälpmedel 2 Diskutera med studiekamrater
Problematisera i forum med stöd av läraren som kritisk samtalspartner. Träna att läsa någorlunda krävande texter i ämnet/kunskapsområdet - ordförråd, uttryckssätt Mura igen kunskapsluckorna Anteckna huvudpunkter, samband, frågor medan Du läser Fråga Dig själv – förstår jag detta? Hur förstår jag det? Vad är min tolkning? Kan jag gestalt min tolkning för andra?

24 Hjälpmedel 3 Datorkunskap Bibliotekskunskap Studievägledare
Pedagogisk ansvarig

25 Examination Skriftlig examination
- traditionell ”sal-skrivning” - individuell - hemtentamen ”paper” - individuell/grupp Muntlig examination - oftast i kombination med skriftligt material / case - gruppdiskussion - seminarium

26 Vårdpedagogik Handleda studenter Informera patienter/närstående
Undervisa patienter/närstående Arbetsledning Undervisa/handleda vårdpersonal Samverka med andra personalgrupper inom/utom vården Informera och undervisa grupper i hälsofrämjande syfte

27 Fenomen: Vad innebär HS
Förförståelse om högskolestudier!! Uppfattning Föreläsning om högskolestudier Ny förståelse Förändrad (helt/delvis) uppfattning Fenomen: Vad innebär HS Linder, K. (1999). Diss. Perspektiv i sjuksköterskeutbildningen. Lund:Studentlitteratur

28 Avhandlingar vid Lunds universitet
Monografier Sammanläggningsavhandlingar Institutionens hemsida – Lunds universitet – Forskning – Avhandlingar – Lund University Dissertation – Abstract

29