Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
Ann Tammelin Avd. för vårdhygien södra Stockholms län
2
Vad är kroniska sår? Sår? Duration? Hudlesion! Genes!
3
Genes Cirkulatoriskt betingade sår Kronisk/recidiverande hudsjukdom
Arteriella fotsår inkl. diabetiska Venösa bensår Kronisk/recidiverande hudsjukdom Atopiskt eksem Psoriasis Sklerodermi Vårdrelaterade sår Defekt läkning efter ingrepp Tracheostomi, CDK, PEG Traumatiska sår Defekt läkning
4
Sårstudien i Uppsala län 1996 (Tammelin et al., J Wound Care 1998)
Prevalens av kroniska sår Bakterieflora/resistens Antibiotikaanvändning Metod: under tre veckor registrerades alla sårpatienter som hade vårdkontakt. Formulär + odling.
5
Prevalens (Uppsalastudien)
Antal/ Antal pat inv. Fot- och bensår Trycksår Andra sår
6
Hur vanliga är kroniska sår/hudlesioner i Sverige?
Ben- och fotsår – prevalens 0,2 – 1 % dvs – personer Atopiskt eksem – uppskattad prevalens Psoriasis – prevalens 2-3 % dvs Postoperativa sårinfektioner – ca operativa ingrepp/år i sluten vård, infektionsincidens ca. 5 % dvs 2 – 3,6 % i populationen > 65 åå Dale et al och Nelzén et al. 1991 SoS och patientföreningar
7
Bakteriekolonisation
Den koloniserande bakteriefloran i sår är inte densamma som hudens normalflora. Hud (Ben)sår S. epidermidis S. aureus Corynebacterier Coliforma bakterier Propionebacterier Enterokocker Peptokocker Beta-hemolytiska streptokocker
8
Bakterieflora, andel koloniserade sår (%) (Uppsalastudien)
Fot- och Andra bensår Trycksår sår S. aureus E. faecalis E. faecium Enterobacter Övr.coliformer Pseudomonas GAS , ,5 Andra -strept
9
Venösa bensår (utan infektionstecken)
S. aureus % E. faecalis % Enterobacter cloacae 29 % E. coli % Ps. aeruginosa 19 % (Hansson 1995)
10
Atopiska eksem Psoriasis
Ffa. S. aureus i lesionerna, hittas hos 80 – 90 % (Breuer 2002, Higaki 1999) Psoriasis S. aureus 20 – 55 %, mer hos lokalt steroidbehandlade Beta-hemolytiska streptokocker gr.G 20 % Gramnegativa stavar 15 % (Aly 1976, Paravina 1989, Flytström 2003)
11
Postoperativa sårinfektioner
(CDC, NNIS)
12
Resistens (Uppsalastudien)
S. aureus 7 % fusidinsyra R Enterokocker 5 % ampicillin R Enterobacter 75 % inducerbar betalaktamasproduktion Pseudomonas 11 % ciprofloxacin R Pseudomonas Sverige 1994 medel cipro resistens 19 % - stor variation %. S.aureus Fusidinsyra oftast 7-9 % resistenta Enterokocker 11 % ARE i sårodlingar Klin mikrobiol lab UAS 1995
13
Antibiotikabehandling av fot- och bensårspatienter (Uppsalastudien)
Vid studien 22 % (91/414) Jfr. förbrukning enl. Apoteket 17,3 DDD/1.000 inv > 65 åå/dag (Svensk läkemedelsstatistik 1995) Vid studien eller inom senaste sex månaderna 57 % (238/414)
14
Preparatval (Uppsalastudien)
Isoxazolylpenicilliner 42 % (38/91) Kinoloner % (9/91) Cefalosporiner 10 % (9/91) Klindamycin 10 % (9/91) Trim-sulfa % (4/91) Övrigt och antibiotika kombinationer pat.
15
Var antibiotikabehandlingen av ben- och fotsårspatienterna rimlig
Var antibiotikabehandlingen av ben- och fotsårspatienterna rimlig? (Uppsalastudien) Isoxazolylpenicillin (Heracillin, Diclocil) indikerar ”hud/mjukdelsinfektion” dvs. man bedömde att minst 9% (38/414) hade en behandlingskrävande infektion. Prevalensen av infektion hos alla bensårspatienter ~ 4%; diabetiker ~8%. (Lindholm 1997)
16
Sammanfattning Patogena bakterier finns i en majoritet av kroniska sår/hudförändringar. S. aureus vanligast. Resistensen hos ”sår-bakterierna” speglar det allmänna resistensläget. Patienter med kroniska sår har hög antibiotikakonsumtion. Sannolikt överbehandling – behandla bara vid kliniska infektionstecken. Kroniska sår/hudförändringar genererar många vårdkontakter – stor risk för spridning av bakterier om dålig vårdhygienisk standard.
17
orsakade av resistenta stammar
”Spridning av antibiotikaresistens” Selektion av resistenta stammar + dålig vårdhygien Spridning av resistensgener (plasmid-burna) Spridning av resistenta stammar Antibiotika- tryck Infektioner orsakade av resistenta stammar
Liknande presentationer
