Det säkra landstinget I dag ingående delar i säkerhetsprocessen.

En presentation över ämnet: "Det säkra landstinget I dag ingående delar i säkerhetsprocessen."— Presentationens avskrift:

1

2 Det säkra landstinget I dag ingående delar i säkerhetsprocessen

3 Riktlinjer för landstingets säkerhet
Processinriktat och med helhetssyn Landstingsdirektören skrev under de nya riktlinjerna den 25 augusti 2010. Övergripande Mål ”I landstinget ska säkerhetsarbetet bedrivas med ett helhetsperspektiv” där ovanstående delprocesser skapar en gemensam säkerhetsprocess. Syftet är att upprätthålla allmänhetens och de anställdas förtroende för landstinget

4 Säkerhetsprocessens ska bidra till
Skapa en säker vård för patienter. Skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare, förtroendevalda, anställda och studerande. Säkerställa den dagliga driften och vid oförutsedda händelser möjliggöra en situationsanpassad optimal verksamhet inom alla ansvarsområden. Skydda landstingets verksamhet, information, egendom och ekonomi. Vidta åtgärder som bygger på risk-, händelse- och sårbarhetsanalyser samt uppföljning av en sammanhållen avvikelse- och händelserapportering. Internutredningar ska skapa beslutsunderlag i landstinget och kunna stödja andra utredningar vid tex försäkringsbolag, arbetsmiljöverket, socialstyrelsen och rättsväsendet.

5 Bla HSE Info Ekonomi Personal Landstingsdirektör Sekretariat Stab
Division Opererande specialiteter Division Medicinska specialiteter Division Diagnostik Division Primärvård Division Vuxenpsykiatri Division Folktandvård Division Kultur och Utbildning Division Service Division Länsteknik Akutsjukvård och ambulans Allm.kir Urologi Ortopedi Ögon Öron Käkkir. Kvinnosjukvård Allm Internmed. Infektion Hud Lungmedicin Hematologi Njurmedicin Hjärtmedicin Neurologi Gastroenter-ologi Reumatologi Neuro och smärtrehab Geriatrik/ rehab paramedicin Barnmed Barnpsyk Barnhab Bild- och funktions-medicin Laboratorie-medicin Smittskydd Vårdcentraler i länets samtliga kommuner Rehabenheten i Luleå Länsenheten särskilt stöd/funk-tionshinder Baspsykiatri Specialiserad akutpsykiatri Länsgemensamma verksamheter Kliniker för allmäntandvård Specialist-tandvård Tandtekniker-laboratorium Norrbottens musiken Norrbottens museum Gran natur-bruksskola Kalix natur-bruksgymnasium Länsservice Landstings-fastigheter Kostservice Gemensam service Administrativ service Upphandling Infrastruktur Medicinsk teknik Verksam-hetssystem Teknikakuten

6 Hälso- och sjukvård och folktandvård i Norrbotten
5 Sjukhus Vårdcentraler 29 + ca 40 Tandvårdskliniker

7 Säkerhetsarbetet tidigare
Landstings- direktören Leds av landstings- direktören Regional säkerhets- kommitté Div cheferna Leds av respektive platschef Lokalt säkerhetsråd Respektive verksamhet

8 MÅLBILD RSR LG SÄK 2 st per år Landstings- direktören
Arena för beredning av säkerhetsrelaterade frågor Kris och Katastrof Miljösäk Driftsäk Brandsäk Patientsäk Infosäk Allmänsäk

9 Syftet med RSR Upprätta Landstingets säkerhetsplan
Upprätta regional lägesbild av säkerhetsprocessen. Bereda divisionsövergripande säkerhetsärenden till förslag för beslut. Styrgrupp och/eller referensgrupp för lämpliga projekt

10 Säkerhetsarbetet i organisationen
Regionalt säkerhets- råd Lokala säkerhetsråd Finns på varje sjukhus och leds av respektive platschef Leds av Säkerhetschef Respektive verksamhet Landstings- direktören Lednings- gruppen Kultur och Utb Folktandvård Primärvården Platschefer Delprocessamordnare 4-6 gr/år LG Säk 16/5 21/11

11 Syftet med LG Säk Kvalitésäkra framtagna underlag. Ta beslut
Implementera tagna beslut Uppföljning av tagna beslut. 2010

12 Beredskapsrådet Leds av Säkerhetschefen (Anders Öhlund) Brandskyddsrådet Leds av Fastighetschefen (Richard Lif) Miljösäkerhetsrådet Leds av Miljöledaren (Bertil Frankkila) Driftsäkerhetsrådet Leds av Fastighetschefen (Richard Lif) Patientsäkerhetsråd Leds av Patientssamordnaren (Britta Svensson) Informationssäkerhetsrådet Leds av Landstingsarkivarien (Jörgen Johansson) Skyddsrådet Leds av Säkerhetschefen (Anders Öhlund)

13 Säkerhetsprocessens prioriteringar 2011-2013
Påbörja införandet av en landstingsgemensam avvikelseprocess Ny Patientsäkerhetslag ska vara implementerad, känd och tillämpad. Följa upp kunskap och efterlevnad av patientdatalagen. Följa upp landstingets förmåga att hantera driftstörningar. Utveckla landstingets förmåga att hantera våld och hot vid våra verksamheter. Utveckla landstingets förmåga vad avser internutredning, risk- och händelseanalys.

14 Sammanfattning Ansvar
Huvudprincipen är att säkerhetsansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer. Säkerhetsarbetet bedrivs som en integrerad del i det dagliga arbetet. Personalen har ansvar för rapportering av säkerhetsrelaterade händelser. Landstingsdirektören är ytterst ansvarig för säkerheten och fastställer inriktning och beslutar om prioriteringar. Säkerhetschefen samordnar landstingets säkerhetsprocess på regional nivå och upprättar landstingets säkerhetsplan. Säkerhetschefen leder delprocesserna Allmän säkerhet och kris- och katastrofberedskap.

15 Sammanfattning Ansvar forts.
Delprocessansvarig leder arbetet inom eget ansvarsområde, upprättar regional lägesbild för egen delprocess samt företräder delprocessen i det regionala rådet. Säkerhetshandläggare ur FTV, PV, K/U och LT samordnar divisionens säkerhetsprocess, upprättar divisionens lägesbild samt företräder egen division i RSR. Platschefen samordnar landstingets säkerhetsprocess på sjukhus för samtliga divisioner, exklusive FTV, PV och K/U, och upprättar lokal lägesbild. Platschefen leder Allmän säkerhet och kris- och katastrofberedskap lokalt samt företräder samtliga divisioner, exklusive FTV, PV, K/U och LT, i RSR.

16 Det säkra landstinget

17 Hur såg det ut i landstinget 2010?
Pandemi och massvaccinering Tre allvarliga bussolyckor juni, augusti och december Vulkanutbrottet på Island den 14 april Fältövningar, katastrofmedicinska utb. och ledningsövningar RSA arbete Samverkan

18 Nationellt krishanteringssystem
Höja nationens totala krishanteringsförmåga. Minska risken för och konsekvenserna av allvarliga kriser i samhället. Händelser med låg sannolikhet och stora konsekvenser är primärt en statlig angelägenhet. Underifrånperspektiv. Robust system, fred – kriser – krig.

19 Nationellt krishanteringssystem–bakgrund
Exempel på extraordinära händelser: Stormen Gudrun 2005 Flodvågskatastrofen 2004 Göteborgsbranden 1998 Översvämningarna i Arvika 2000 Höga krav på landstingens och kommunernas ledningsförmåga. Oklart med kompetens och befogenheter. Utredningen om kommuners och landstings beslutsfattande vid extraordinära fredstida händelser i samhället.

20 Styrande lagstiftning
Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Hälso- och sjukvårdslagen Smittskyddslagen Säkerhetsskyddslagen Lag om skydd mot olyckor Polislagen

21 Smittskyddslagen Reglerar arbetet med att hantera mycket allvarliga smittsamma sjukdomar, som kan leda till allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner

22 Lag om skydd mot olyckor
Reglerar räddningstjänsten vid olyckor och överhängande fara för olyckor Vissa statliga myndigheter och samtliga kommuner är ansvariga för olika delar av räddningstjänsten Funktionen räddningsledare har mycket stark ställning och kan göra ingrepp i annans rätt, t ex bryta sig in i ett hus eller spränga ett hus oberoende av ägarens inställning

23 Polislagen Reglerar och styr polisens arbete och befogenheter.

24 Säkerhetsskyddslagen
Reglerar arbetet för skyddet av rikets säkerhet Den yttre säkerheten för det nationella oberoendet Den inre säkerheten för det demokratiska statsskicket Säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting

25 Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Skyldighet att planera öva inrätta krisledningsnämnd

26 Hälso- och sjukvårdslagen
7 § Landstinget skall även planera ..… så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. 26 c § Kommuner och landsting får på begäran ställa hälso- och sjukvårdsresurser till förfogande för att bistå en kommun eller ett annat landsting som drabbats av en sådan extraordinär händelse ….

27 Viktigare styrningar ”tårtbiten” kris/katastrof
[1]Allvarlig händelse Händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt genom särskild sjukvårdsledning. Stor olycka Allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet, men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav. Katastrof Allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas. [2]Extraordinär händelse En sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. [1] Fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap”(SOSFS 2005:13). [2] Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544).

28 Svenska krishanteringssystemet principer
Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska också ha ansvaret i krissituationer. Likhetsprincipen En verksamhets lokalisering och organisation ska så långt det är möjligt vara den samma under normala förhållanden som under kris. Närhetsprincipen Kriser ska hanteras där de inträffar och av dem som är närmast berörda. Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre övergripande principer: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ska ha ansvaret i krissituationer. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara den samma under normala förhållanden som under kris. Närhetsprincipen innebär att kriser ska hanteras där de inträffar och av dem som är närmast berörda. En annan viktig faktor i krishanteringen är underifrånperspektivet. Det vill säga att det är användarnas/kundernas och den lokala nivåns behov som ska lägga grunden för vad som ska göras. Underifrån perspektiv Det är användarnas/kundernas och den lokala nivåns behov som ska lägga grunden för vad som ska göras.

29 Katastrof att använda vid kris!!!
Landstingsdirektör Sekretariat Stab Division Opererande specialiteter Division Medicinska specialiteter Division Diagnostik Division Primärvård Division Vuxenpsykiatri Division Folktandvård Division Kultur och Utbildning Division Service Division Länsteknik Akutsjukvård och ambulans Allm.kir Urologi Ortopedi Ögon Öron Käkkir. Kvinnosjukvård Allm Internmed. Infektion Hud Lungmedicin Hematologi Njurmedicin Hjärtmedicin Neurologi Gastroenter-ologi Reumatologi Neuro och smärtrehab Geriatrik/ rehab paramedicin Barnmed Barnpsyk Barnhab Bild- och funktions-medicin Laboratorie-medicin Smittskydd Vårdcentraler i länets samtliga kommuner Rehabenheten i Luleå Länsenheten särskilt stöd/funk-tionshinder Baspsykiatri Specialiserad akutpsykiatri Länsgemensamma verksamheter Kliniker för allmäntandvård Specialist-tandvård Tandtekniker-laboratorium Norrbottens musiken Norrbottens museum Gran natur-bruksskola Kalix natur-bruksgymnasium Länsservice Landstings-fastigheter Kostservice Gemensam service Administrativ service Upphandling Infrastruktur Medicinsk teknik Verksam-hetssystem Teknikakuten Katastrof att använda vid kris!!!

30 Organisation idag Askmoln Pandemi Skade- plats
RKL med TIB-funktion Regional Sjukvårdledare (SL) Medicinskt ansvarig (MA) Pandemi LKL Kiruna LKL Gällivare LKL Sunderbyn LKL Piteå LKL Kalix Lokal Sjukvårdledare (SL) Medicinskt ansvarig (MA) Skade- plats Sjukvårdledare (SL) Medicinskt ansvarig (MA)

31 Kommuner kontra Lokala sjukvårdsledare
Göran Millebrand Siv Björn Berith Westerberg Per Wågström

32 Beredskapslägen Nyckelroll har TiB Normal drift Det som gäller normalt
Stabsläge Ledningen följer händelseutvecklingen Förstärkningsläge Förstärkning av vissa funktioner Katastrofläge Alla tillgängliga resurser tas i anspråk Nyckelroll har TiB

33 Nyckelroll tjänsteman i beredskap
Vi agerar och reagerar efter vår upplevda verklighet

34 Särskild sjukvårdsledning
Nationellt TIB SoS, övergång till särskild sjukvårdsledning, dom vänder sig till Soc.Dep. Nationell samverkan med Transportstyrelsen (Näringsdepartementet), MSB (Försvarsdepartementet) Paragraf 32 a, Hälso och sjukvårdslagen. När går brytpunkten för att man inte kan hantera detta nationellt!? Regionalt TIB ska då kunna samordna inledningsvis Övergår till särskild sjukvårdsledning Samverkan andra landsting Regional samverkan (Lst, polis, trafikverket, sjöfartsverket, Svedavia osv) När går brytpunkten för att man inte kan hantera detta regionalt!? Lokalt Skadeområde Sjuktransporter Vårdenheter Lokal samverkan (kommun, polis osv) När går brytpunkten för att man inte kan hantera detta lokalt!?

35 Krisledningsnämnd Lagen om extraordinära händelser (2006:544) stipulerar att det i kommuner och landsting skall finnas en krisledningsnämnd. I reglemente för landstingsstyrelsen regleras krisledningsnämndens verksamhet.

36 När ska krisledningsnämnden träda i funktion?
TiB eller regional sjukvårdsledare larmar landstingsdirektören Landstingsdirektören har en fri roll mellan RKL och styrelsen Ordföranden i krisledningsnämnden eller, om han eller hon har förhinder, vice ordföranden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion.

37 Relation till landstingsfullmäktige
Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. Fullmäktige får besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd.

38 Brådskande beslut Ordföranden eller, om han eller hon har förhinder, vice ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden.

39 Bistånd Kommuner och landsting får på begäran bistå andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse. Om bistånd har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget.

40 Stöd till enskild Kommuner och landsting får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen.

41 Krisledningsnämndens huvuduppgifter
Normativ ledning – utifrån lagstiftning tolka och besluta om landstingets roll vid extraordinär händelse Besluta om bistånd till annat landsting Besluta om begränsat ekonomiskt bistånd till enskild

42 Det säkra landstinget Frågor