Yngre skolbarns kamratkulturer

En presentation över ämnet: "Yngre skolbarns kamratkulturer"— Presentationens avskrift:

1 Yngre skolbarns kamratkulturer

2 Yngre skolbarns kamratkulturer
-teoretiska utgångspunkter och metodval i kamratgruppsstudier -empiriska exempel och möjliga analyser teoretiska och praktiska implikationer

3 Teoretiska utgångspunkter
Barn är aktiva sociala agenter (Corsaro, 1997) Språkliga och fysiska aktiviteter är meningsskapande handlingar/verktyg vilka används för en rad praktiska syften Barn konstruerar identiteter, värderingar, normer och ett språkbruk samtidigt i vardagliga aktiviteter med kamrater (spel, lekar, skämt, skvaller, etc.) (Kyratzis, 2004) Barns aktiviteter är inte speglar av eller isolerade från vuxnas aktiviteter, utan responderar på, utmanar och omformar vuxenvärlden, institutioner, ideologier, etc.

4 Metodval krav på deltagande (fältarbete) i barns vardagsliv
noggrann dokumentation (AV-inspelningar) och samtalsanalys att som forskare/observatör försöka förhålla sig neutral

5 Gemensamma drag i yngre skolbarnskamratkulturer
Delaktig i sociala relationer Delta i aktiviteter med jämnåriga Skilja ut sig själv från andra Utöva makt Pröva och utveckla fysiska förmågor Forma identiteter (genus, etnicitet, klass, ålder, etc) och gemensamma normer (delvis utmanar etablerade synsätt) Testa och utmana vuxenvärlden Återkommande aktiviteter; argumenterarande, skvaller, förolämpningar, skämt och retningar, förfrågningar, etc. / regellekar och spel

6 Lek och spel som situerad aktivitet
spel och lekar har inte statiska egenskaper utan regler förhandlas och tolkas under spelets gång. pojkar och flickor kan inte tillskrivas vissa egenskaper på basis av vad de leker, dvs. könsidentiteter konstrueras under lek och spel. spelandet sker i ett socialt sammanhang både i relation till deltagarnas historia och skola uppmärksamma vem som leker och var och hur spelet är organiserat i verkliga situationer

7 Könsskillnader och regellek
Konkurrens Stora grupper Komplexa regler Fysiska prestationer Tar upp plats Direkt tilltal Utdragna konflikter och bråk Samförstånd Små intima grupper Enkla regler Rim och ramsor Lite plats Indirekt tilltal, beröm Slutar leka vid konflikt

8 Avslutande diskussion
Detaljstudier visar att yngre skolbarns språk och fysiska aktiviteter förändras beroende av deltagare, aktivitet och sammanhang. Barn omprövar normer, identiteter, kroppsliga uttryck och ett visst språkbruk under aktiviteters gång Pojkar och flickor både befäster, utmanar och överskrider könsstereotypier, och skapar nya könsrepertoarer. Stora inomgruppsliga variationer i pojk-resp. flickgrupper och överlappningar i pojkars och flickors repertoarer Formande av genus är relaterat till etnicitet, social klass, skolans organisation, etc. Pekar på begränsningar i studier baserade på statiska antaganden om yngre skolbarns (flickors och pojkars) språk, fysiska aktiviteter och identitetsarbete

9 Litteraturtips Kyratzis, A. (2004). Talk and interaction among children and the co-construction of peergroups and peerculture. Annual Review of Anthropology, 33: Corsaro, W. (1997). The Sociology of Childhood. Thousand Oaks: Pine Forge Press. Evaldsson, A-C. (2000) Interaktion (verbal och kroppslig) i regelleken boll i fyrkant. Nordisk pedagogik, 2: Lindblad, S. & Sahlström, F. (utg), Interaktion i pedagogiska sammanhang. ss Stockholm: Liber. Cromdahl, J. & Evaldsson, A-C (utg). (2004). Ett vardagsliv med flera språk: Om barns och ungdomars samspel i flerspråkiga skolmiljöer. Stockholm: Liber.