Miljömål och klimatstrategi

En presentation över ämnet: "Miljömål och klimatstrategi"— Presentationens avskrift:

1 Miljömål och klimatstrategi
- styrmedel för regional och lokal förändring Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

2 Presentation 1. Miljömålssystemet- vad innebär det?
2. Klimat- och energistrategi och handlingsplan och åtgärdsprogram för miljömålen - viktiga verktyg för omställning

3 1. Sveriges miljömål Sveriges riksdag beslutade 1999 om 16 miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett hållbart samhälle. Arbetet med att uppnå de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen utgör grunden för den svenska miljöpolitiken. Miljömålssystemets syfte är att ge ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Riksdagen fattade 1999 beslut om 15 miljökvalitetsmål som grund för den svenska miljöpolitiken. Ett 16:e mål tillkom några år senare. Miljökvalitetsmålen och generationsmålet fastställs av riksdagen. STRÖMNÄS, VILHELMINA KOMMUN 3

4 Generationsmål Copyright: Camilla Stenlund ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Från propositionen ”Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete” (2009/10:155): Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Så lyder generationsmålet som anger inriktningen och bör vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet visar på inriktningen för samhällsomställningen som behövs för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. I ETT FÄGELTORN NÄRA DIG 4

5 Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige
Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmålen fastställs av Riksdagen. Det finns 16 sådana nationella mål. Texten på denna bild anger endast miljökvalitetsmålens rubriker. Ett exempel på hela formuleringen av ett av målen kommer längre fram i denna bildserie. Dessutom finns regionala mål, antagna av länsstyrelserna och anpassade till regionala förhållanden. Målen används lokalt och regionalt i samhällsplanering och beslut. För det mer konkreta arbetet tog Riksdagen beslut om delmål. Nytt system (förändringar) 2010 innebär bl a att delmålen fasas ut ur systemet. Men istället får preciseringar av miljökvalitetsmålen ökad betydelse och dessutom kommer etappmål att beslutas av regeringen. ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR 5

6 Hur mår miljön i Västerbottens län?
Frisk luft Skyddande ozonskikt Ingen övergödning Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet Utan ett gemensamt arbetssätt skulle jag aldrig kunna visa en sådan här bild. Det är en summering av hur miljön mår i hela Sverige från I den vänstra kolumnen ser ni de 16 miljömålen och i listan över gubbarna ser ni varje läns bedömningar av hur miljön mår. I Västerbottens län kan vi lätt se att det inte ser särskilt ljust ut för miljömålen. Berätta om gubbarna.

7 Hur mår miljön i Västerbottens län?
Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Hav i balans och levande skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt-och djurliv Lägger vi ihop detta så hamnar vi här. Gotland har ju som ni vet bara en kommun, som dessutom är duktiga på sitt miljöarbete, så på länsnivå blir det lite skevt.

8 Exempel på miljökvalitetsmål: Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. I Västerbottens läns sjöar ska den biologiska mångfalden säkerställas genom att skydda, återställa eller återskapa viktiga och variationsrika livsmiljöer. Formuleringen av respektive miljökvalitetsmål anger en viljeinriktning på övergripande nivå. För att förstå vad respektive mål innebär och syftar till behövs förtydliganden. Därför har tidigare funnits delmål och nu kommer preciseringar för varje mål att ge mer konkret vägledning. Regeringens bedömning (precisering): Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning innebär att: - nedfallet av luftburna kväveföreningar inte överskrider den kritiska belastningen gällande övergödning av mark och vatten någonstans i Sverige, - grundvatten inte bidrar till ökad övergödning av ytvatten, - sjöar och vattendrag när det gäller närsaltshalter uppfyller kraven på God status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten, - näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i stort det tillstånd som rådde under 1940-talet och tillförsel av näringsämnen till havet orsakar inte någon övergödning, - svenska kustvatten uppfyller när det gäller närsaltshalter kraven på God status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten, - skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen och att högst 5 procent av skogs-marken har en upplagring av kväveföreningar som överskrider 5 kg kväve per hektar och år, och - jordbruksmark har ett balanserat näringstillstånd som bidrar till att bevara en gynnsam ekologisk status i mark, odlingslandskapets biotoper och den omgivande miljön. RESTAURERING AV HÖRNÅN 8

9 Frisk luft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Preciseringar av varje miljökvalitetsmål förtydligar vad målet innebär och vad det syftar till. Preciseringarna används bl a som stöd för utformning av regionala och lokala mål och som kriterier vid uppföljning av miljömålen. De ska också ses som vägledande för miljöarbetet eftersom de konkretiserar målen. Regeringen tar beslut om preciseringarna. VÄSTRA ESPLANADEN, UMEÅ 9

10 Klimatvisionen Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050. KLIMATPROPOSITIONEN 2009 Länsstyrelsens vision: Västerbottens län ska vara det hållbaraste länet 2020 KLIMAT-OCH ENERGISTRATEGI FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN 2012 Begränsad klimatpåverkan

11 Nationella mål gäller även regionalt
Till 2020 är målen för klimat-och energipolitiken: Minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn Energieffektiviteten ska öka med 20 procent Utsläppen av växthusgaser i Sverige ska ha reducerats med 40 procent i jämförelse med 1990 Planeringsram för vindkraft om 30 TWh vindel till 2020 Till 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.

12 2. Miljömålssystemet – samarbete på flera nivåer
Nationella miljökvalitetsmål åtta huvudansvariga myndigheter, Naturvårdsverket har ett samordningsansvar. Andra myndigheter med ansvar i miljömålssystemet Regionala miljömål länsstyrelser Lokala miljömål kommuner Nationella miljökvalitetsmål sju huvudansvariga myndigheter Andra myndigheter med ansvar i miljömålssystemet Regionala miljömål länsstyrelser Lokala miljömål kommuner Näringsliv, intresse-organisationer och allmänhet har avgörande betydelse för att målen ska nås. Nationellt huvudansvariga = Myndigheter som i sitt miljöarbete har ansvar för uppföljning, bedömning och utvärdering av ett eller flera miljökvalitetsmål. Andra myndigheter med ansvar inom miljömålssystemet ska inom sitt verksamhetsområde arbeta för att målen nås. Naturvårdsverket har samordningsansvaret för miljömålsuppföljningen. De andra myndigheterna ska bidra med underlag till uppföljningen och utvärderingen. Regionalt har länsstyrelserna ansvar för regionala miljömål, för uppföljning av dessa mål och ska arbeta för att målen nås. Kommunerna har en nyckelroll i miljöarbete genom sin samhällsplanering och nära kontakter med innevånare och näringsliv. Skogsstyrelsen har genom sin regionala organisation motsvarande regionala ansvar för miljökvalitetsmålet Levande skogar. 12

13 3.Klimat-och energistrategi och åtgärdsprogram för miljömålen
Formuleringen av respektive miljökvalitetsmål anger en viljeinriktning på övergripande nivå. För att förstå vad respektive mål innebär och syftar till behövs förtydliganden. Därför har tidigare funnits delmål och nu kommer preciseringar för varje mål att ge mer konkret vägledning. Regeringens bedömning (precisering): Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning innebär att: - nedfallet av luftburna kväveföreningar inte överskrider den kritiska belastningen gällande övergödning av mark och vatten någonstans i Sverige, - grundvatten inte bidrar till ökad övergödning av ytvatten, - sjöar och vattendrag när det gäller närsaltshalter uppfyller kraven på God status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten, - näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i stort det tillstånd som rådde under 1940-talet och tillförsel av näringsämnen till havet orsakar inte någon övergödning, - svenska kustvatten uppfyller när det gäller närsaltshalter kraven på God status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten, - skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen och att högst 5 procent av skogs-marken har en upplagring av kväveföreningar som överskrider 5 kg kväve per hektar och år, och - jordbruksmark har ett balanserat näringstillstånd som bidrar till att bevara en gynnsam ekologisk status i mark, odlingslandskapets biotoper och den omgivande miljön. RESTAURERING AV HÖRNÅN 13

14 LOKALT, REGIONALT, NATIONELLT
Hur når vi målen? AVSÄTT MEDEL GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER Miljömål- LOKALT, REGIONALT, NATIONELLT STYRMEDEL, STRATEGIER,PROGRAM UPP- FÖLJNING Miljömålen visar vad som behöver uppnås i det svenska miljöarbetet, ett arbete som inkluderar hela samhället. Miljökvalitetsmålen är beslutade av Riksdagen. Riksdagen fattar också vissa beslut av stor vikt när det gäller styrmedel och åtgärder. Regeringen tar fram förslag och beslutar om styrmedel, ändrade strategier eller etappmål. Detta sker ibland genom propositioner till Riksdagen. Regeringen uppdrar åt myndigheter att genomföra besluten. Regeringen ger också uppdrag till Miljömålsberedningen att ta fram förslag på strategier och etappmål (se annan bild i denna bildserie). Naturvårdsverket har i uppgift att varje år göra en uppföljning av utvecklingen i miljön jämfört med miljömålen, dvs kommer målen att nås? I arbetet med den årliga uppföljningen ansvarar andra myndigheter för uppföljning av ”sina” respektive miljökvalitetsmål och Naturvårdsverket samordnar arbetet. Resultaten redovisas varje år på Miljömålsportalen, Ungefär vart 4:e år görs en utvärdering av hur miljöarbetet går och vad som ligger bakom det som går bra eller inte går bra när det gäller att kunna nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Denna s.k. fördjupade utvärdering samordnas av Naturvårdsverket och i arbetet deltar alla myndigheter med ansvar i miljömålssystemet. Naturvårdsverket redovisar till regeringen. UTVÄRDERING 14

15 Klimat- och energistrategin ger de stora dragen:
Handlingsplan med åtgärder 2013 Minskade utsläpp av klimatgaser Ökad andel energieffek-tivisering Ökad andel förnybar energi Anpassning till ett förändrat klimat Hållbaraste länet år 2020

16 Åtgärdsprogram blir webbplats Hållbara Västerbotten
Hur många av er känner igen den här bilden? Det är framsidan på Länsstyrelsens remiss som vi skickade ut innan jul på remiss till den 7 mars. Arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram har pågått under 2011 i bred samverkan, med 130 personer från70 organisationer och syftet har varit att ta fram frivilliga åtgärder som alla som vill kan genomföra för ett hållbart län. Länsstyrelsen har inte i uppgift att tvinga människor i länet att samverka för ett hållbart län, utan det handlar om att vi kan fungera som en samordnare i den här processen, och med vår kunskap om miljömålen, försöka se till att vi tillsammans bidrar till att miljömålen nås. Alla har ett ansvar! Arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram där det finns åtgärder för kommuner, företag, statliga myndigheter, föreningar och privatpersoner har varit intensivt och resulterat i att det för varje kategori genomförare ( tex kommun) finns ett 30 –tal åtgärder som kan genomföras för ett hållbart län. Och det är viktigt att säga att det inte är åtgärder som följer av ordinarie lagstiftning eller redan lagda uppdrag, eftersom vi förutsätter att det kommer att genomföras. De åtgärder som tagits fram i programmet ska alltså vara utöver detta. Tanken är att vi genom att ta fram generella åtgärder ska kunna locka många olika aktörer att vara med och samverka för ett hållbart län. Men ok då, vi har tagit fram ett nytt åtgärdsprogram som ersätter länets gamla och vad händer sedan då? Ska det bli ännu en papperstiger som vi ställer in i bokhyllan eller arkiverar i en mapp ? Det är inte vår plan!

17 Fördelar med att delta i Hållbara Västerbotten
Kan lyfta miljöarbetet i din organisation på ett enkelt sätt Goodwill! Visa medborgarna att vi är med! Lyfta det som din organisation är bra på! Enkelt att lyfta fram åtgärderna i annat sammanhang och visa på en handlingsplan Stärka samarbetet med hållbar utveckling i länet och medverka till att vi får nationella satsningar i din kommun? Åtgärderna kopplar till miljömålen- ”smartlat” när det gäller att ta fram egna hållbarhets åtgärder?

18 ”Löfte” för Hållbara Västerbotten
Generella åtgärder som många olika aktörer kan ställa sig bakom Teckna ett löfte som innehåller åtgärder från åtgärdsprogrammet! För framtidens västerbottning! Inte för Länsstyrelsen, Region Västerbotten eller Landstinget som står bakom webbplatsen. Frivillighet är temat! Alla behöver inte lova allt! Löftet lämnas på en webbplats där man årligen själv följer upp hur det går. Redan nu många positiva kommuner! Genomförs senast 2015.

19 Allas ansvar och möjlighet
-Miljömålen och att utveckla Västerbotten till ett hållbart län är allas ansvar. -Företag och kommunerna är avgörande för att nå miljömålen. Näringsliv och myndigheter kan tillsammans skapa nätverk och forum för dialoger och vidta åtgärder. På så sätt kan miljöfrågorna drivas framåt. -Åtgärdsprogram och strategier och planer är gemensamt framtagna program där vi har tagit fram det som är viktigast för oss för att nå en hållbar utveckling i Västerbotten. - Det är dessutom en framgångsfaktor ! – låg energianvändning, socialt fungerande samhällen, en god naturresurshushållning, bevarande av natur och kulturmiljöer – lockar hit och får människor att stanna kvar i Västerbotten.