Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten; fosfor o. kväve. EU:s vattendirektiv.

En presentation över ämnet: "Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten; fosfor o. kväve. EU:s vattendirektiv."— Presentationens avskrift:

1 Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten; fosfor o. kväve. EU:s vattendirektiv. Markus Hoffmann, LRF

2 Östersjöns avrinningsområde

3 Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor

4

5

6 Flygfoto algblomning Landsort, 2008

7 Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14
Syrebrist i Östersjön Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14

8 Tillförselvägarna för kväve och fosfor till Östersjön
N (ton/år) P (ton/år) Flodmynningar 41 000 Punktkällor vid kusten 13 000 Nedfall 5 500 Biologisk fixering – - Summa 59 500 År : ton N och ton P

9 Baltic Sea Action Plan (BSAP)
undertecknad 3 oktober 2013 Forskare har fastställt en total mängd N och P som utsläppen årligen måste minska med. ( ton N och ton P). Denna mängd har sedan fördelats ut mellan länderna så att varje land fått ett beting. (Sverige: ton N och 530 ton P) Blir mer eller mindre det svenska genomförandet av EU:s Havsmiljödirektiv “ …nutrient accounting at farm level by 2018.”

10 Dessa EU-direktiv styr Sveriges bönders miljöarbete
(och andra bönders också) 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet (övergödning) 4. Takdirektivet (ammoniak) 5. Industriutsläppsdirektivet (ammoniak) 6. Natura 2000 (naturvård) 7. Direktiv om hållbar bekämpning (växtskydd)

11 Viktiga mekanismer i Östersjön
Öresund och Bälthavet är enda tillförselvägen för syrerikt vatten. Bestäms till stor del av vindriktning och vindhastighet. Stora inträngningar av saltvatten är bra men mest tillfälligt. Bra att de tillför syre men dåligt att de först trycker upp fosforrikt djupvatten. Efter det blockerar de en vertikal omblandning av yt- och djupvatten. Salthaltsskiktning. Skilj på vårblomning och sommarblomning. Vårblomning är kvävebegränsad och sommarblomningen är fosforbegränsad.

12 N och P-tillförseln till Östersjön under 150 år
Fig. 2 Time series of annual average total river runoff (Q), nitrogen (N), and phosphorus (P) loads from land and atmosphere to the whole Baltic Sea. AMBIO A Journal of the Human Environment © Royal Swedish Academy of Sciences /s x

13

14

15 Världsnaturfonden WWF
Polsk jordbrukare utsedd till Årets Östersjöbonde Den polska lantbrukaren Marian Rak får WWFs internationella pris Årets Östersjöbonde - Baltic Sea Farmer of the Year Award 2011. Han belönas med euro för sina insatser att minska näringsläckaget och öka den biologiska mångfalden på sin gård.

16 Stora EU-finansierade jordbruksmiljöprojekt runt Östersjön

17 Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län

18 Medelläckage – kväve, kg N per hektar

19 Medelläckage – fosfor, kg P per hektar

20 Växtnäringsbalans. EEA – Core set of Indicators

21 Lantbrukets tidsaxel för vattenvård
2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 199x Regler om vinter grön mark 199x Krav på behörighets kurs 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdsprogram mot växtnäringsläckage 199x Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 2003 Utökade känsliga områden 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel 2001 Greppa Näringen startar 199x Regler om täckning av gödsel behållare 199x Regler om snabb nedbrukning av gödsel 1984 Miljöavgift på handels gödsel 198x Regler om spridningsareal 1999 Säkert Växtskydd startar

22

23 Sverigekartan för kväveutlakning

24 Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde

25 En 34 ha skånsk åker

26 36 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne
Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

27 33 års kväveutlakning på ett skifte på en djurgård i Halland
Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

28 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
Kvävehalt i dräneringsvattnet under 35 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde i Sörmland Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

29 Tidtabell för EU:s vattendirektiv
2004 Karaktärisering av vattenmiljöer Fördjupad analys Första översiktlig beskrivning Påverkansanalys, undantag, status- och riskbedömning 2006- 2007 Övervakningsprogram fastställs och startar Åtgärdsprogram och förvaltningsplan fastställs 2010 Finansieringssystem fastställs Förorenaren betalar (PPP) 2012 Åtgärder genomförs 2015 Miljömålet uppfylls Ev. förlängd tidsfrist / mindre stränga krav 2021 / 2027

30 Sverige är indelat i fem vattendistrikt

31 Statusbedömning av Sveriges sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten
Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden

32 Statusklassning för Söderköpingsåns avro

33 Sötvatten och kustvatten som har eller är i risk för övergödning
Källa: Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt

34 Kväve och fosforhalt i Sveriges sjöar

35

36 Fosforhalt i Europas floder

37 Nitrat i dricksvattnet
I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve Nitrat Nitratkväve 50 mg/l 11,4 mg/l

38 Nitrathalten i brunnar
NO3 (mg/l) > 45 5 - 10 1 - 5 < 1

39 Bedömda problem med grundvattenkvaliteten
SGU DGV – Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15

40 Nitrat i Europas grundvatten

41

42 Kävlingeån 1812-1820 i jämförelse
med Källa: Skånska rekognoseringskartan

43 Antal sänkta och torrlagda sjöar per år
Källa: SMHI

44 Från torrläggning till blötläggning bilden visar utbetalda medel endast för huvudavvattning, ej för detaljavvattning Summa 7,2 miljarder kr Källa: Hoffmann, M., Johnsson, H., Gustafson, A. & Grimvall, A Leaching of nitrogen in Swedish agriculture – a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment, 80 (3):

45 Viktiga mekanismer i Östersjön
De blågröna algerna blommar inte på våren pga < 12 grader. De blommar istället på sommaren och fixerar stora mängder kväve och är fosforbegränsade (exemplet med N-gödsling). Blågröna alger finns endats i blygsam utsträckning på västkusten. I sedimenten finns mycket stora fosforförråd. Efter algblomning ska algbiomassan brytas ner. Då åtgår syre och om syrekonsumtionen är större än tillskottet av syre uppstår syrebrist. Då frigörs fosfor från järn- och aluminiumföreningar och om denna fosfor kommer till ytvattnet driver den blågrönalgblomningen. Ju mer fosfor desto större algblomning och desto mer tillförsel av biomassa till sedimenten och desto mer syre går åt. Det blir en ond cirkel.

46 Överskott / utsläpp av kväve och fosfor per capita