Kognitiv Psykologi Inlärning Minne Beslutsfattande Intelligens Känslor

En presentation över ämnet: "Kognitiv Psykologi Inlärning Minne Beslutsfattande Intelligens Känslor"— Presentationens avskrift:

1 Kognitiv Psykologi Inlärning Minne Beslutsfattande Intelligens Känslor
Perception

2 Minnessystem

3 Minnets struktur Explicita & Implicita test
Sensoriskt, korttidsminne, långtidsminne Minnessystem är kopplad till olika hjärnregioner Inkodning, glömska, & återgivning

4 Korttidsminnet 7 +/-2 enheter Chunking expertminne
Fonologiska fel ej visuella fel Längd av ord påverkar korttidsminnet

5 Inkodning i långtidsminnet
Nivå i processande Ytligt och djupt Genering Utförandeeffekten Organisation Material Bilder / ord Konkret / abstrakt Ordfrekvens

6 Överensstämmelse mellan inlärning och återgivning
Kontext (miljö) Droger och minne Känslor (upplevd känsla och materialets känsla)

7 Glömska Interferens (ej sönderfall) Avtar över tid
Kan beskrivas som en potensfunktion

8 Seriepositions effekter Von Restorff effekten
 Ett material som avviker från det övriga materialet ger bättre återgivning Sker även vid första seriepositionen Ger bättre återgivning än kontroll där alla ord avviker Avvikandet ordet behöver inte vara emotionellt laddat Udda material Demonstration Von Restorff

9 Minnestekniker 1) Materialet praktiseras upprepat
2) Material integreras i ett existerande ramverk 3) Ramverket ger ledtrådar för återgivandet Loci metoden Peg-metoden Berättelsemetoden

10 Minnet som en konstruktiv process: Falska minnen
Exempel lär dig en lista bestående av associat till ett ord Falsk återgivning av associerade ordet Debatt om ”förträngda” eller implanterade minnen Demonstration falska minnen

11 Beslutsfattande problemlösning och logik
Deskriptiv modell: Hur man löser problem Normativ modell: Hur man borde lösa problem Studera hur den deskriptiva modellen skiljer sig från den normativa modellen Sensmoral: Människor är inte rationella Systematiska fel (ej slumpmässiga) Sverker Sikström

12 Induktion Konfirmeringsbias FINN REGELN
Hitta regeln på följande talserie 2 4 6 Regeln är att talen ska stå i ökande ordning!  Konfirmeringsbias Tendens att söka efter information som stämmer med hypotesen samt ignorera information som inte stämmer

13 Sannolikhetsbedömningar Baseline
VEM ÄR FREDRIK? Tänk dig en slumpmässigt person dragen från den svenska populationen: Han är man, heter Fredrik, har glasögon, är kort, talar tyst, och läser mycket. Vad är mest sannolikt att han är en bibliotekarie eller en bonde? Svar: Bonde Därför att bönder är mycket vanligare! Problem att ta hänsyn till representativitet eller base-line i kombination med representativitet heuristik

14 Representation Rysk by, få bönderna gifta!
Täck schackbrädet med dominobrickorna

15 Funktionell fixering Problem:
Någon knackar på dörren i vill ha tag på en brädbit som är 1m * 2m. Hur ska man få tag på den?

16 Beslutsfattande under risk: Inramning
BOTA CANCER: Bröstcancer försakar 800 dödsfall per år. Två forskningsprogram mot bröstcancer har förslagits. Vilket av programmen skulle du rösta för: A. Program A kommer att rädda 600 liv. B. Program B kommer 75% sannolikhet att rädda 800 liv och 25% sannolikhet att inte rädda några liv alls. 72% svarade A och 28% procent B (Tversky & Kahneman, 1981) dvs. en Riskaversions strategi vid vinst C. Med program C kommer 200 att dö D. Med program D är det 75% sannolikhet att ingen kommer att dö och 25% sannolikhet att 800 kommer att dö. 22% svarade C och 78% svarade D (Tversky & Kahneman, 1981). dvs. Risktagande strategi vid förlust Sensmoral: A & C samt B & D är lika, men resultaten är olika: En inramningseffekt

17 Inlärning Inlärning är att tendensen att utföra en handling påverkas av erfarenhet (ej samma sak som minne) Typer av inlärning Habituéring Klassisk betingning Operant betingning Sverker Sikström

18 Habituéring Orienterings respons
Minskning av responser till följd av upprepade stimuli Återhämtning från habituéring Kan studeras i olika arter och hos spädbarn Neurologisk bas Minskning av Ca2+ joner Specifikt till stimuli Frekvensberoende Syfte: ignorera oväsentlig stimuli Fokusera väsentlig stimuli

19 Klassisk betingning Före inlärning Under inlärning OBS (mat) OBR
(saliv) OBS (mat) OBR (saliv) BS (ton) Orientering BS (ton) Efter inlärning BR (saliv) BS (ton)

20 Klassisk betingning Tillämpning: Reklam Fobier: Exponeringsterapier
Predicerbarhet Extinktion Spontan återhämtning Timing: BS föregå OBS & avslutas samtidigt Högre ordningens betingning

21 Operant Betingning Inlärning genom att respondera ”operera” i miljön (instrumentell betingning) Skillnad klassisk och operant betingning Klassisk: stimuli -> av respons Operant: respons -> konsekvens Klassisk reflex beteende, operant generat beteende Effektlagen – Beteenden som får ett fördelaktigt resultat förstärks!

22 Förstärkare och bestraffning
Positiv Negativ Positive Förstärkare (beteendet ökar) Bestraffning (beteendet minskar) Läggs till Respons Kostnad (beteendet minskar) Negativ förstärkare (beteendet ökar) Tas bort Neutral konsekvens Extinktion (beteendet minskar)

23 Förstärkningsscheman
Kvot Intervall Konstant Kvot förstärkning Konstant Intervall förstärkning Konstanta Variabel Kvot förstärkning Variabel Intervall förstärkning Variabel

24 Operatant betingning Diskriminerande stimuli, respons, konsekvens
Primära och sekundära förstärkare Omedelbar eller fördröjde konsekvens Shaping chaining Flykt och undvikande beteenden Specificik beting mellan BS, OBS, BR Imitation

25 Intelligens Hur kan den mätas? Vad är det?
Generell eller specifik intelligens

26 Wechsler Adult Intelligence Scale
WAIS verbal skala Wechsler Adult Intelligence Scale Information Var ligger Italien? Förståelse Varför måste man gå till skolan? Aritmetik Tid att köra 300 km om 100 km/timme ? Likheter Hur är datorer och skrivmaskiner lika ? Sifferspan Repetera baklänges ? Vokabulär Vad betyder ”oktagon”?

27 WAIS utförandeskala Siffror symbol Bildkomplettering Blockdesign
Bildföljd Objektsammansättning

28 IQ och Validitet Konstruktionsvaliditet, mäter tests verkligen det man vill att det ska mäta? Påverkar motivation och utbildning Innehållsvaliditet, mäter del-testen verkligen det vi vill att det ska mäta? Förmåga att förutse Korrelation IQ 0.60 gymnasiebetyg 0.20 – 0.50 universitetsstudier 0.20 – 0.50 arbetsresultat (bättre för akademiska jobb) 0.50 SAT och universitetsbetyg

29 Kristalliserad eller Flytande IQ
Kristalliserad IQ Använda tidigare inlärd kunskap på problem Exempel: Vokabulär, information Flytande IQ Förmåga att klara av nya problem Korrelation kristalliserad och flytande 0.50 Vi övergår från flytande till kristalliserad IQ med åldern

30 Generell eller Specifik IQ
Klusteranalys av komponenter av intelligens g-faktor eller generell intelligens (Spearman) Positiv korrelation mellan olika betyg Positiv korrelation mellan del test på IQ-test Specifika mental förmågor Verbal och rymd Rymd, verbal, ordflöde, siffror, perceptuell hastighet, minne, resonemang (Thurstone)

31 Gardiners Multipel IQ Lingvistisk Matematisk Visuell spatial
Musikalisk (rytmer) Kroppslig och rörelser (dans) Personlig (förstå oss själva och andra)

32 Emotionell IQ Läsa andras känslor, respondera korrekt, motivera sig själv, medveten om sina egna känslor, etc. Korrelerad till framgång i livet (försena belöningar, karriär, gifta sig, barn, etc) Kvinnor bättre än män, terapeuter bättre än icke-professionella

33 Uppskattning av genernas förklarade varians 0.50
Genetik och IQ Uppskattning av genernas förklarade varians 0.50 korrelation: Identiska tvillingar tillsammans .86 Identiska tvillingar skilda .75 Ickeidentiska tvillingar tillsammans .57 Syskon tillsammans Syskon skilda Föräldrar-barn uppväxt hos föräldrar .36 Föräldrar-barn uppväxt hos andra .20 Adopterade barn biologiska föräldrar .19

34 Miljön påverkar hur man kan utnyttja den genetiska potentialen

35 Könsskillnader och IQ Kvinnor bättre Perceptuell matchning
Tag bort objekt Verbalt flöde Aritmetiska beräkningar