Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?

En presentation över ämnet: "Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?"— Presentationens avskrift:

1 Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
There are two words in the study title which are important to define. In this study, the term ’youth’ refers to young people in years 9 and 11 in school – this means between the ages of 15 and 18. ’Misuse’ refers to self-reported intoxication (or drunkeness), OR binge drinking, defined as 4 or more standard drinks in one sitting for girls, and 6 or more for boys. Sven Andréasson Karolinska Institutet och Beroendecentrum Stockholm Stockholm, 26 Nov 2013

2 Vad fungerar för att reducera alkoholproblem på befolkningsnivå?
Reducera alkoholens fysiska och ekonomiska tillgänglighet Pris, detaljhandelsmonopol, antal försäljningsställen, åldergränser med tillsyn  Trafiknykterhet Sänkta promillegränser, slumpmässiga utandningsprover  Kort alkoholrådgivning i sjukvården Primärvård, FHV, MVC 05/04/2017

3 Total consumption of alcohol in Sweden 1996 – 2004.
litres 100% alkohol per person >15

4 Hur har denna utmaning mötts?
Två strategier Hälsofrämjande insatser: normer och värderingar Medicinska, sociala, ekon. konsekvenser Konsumtion Lagstiftning och kontroll

5 Nationell handlingsplan
Staten Läns- styrelserna Nationella Media kampanjer Kommuner

6 Sex försöks- kommuner 05/04/2017

7 Studiedesign Del I: processtudie Resultat:
Lokala politiker, samordnare, tjänstemän, praktiker, polis Resultat: Ökat engagemang Ökad systematik Mer samverkan Bredare synsätt: från enbart ungdomar till hela befolkningen 05/04/2017

8 Sex försökskommuner Social and emotional training
Örebro prevention program Strengthening parents program KOMET parents program Parental steps Parental power Responsible beverage service RBS RBS for students Drink-drive campaigns SMADIT program for DUI offenders Brief intervention in primary care Brief intervention during pregnancy

9 Survey och registerdata
Del II: Effektstudie Survey och registerdata Inga effekter sågs på någon av de indikatorer som studerades Tillgänglighet Konsumtion Skador 05/04/2017

10 Problemdrickande vuxna
Riskbruk (≥14/v; ≥ 9/v) Beroende ≥3 ICD kriterier 05/04/2017

11 Hospital admissions for alcohol intoxication among teenagers
Pojkar 14 – 19 Girls 14 – 19 05/04/2017

12 Varför ses inga effekter på konsumtion och skador?
1. Evidensbaserade program? Social and emotional training Örebro prevention program Strengthening parents program KOMET parents program Parental steps Parental power Responsible beverage service RBS RBS for students Drink-drive campaigns SMADIT program for DUI offenders Brief intervention in primary care Brief intervention during pregnancy Hypotes Pilot studie Efficacy studie Effectiveness studie

13 Orkidéer eller maskrosor?
05/04/2017

14 En oväntad utveckling

15 Andelen som storkonsumerar 1g/v eller oftare
Binge drinking 2004 – 2009 Andelen som storkonsumerar 1g/v eller oftare Källa: Leifman & Ramstedt SorAD/STAD 2009 05/04/2017

16 Förskjutning i allmänna opinionen
05/04/2017

17 Struktur för lokal alkoholprevention
Tillgänglighet/ tillsyn / MVC/ MVC/MHV Ungdoms- kultur Samordnare Skola Arbetsplatser Företagshälsovård Föreningar

18 Slutsatser Samhällen kan engageras för att begränsa alkoholproblem. Detta kräver en nationellt finansierad infrastruktur med lokala och regionala samordnare. Det finns inget stöd för att hälsofrämjande program har lyckats sänka konsumtionen på befolkningsnivå Förändrad alkoholopinion har lett till minskad konsumtion och högre acceptans för restriktiv politik. För att få starkare effekter på konsumtion och skador krävs ett fokus på effektiv policy: Pris och fysisk tillgänglighet Begränsa antalet serveringstillstånd och serveringstider Slumpmässiga nykterhetskontroller i trafiken Kort rådgivning i sjukvården Utveckla och stärk kapaciteten för andra preventionsprogram 05/04/2017

19 The End It is possible to carry out alcohol screening and brief intervention in connection with health examinations in the workplace -- klicka -- The AUDIT and CDT should be regarded as complementary instruments Employees with moderately elevated or risky levels of alcohol consumption have higher numbers of sick-days Shift workers did not drink more alcohol than permanent day workers - the opposite was observed for 2-shift workers according to CDT Employees did not reported screening as a sensitive issue if the screening is introduced by OHS There are indications that alcohol screening might by itself reduce an individual’s alcohol consumptions 05/04/2017