Kasta sand i motvind – upplysningen och dess fiender

En presentation över ämnet: "Kasta sand i motvind – upplysningen och dess fiender"— Presentationens avskrift:

1 Kasta sand i motvind – upplysningen och dess fiender
Per Molander Lunds Filosoficirkel 25 september 2012

2 Blake (1): Mock on, Mock on, Voltaire, Rousseau
Mock on, mock on, Voltaire, Rousseau; Mock on, mock on; 'tis all in vain! You throw the sand against the wind, And the wind blows it back again. And every sand becomes a gem Reflected in the beams divine; Blown back they blind the mocking eye, But still in Israel's paths they shine.

3 Bakgrund: Upplysningens optimism
”All religion har fötts ur en drift att härska” ”Tron slår rot endast hos svaga, okunniga eller indolenta själar” ”Människor skulle aldrig ha trott på den moderna teologins grunder om de inte hade uppfostrats att göra det i en ålder då de var ur stånd att resonera” “Vilken stor och lycklig revolution det skulle bli om filosofin fick ta religionens plats” Jean Meslier, Testament, 1733

4 Upplysningens huvuddimensioner
Intellektuell frigörelse: – tvivlet som metod (Descartes) – empiriska undersökningar (Galilei) – autonomi (Kant) Religiös frigörelse: – ifrågasättande av kyrkan (reformatorerna) – kritisk granskning av Bibeln (Spinoza) – grunden för moralen (Spinoza) Politisk frigörelse: – det sociala kontraktet (Hobbes, Rousseau) – jämlikhet (Spinoza, Poulain de la Barre, van den Enden, Diderot) – tolerans (Spinoza, Voltaire) Det gemensamma: universalism, internationalism, abstraktion

5 Upplysningen i tid och rum
Traditionell bild: ”intellektuell strömning under 1700-talets senare hälft med centrum i Frankrike” (NE) Alternativ bild: Internationell strömning En radikal strömning med centrum i Nederländerna, en mer konservativ representerad av Leibniz, Hume och Locke Avgörande insatser under 1600-talets mitt och andra hälft

6 Upplysningstanken i kondensat: ”Sanningen skall göra eder fria”
Entrén till Kalmar Högre Allmänna Läroverk

7 Upplysningens (yttre) huvudfiender
Intellektuell frigörelse: – skepticismen (Hume) – konservatismen (Burke) – romantiken (Blake, Keats, Herder …) – postmodernismen Religiös frigörelse: – kyrkan – konservatismen (de Maître, Bonald) Politisk frigörelse: – l’ancien régime – den nya ekonomiska makteliten – kolonialherrarna – männen

8 Dagsläget Det finns ingen koppling mellan intresset för teknologi och ett rationalistiskt förhållningssätt Intellektuell frigörelse: arkaiska föreställningar är livskraftiga Religiös frigörelse: de etablerade religionerna behåller sin position, nya uppstår Politisk frigörelse: Spinoza vann debatten, men arkaiska former för maktutövning består De nordiska länderna – positiva avvikare?

9 Upplysningens (inre) huvudfiender: Varför blir vi inte alla rationella i det långa loppet?
Det finns naturliga gränser för irrationaliteten, men gränserna är vida Definitioner av rationalitet: tunn kontra tät rationalitet Individuell kontra kollektiv rationalitet Lång kontra kort sikt Rationalitet – en fråga om mer eller mindre, inte antingen/eller

10 Varför vi inte alla blir rationella i det långa loppet – ett evolutionärt perspektiv
Evolutionens ofullkomligheter: De mest lämpade överlever inte alltid Aggression lönar sig Bedrägeri lönar sig Selektionstrycket är ofta lågt Vissa föreställningar påverkar inte beteendet Uppfostran

11 Varför vi inte alla blir rationella i det långa loppet, forts.
Människans ofullkomligheter: Perceptionsfel: mönsterskapande, tunnelseende, sannolikheter Det är tekniskt krävande att vara rationell – vi söker genvägar: – rekursiva strategier – tumregler – flockbeteende – naturlig konservatism Ett vetenskapligt förhållningssätt är inte särskilt naturligt – det kräver utbildning Den naturliga ordningen i människans provins är varken rationell eller demokratisk

12

13 Blake (2): ”To see the world in a grain of sand”
To see a world in a grain of sand, And a heaven in a wild flower, Hold infinity in the palm of your hand, And eternity in an hour. William Blake, Auguries of Innocence Bild: Michael J. Stringer, United Kingdom

14 Litteraturförslag Compagnon, A. (2005): Les Antimodernes. Gallimard, Paris. Holmes, R. (2008): The Age of Wonder. Harper, London. Israel, J. (2001): Radical Enlightenment. OUP, Oxford. - (2006): Enlightenment Contested. OUP, Oxford. - (2011): Democratic Enlightenment. OUP, Oxford. McMahon, D. (2001): Enemies of the Enlightenment. OUP, Oxford. Sternhell, Z. (2006): Les anti-Lumières. Fayard, Paris. Sutherland, S. (1992/2007): Irrationality. Pinter & Martin, London. Wolpert, L. (1992): The Unnatural Nature of Science. HUP, Cambridge.